Uppgiften att det räcker med 0,1 på högskoleprovet för att komma in på lärarutbildningen har resulterat i en rad felaktiga slutsatser. Mia Andersson reder ut frågorna. (red)
Det är inte de låga antagningspoängen till lärarutbildningarna som är huvudproblemet utan det är att läraryrkets autonomi har avskaffats, skriver Ásgeir Tryggvason. (red)
Lärarutbildning utsätts ofta för kritik i media, kritik som hämtar sitt underlag från enstaka episoder med drag av vandringshistorier. Någon mer seriös diskussion om lärarutbildning är sällsynt. Här försöker Per Engström visa på några grundläggande lärarutbildningsperspektiv. Och han gör det genom att identifiera intressekonflikter inom dessa perspektiv. (red)
Per-Acke Orstadius är en mycket erfaren lärarutbildare. Han menar i denna artikel att dagens lärarutbildning har övergett det som tidigare gav lärarstudenten kunskap om det som är yrkets kärna: hur man möter elever i klassrummet och får dem att erövra ny kunskap. Det ämnesdidaktiska innehållet i utbildningen har minimerats till förmån för ämnesteori och forskningsmetodik. (red)
”Med bättre kunskaper kan tillväxten öka även om de materiella resurserna är begränsade.” Lars Pålsson Syll diskuterar s.k. endogen tillväxt som gör utbildning till samhällets viktigaste fråga, om man vill behålla och utveckla välfärden. Då är lärarna centrala som motorer i arbetet. Men hur behandlas lärarna, deras utbildning och yrkesvillkor? (red)
”Lärarna lyfter Sverige” – så hette den professionaliseringskampanj som Lärarförbundet drog igång 1990. Också Lärarnas riksförbund gjorde en egen satsning. Decentraliseringen och den förändrade styrningen av skolan (från regel- till målstyrning) förutsatte att lärarna gavs ett större ansvar och handlingsutrymme. Hur undervisningen skulle utformas och stoffet väljas och struktureras för att målen skulle nås uppfattades som en fråga för lärarna att utifrån sitt professionella kunnande besluta om. Lärarna omtalades som professionella, som skulle få större frihet och mer…
Den nya lärarutbildningen kommer att bli den till studerandeantalet största högskoleutbildningen och den kommer att påverka den svenska skolan för lång tid framöver. Mot den bakgrunden är det angeläget att ställa frågan om den nya lärarutbildningen förbereder de blivande lärarna så att de kan främja en hållbar utveckling i världen, skriver Carl Lindberg. (red)
Enligt en undersökning Lärarnas tidning låtit göra har var sjätte ny lärarstudent hoppat av sedan terminsstarten i höstas. Det är en ökning med en tredjedel sedan året innan (då det fortfarande var den gamla lärarutbildningen man började på). De tio senaste åren har dessutom söktrycket sjunkit från 1,7 till 1,2 förstahandssökande per plats. Till råga på det gjordes förra året ett par enkätundersökningar som visade att runt varannan lärare funderar på att byta yrke. Finns det någon som…
Stockholms universitet har under hösten 2011 inbjudit till fyra panelsamtal om lärarutbildningens kvalitet och utvecklingen av läraryrket. Gunilla Molloy har skildrat det första panelsamtalet i en tidigare artikel. Här återkommer hon och reflekterar över vad som hänt i resten av samtalsserien. En sak är säker: Det är inte lätt att styra debatten om skolan – det är som att valla katter. (red)
Vetenskapen har en privilegierad ställning i det västerländska samhället, inte minst inom utbildningssamhället. Det kan skapa problem i diskussionen om utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning. Sikten kan skymmas för att inte all forskning är lika relevant och användbar i utbildningen. Vetenskapens hävdvunnet starka sannings- och objektivitetsanspråk kan dölja att också vetenskapen trots strävan efter opartiskhet och saklighet är socialt förankrad i speciella perspektiv och val. Den står inte fri från sociala intressen och värderingar. Utomvetenskapliga drivkrafter sätter sina…
Skola och Samhälle
Senaste kommentarer