Att kritisera styrdokument är lätt. Att konstruera dem betydligt svårare. Anette Jahnke undrar vad vi kan lära av den debatt som varit kring kunskapskraven och vad krävs för att skapa en process, där vi blir bättre på att skapa bra styrdokument.
Tydliga betygskrav är ingen omöjlighet, men det krävs att vi backar bandet och ersätter de svårtolkade kunskapskraven med lärares professionella bedömning utifrån ett framhävt centralt innehåll i kombination med kompetenskrav. Det hävdar Lars Lagheim, utifrån erfarenheter av ett tidigare betygsimplementeringsförsök (red).
För ämnesexperten är det mesta inom hans ämne viktig kunskap. Han vill få med så mycket som möjligt av denna kunskap i skolans kursplaner. Han vill att hans ämne ska få så stort utrymme som möjligt i skolans timplaner. Men allt som är viktigt för ämnesexperten behöver inte vara viktigt för eleverna. Den sammanlagda lektionstiden är begränsad. Om man fyller denna tid med ett innehåll som är mindre meningsfullt för eleverna gör man det på bekostnad av ett…
I dagens skola prioriteras ämnena svenska, matematik och engelska medan till exempel musik har lägre vikt och betraktas ibland som ett rekreationsämne. Men flera forskare har slagit fast att kreativa ämnen har stor betydelse både för elevernas trivsel och för deras prestationer i teoretiska ämnen. Därför måste skolan börja kombinera kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget och det behövs en debatt kring dessa frågor, skriver Ulrika Bohlin. (Red)
Alla skolor arbetar med enkäter av olika slag. Men det är inte alltid som enkäterna tillför något i arbetet med elevernas undervisning och lärande. I Lunds kommun har Lars Persson arbetat vidare med de årliga elevenkäterna i syfte att få fram ett underlag för en diskussion på skolorna. (red)
Behöver alla elever kunna all den matematik som sägs ingå i skolans mål? Har de verkligen användning för dessa kunskaper senare i livet? Per-Acke Orstadius lyfter frågor som sällan är synliga i den kunskapsdiskussion som förs idag. Det är kontroversiella frågor eftersom de ifrågasätter själva fundamentet för den målstyrda skolan. Vad behöver eleverna kunna i ett samhällsperspektiv? Vad behöver de kunna om man ser saken från ett individuellt perspektiv? Och vilka är effekterna på samhällsnivå och på…
Skolministern presenterade förslag till ny läroplan och nya kursplaner för grundskolan för ett par dagar sedan. Det nya är att kursplanernas innehåll har blivit tydligare. Vilka kunskaper som eleverna ska tillägna sig i olika ämnen har lyfts fram. Därmed har det också blivit möjligt att banta i den mängd av mål som tidigare läro- och kursplaner har innehållit. Ingrid Carlgren ger här sin syn på förslagen och diskuterar samtidigt vad som generellt är utmärkande för strukturen i läroplaner…
Har vinden vänt? Är vi på väg mot en skola där testning, kontroll och central styrning inte längre tillåts dominera diskussionen om skolutveckling? Kanske inte i Sverige. Vi brukar ju vara lite efter. Men i England finns flera tecken på en vändning. Slutrapporten från Cambridge Primary Review gör något så ovanligt som att ta ett helhetsgrepp på frågorna kring primary education. Rapporten heter som bok Children, their World, their Education och titeln speglar den utsiktspunkt från vilken skolan…
Skola och Samhälle
SENASTE KOMMENTARER