Skuggan – Ylva Bergström: Skilda världar – gymnasisters syn på samhällsfrågor och politik

måndag, februari 15, 2016

För att förstå det politiska intresset och ointresset, engagemanget och likgiltigheten, tilliten till och misstron mot politik och politiker, samt vilka politiska frågor som attraherar olika grupper av unga människor har jag kartlagt gymnasisters syn på samhällsfrågor och politik i två diametralt skilda geografiska platser – den akademiska staden Uppsala och bruksorterna Fagersta, Grängesberg, Ludvika och Smedjebacken.

Läs mer

Martin Ahlstedt och Ann-Christine Norman: Stärk svenskans och litteraturens roll på yrkesprogrammen!

måndag, februari 9, 2015

Unga människors läsvanor är ett hett ämne på många håll i dagens skoldebatt. Men en aspekt av diskussionen som sällan uppmärksammas är att svenskämnet, i och med Gy11, blev kraftigt försvagat på gymnasiets yrkesprogram. Förutsättningarna för att locka yrkeselever in i litteraturens värld är idag alltför dåliga. Samtidigt fastnar den politiska skoldebatten i samma plakatfrågor om och om igen, och det blir alltför sällan utrymme kvar till frågor som rör litteratur och bildning.

Läs mer

Magnus Hultén: Obligatorisk gymnasieskola – varför är det så kontroversiellt?

måndag, oktober 27, 2014

Obligatorisk skola till dess du är 16, som idag? Eller till 18? Eller inte alls? Frågorna har aktualiserats sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet enades om en skolpolitik där gymnasieskolan föreslås bli obligatorisk.

Läs mer

Jan Thavenius: Obligatorisk gymnasieskola?

torsdag, oktober 16, 2014

I den nya regeringens skolpolitik finns förslaget att gymnasieskolan ska bli obligatorisk. Frågan är om det är ett så klokt förslag. Min tveksamhet handlar inte främst om att det knappast är möjligt att ålägga myndiga människor skolplikt. Inte heller om att det förefaller svårt att få igenom ett sådant förslag i riksdagen. Det stannar lätt vid att bli en symbolisk gest.

Läs mer

Andreas Fejes och Mattias Nylund: Sätt kunskapsfrågan i centrum i svensk yrkesutbildning!

onsdag, februari 19, 2014

Gymnasiereformen 2011 har delat upp gymnasiet i studieförberedande och yrkesförberedande program, i “teoretiska” och “praktiska” studiegångar. Bakom denna reform finns föreställningen att många elever helst vill slippa “teori” – och inte heller behöver “teori”. Dessa elever kommer inte in på högskolan och – än mer problematiskt – de får inte heller den medborgarkunskap andra elever får, menar artikelförfattarna. (red)

Läs mer

Eva-Lotta Hultén: Kan eleverna tänka fritt i gymnasieskolan?

söndag, oktober 6, 2013

Att medborgarna kan reflektera, ifrågasätta, dra slutsatser och kan och vågar uttrycka egna ståndpunkter är grundläggande för en demokrati. Därför blir jag lätt deprimerad när jag läser Anna-Karin Wyndhamns avhandling “Tänka fritt, tänka rätt. En studie i värdeöverföring och kritiskt tänkande i gymnasieskolans undervisning”.

Läs mer

Greger Mossberg: Segregationen i gymnasieskolan – exemplet Göteborg

söndag, september 22, 2013

I Göteborg upplever en del ungdomar med ambitioner att söka högskoleförberedande program att de har få reella valalternativ.

Läs mer

Olle Holmberg: Lika barn leka bäst – om gymnasieskolorna i Lund

måndag, augusti 26, 2013

Organiseringen av gymnasieskolorna i Lund visar vad som kan hända med grundläggande föreställningar om integration och demokrati när de konfronteras med den politiska verkligheten i en kommun. (red)

Läs mer

Sara Carlbaum: När anställningsbarheten blir skolans allenarådande mål

onsdag, februari 20, 2013

Att utbildning och skola ska bidra till att människor får möjlighet att förverkliga sina liv är det få som motsäger. Att ungdomar också ska finna sin utbildning meningsfull och att de ska få möjlighet att använda sina kunskaper både i arbete och i livet i stort håller de flesta också med om. Men när anställningsbarheten görs till det enda målet med utbildning, såväl gymnasieutbildning som högskoleutbildning, riskerar väsentliga aspekter att förbises. Den rådande utbildningspolitiken visar på en väldigt…

Läs mer

Fanny Edenroth Cato: Allas rätt till studiehjälp i gymnasiet – inte längre en självklarhet?

onsdag, oktober 31, 2012

Under våren 2012 undersökte  Fanny Edenroth Cato bl.a. hur studiehjälpen förändrats sen den infördes i sin moderna form år 1964. I masteruppsatsen kom hon fram till att bidraget gått från att framförallt vara ett medel för att minska samhällets socioekonomiska klyftor till att  fungera som ett påtryckningsmedel för att få eleverna att närvara. Studiehjälpen tenderar i dag att framstå som en belöning för önskvärt beteende, ett bidrag som enbart ska tilldelas elever vilka deltar i undervisningen på heltid.

Läs mer

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter