Varför är det så jobbigt att vara svensklärare? Christina Sjöström, som är lärare i svenska och engelska, försöker förstå varför det är särskilt krävande att vara lärare i svenska och vad som skulle kunna göras för att underlätta arbetet. (red)
Aram och hans pappa anländer på utsatt tid till klassrummet. Likheten mellan far och son är slående. Vi tar i hand och jag hälsar välkommen. Pappan tackar och frågar sen: – Aram bra? -Ja, Aram är bra, svarar jag och tänker att definieringen av ”bra” får komma senare i samtalet. -Hur mår Arams mamma? frågar jag, eftersom jag vet att utvecklingssamtalet fick flyttas på grund av hennes läkarundersökning. -Inte bra, hjärta inte bra. -Usch så tråkigt, hoppas hon…
50 000 elever i varje årskull på grundskolans högstadium lider av stress och oro för att de inte ska klara de krav som ställs på dem i skolan. 10 000 elever har övervägt att ta sitt liv. Detta enligt Rädda Barnens stora enkätundersökning om hur elever i åldrarna 12-18 år upplever sin tillvaro. Självskador som leder till slutenvård har under perioden 1997-2007 ökat markant bland ungdomar i åldrarna 15-19 år. Detta enligt artikel i Läkartidningen. Motgångar i skolan är en…
Är skolan en ö utan förbindelse med det samhälleliga fastlandet? Man får lätt det intrycket när man lyssnar till dagens skoldebatt. Var finns diskussionen om att skolan måste förändras därför att samhället har förändrats? Ibland låter det som om 50-talsskolan kunde stå som evig modell för en bra skola. Men – det är ingen vits med en skola som utbildar för ett samhälle som redan har varit. Och det skulle inte heller gå – eleverna är annorlunda idag.
Decennium efter decennium har det talats om hur svårt det är att planera undervisning i ett samhälle som är i snabb förändring. Lösningen har hetat ”det livslånga lärandet”. Lärare och elever ska ”lära sig att lära” och inte bara inhämta de för dagen gångbara kunskaperna. Men hur ska de lära sig att lära? Det måste vara kärnfrågan. För några år sedan skrev sociologen Zygmunt Bauman en artikel med titeln ”Utbildning: under, för och trots postmoderniteten” (Det individualiserade samhället,…
Hur kan man se på sambandet mellan det som sker i skolan och det som sker i livet utanför skolan? Ska skolan vara en spegelbild av dagens samhälle eller ska den också vara en plats, en process, som har sin egen logik och som erbjuder en motvikt till mycket i den värld som finns utanför? I denna artikel börjar Sven-Eric Liedman sin framställning i mötet mellan skolan och barnen. Han beskriver hur barns tidigare kunskaper ”normaliseras” i skolans…
Följande inlägg har ett övergripande syfte: att förstärka perspektivet på skolan som en arbetsplats. En effekt av detta blir att det också tjänar som ett inlägg kring lärarnas arbetstider. När jag här talar om skolan så avser jag i första hand gymnasieskolan. Denna webbplats heter Skola och Samhälle, vilket man inledningsvis kan reflektera lite över. Sammanställningen Skola och Samhälle indikerar på något sätt att skolan inte är helt och hållet ett med samhället. Att den är lite sär…
När Olof Palme åren 1967 – 69 var vår förste utbildningsminister – hans företrädare kallades ecklesiastikminister – kom slagordet om skolan som spjutspets mot framtiden i svang. Vad kunde det betyda? Förenklat kan man tänka sig två alternativ, som väl ingen föreställer sig helt renodlade. Enligt ett slutet alternativ är framtiden redan bestämd av dagens vuxna och deras värld. De mest utpräglade exemplen ges av de totalitära staterna. I grunden ligger en föreställning om hela samhällets – ja,…
- Vad tänker du skriva i skoltidningen i vår? Jag ställde frågan till en flicka i årskurs nio. Hon och en klasskamrat till henne var tillsammans med mig på en kurs för lärare i en Stockholmsförort. Uppdraget för eleverna var att berätta om sin skoltid och om det arbetssätt som är utmärkande för den skola de gått i under alla sina grundskoleår.
Skola och Samhälle
Senaste kommentarer