David Didaus artikel syftar till att sammanfatta vad alla lärare bör känna till ifråga om intelligens och hur kunskap om kognitiva processer kan hjälpa oss förstå undervisning och lärande. (red.)
Skolans kunskapssyn vilar som bekant på fyra f: fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. De tre första får gott om utrymme i läroplanen. Men var syns egentligen det sista f:et?
Att gå tillbaka till katederundervisning är ingen lösning på skolans problem. Lärarrollen behöver istället utvecklas åt ett håll som inspirerar, motiverar och vägleder eleverna, skriver Per Acke Orstadius. (red)
Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren. (red)
För en tid sedan rapporterade Ekot i Sveriges Radio att de svenska elever som använder internet och datorer mest är de som presterar sämst i skolan. Detta visar OECD i en ny rapport som bygger på resultaten i 2012 års PISA-test. Det är alltså inga nya provresultat som redovisas.
Det var en gång för länge sedan en liten sexårig kille, min äldste son. En morgon vaknade jag av märkliga brummande, hummande och pipande ljud från hans rum. Jag tassade över och kikade in genom dörröppningen. Ljuden kom från honom där han satt i sin säng med två uppslagna böcker och ett stort antal plastgjutna leksaksdjur från förhistorisk tid. Han hade drabbats av dinosauriefebern.
I Sverige härskar de enkla slagordens skolpolitik. Under de senaste åren har skolpolitiken karaktäriserats av tvära kast, kortsiktighet och förvanskade historieskrivningar som syftar till att skuldbelägga politiska motståndare. En skolpolitik som inte bidrar till ökad kunskap av den situation skolan befinner sig i eller fungerande lösningar på de problem som finns. Alldeles för ofta är de förslag som diskuteras konkreta, stora förändringar vars genomförande är lätt att sätta fingret på, något som gör att allmänheten kan relatera till…
Frågan om betyg kan inte reduceras till vilken årskurs de ska sättas i. Dagens betygssystem påverkar skolans inre arbete under hela skoltiden. Betygssystemet styr i en riktning som tar fokus från kunskaper och dessutom riskerar det att slå ut lärarnas professionella omdöme, skriver Ingrid Carlgren. (red)
Från och med år 2007 har ett årligt pris till Gunnar Elvesons minne delats ut till någon eller några som främjat skolans demokratiska funktioner. Gunnar Elveson var en av dem som startade KRUT, Kritisk utbildningstidskrift. När KRUT lades ner fick föreningen och nättidningen Skola och Samhälle överta och förvalta Gunnar Elvesons solidaritetsfond. Skola och Samhälle har delat ut Elvesonpriset vid två tillfällen. 2011 fick Linnéskolan i Malmö priset och 2012 Globala gymnasiet i Stockholm. Kerstin Bergöö har skrivit…
Från och med år 2007 har ett årligt pris till Gunnar Elvesons minne delats ut till någon eller några som främjat skolans demokratiska funktioner. Gunnar Elveson var en av dem som startade KRUT, Kritisk utbildningstidskrift. När KRUT lades ner fick föreningen och nättidningen Skola och Samhälle överta och förvalta Gunnar Elvesons solidaritetsfond. Skola och Samhälle har delat ut Elvesonpriset vid två tillfällen. 2011 fick Linnéskolan i Malmö priset och 2012 Globala gymnasiet i Stockholm. Kerstin Bergöö har skrivit…
Skola och Samhälle
Senaste kommentarer