Ska man betygsätta sådant som ordningsamhet, intresse, envishet? Det är förmågor som har betydelse för elevens framgång senare i livet – och också för de ämnesteoretiska studierna i skolan. (red)
Skolan kommer de närmaste tre till fem åren att genomgå mera radikala förändringar än under de senaste 150 åren. Det är den moderna informations- och kommunikationsteknologin ICT som driver fram genomgripande reformer. Dagens skolpolitiker, skolexpertis, skolforskning, och skoldebatt ignorerar totalt dessa enorma möjligheter att direkt skapa en förstklassig skola.
Den utbildningspolitiska debatten utgår ifrån ett snävt perspektiv på hur hjärnan fungerar. När det gäller lagring av sinnesintryck och kunskaper och hur vi minns, finns det i den moderna hjärnforskningen stöd för att se hjärnan som en skog där våra tankespår är som stigar. Dessa stigar bildar nätverk i skogen och ju mer vi rör oss utefter dem, desto mer upptrampade och lättframkomliga blir de. När vi möter andra människor, deras värderingar, kunskaper och erfarenheter eller blir utmanade…
”Med bättre kunskaper kan tillväxten öka även om de materiella resurserna är begränsade.” Lars Pålsson Syll diskuterar s.k. endogen tillväxt som gör utbildning till samhällets viktigaste fråga, om man vill behålla och utveckla välfärden. Då är lärarna centrala som motorer i arbetet. Men hur behandlas lärarna, deras utbildning och yrkesvillkor? (red)
I en tidigare artikel diskuterade jag olika tänkesätt och metoder som varit styrande i samhällsutvecklingen. Främst ägnade jag mig åt den teknokratiska modellen och bristen på kvalificerade offentliga samtal om skolans problem och möjligheter. I det följande tar jag upp tankar kring ett alternativ som just siktar in sig på utvecklande samtal och arbete på alla nivåer i och utanför skolan. Enkelt uttryckt handlar det om att styrningen (utvecklingen av skolan) inte sker uppifrån och utifrån utan genom…
I radioprogrammet ”God Morgon Världen” ställdes frågan om det är regeringens fel att resultaten i svensk skola sjunker. Svaret var att det är kommunernas fel och om skolan återförstatligas kommer allt att bli bra. Men Ingrid Carlgren menar att det är dagens rikspolitiska lösningar som genererar problemen och att ett återförstatligande inte är någon lösning. Dagens styrningsideologi med valfrihet, tydliga mål och resultatuppföljning har förändrat skolans kunskapsuppdrag. Förutom att det leder till att lärarna får mer pappersarbete och…
I dagens skola prioriteras ämnena svenska, matematik och engelska medan till exempel musik har lägre vikt och betraktas ibland som ett rekreationsämne. Men flera forskare har slagit fast att kreativa ämnen har stor betydelse både för elevernas trivsel och för deras prestationer i teoretiska ämnen. Därför måste skolan börja kombinera kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget och det behövs en debatt kring dessa frågor, skriver Ulrika Bohlin. (Red)
Det är oroande att den rapport som tycks bli särskilt betydelsefull för socialdemokraterna när de ska forma den framtida skolpolitiken är så snäv, så relativt okunnig och så inriktad enbart på mätbara kunskaper. Rapporten är skriven av Mats Wingborg och ligger till grund för ett studiematerial som ska användas i partiarbetet. Kunskapsmål och demokratimål hör tätt samman och har varit de centrala målen i våra läroplaner under lång tid, menar artikelförfattaren. Håller socialdemokratin på att nedprioritera demokratimålen? Så…
Jonas Aspelin försöker i denna artikel ange en tredje väg mellan den ”traditionella lärarcentrerade skolan” och den ”progressiva elevcentrerade skolan”, mellan ”kunskapsskolan” och ”omsorgsskolan”. Aspelins konstruktiva försök bör kunna leda in i en diskussi0n om vad dessa begrepp egentligen står för och hur man kan upptäcka möjligheter att komma ur retoriska motsättningar och utveckla verksamma strategier för skolutveckling. S.O.S. har tidigare diskuterat progressivismen bl.a. för att skilja agnarna från vetet. Vi hoppas att S.O.S. får in nya artiklar,…
Läraryrkets status, undervisningens kvalitet, de sjunkande kunskapsresultaten, de ökande klyftorna och den minskande likvärdigheten är exempel på frågor som av många uppfattas som stora problem i skolan idag och som därför borde vara i fokus av debatten – men av någon anledning tar debatten inte fart. I den här artikeln försöker Ingrid Carlgren förstå varför.
Skola och Samhälle
Senaste kommentarer