Björn Johannesson: Kunskap och jämlikhet

Skolan skall gestalta och förmedla alla människors lika värde. Det är definitionen av jämlikhet, enligt Nationalencyklopedin. Skolan är tänkt att vara kompenserande och utjämnande. Trots det fungerar skolan ofta som en förstärkare av ojämlikheten. För att skolor skall kunna arbeta med detta på ett bra, medvetet, sätt måste särskilt två sammanhängande aspekter beaktas; skolans kunskapssyn och skolans syn på jämlikhet.

Det finns många olika bilder av, eller metaforer för, kunskap. Som lärare uppfattar vi, medvetet eller omedvetet kunskapandet genom såna här bilder eller metaforer.

Trädet

Kunskapen ses som ett frö som växer ut till ett allt större träd. Den kronologiska, linjära, ordningen där stammen med baskunskaper föregår de större grenarna för att sedan delas i allt smalare grenar är viktig i den här bilden.

Stegen

Kunskapen är som en stege där eleven klättrar uppåt/framåt, steg för steg. Linjär och förutsägbar är ledord här.

Pussel

Kunskap kan förstås som ett pussel eller flera pussel. Det är bara det att det finns många fler bitar än vad som krävs för att lägga hela pusslet. Det finns bitar som är dubbletter, och bitar som föreställer något annat men som ändå passar in i just det pussel man håller på att lägga.

Bildskärm

Kunskapen är en bildskärm med en mängd olika ”rattar” vid sidorna som man måste kunna skruva på i rätt sammansättning för att bilden skall bli skarp. Varje ratt påverkar inställningen hos de andra rattarna och kan således både blurra och skärpa bilden beroende på när och hur man skruvar på den.

Rhizom

Kunskapen fungerar som ett rotsystem, ett rhizom, som växer åt alla håll: in, ut, fram och tillbaka, upp och ner. En avknoppning kan när som helst skjuta ut i ny riktning och åter ta fäste var som helst i rotsystemet. Kunskapen växer, och har kopplingar, åt alla håll. Samtidigt. Kunskapen är alltså en icke-hierarkisk struktur som inbjuder till en mångfald användningssätt och omfunktioneringar.

Nu bör vi fundera över hur en kunskapsbild/metafor uppstår. Kunskapsbilderna svarar mot olika samhälleliga paradigm, de formar men formas också av, det omgivande samhället. Det finns dock utrymme för att identifiera åtminstone en viktig skiljepunkt som vi kan kalla linjär/icke-linjär.

Linjär/icke-linjär

Våra två första kunskapsmetaforer, trädet och stegen, ger uttryck för en linjär kunskapssyn. En kunskapsbild som formats av den moderna världsbildens tankegods där vi rör oss uppåt, framåt. Vårt skolsystem är starkt präglat av denna linjära, mekaniska, bild av kunskap och utveckling eftersom det uppstod under en tid då modernitetens idéarv präglade västvärlden mer än någonsin.

Våra övriga kunskapsbilder, pussel, bildskärm och rhizom har ingen uttalad riktning och kan snarare karaktäriseras som icke-linjära. Varken pussel, bildskärm eller rhizom behöver en bestämd startpunkt eller mål.

Applicera detta på kunskapens fyra F, fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet. I en linjär kunskapssyn tenderar vi att uppfatta det som att man börjar med fakta för att sedan via färdighet vandra vidare mot förståelse och förtrogenhet. En ickelinjär kunskapssyn uppfattar istället kunskapandet som ett ständigt samspel mellan dessa fyra F. Kunskap är inte något som kan ordnas efter en imaginär utvecklingslinje utan är av en mycket mer komplex och kaotisk natur.

Vi kan förstå uppkomsten av de här icke-linjära kunskapsbilderna genom att studera det postmoderna samhälle som utvecklats de senaste femtio åren. Det som vi upplever som logiskt eller naturligt runt omkring oss är inte längre per automatik linjärt och hierarkiskt ordnat utan istället icke-linjärt och associativt. Ett mycket konkret exempel på detta är hur vi i digitala medier kan klicka oss vidare mellan olika ord med associerande information. Ur vetenskapligt perspektiv kan det icke-linjära förstås med t.ex. utvecklingen av komplexitetsteorin som behandlar icke-linjära, komplexa system i motsats till mekaniska, linjära system.

Huruvida man ser kunskap som linjär eller icke-linjär har stor betydelse för hur man ser på jämlikhet, och som vi ska se kan man inte förändra det ena utan att samtidigt förändra det andra.

Jämlikhet

Den moderna tanken om jämlikhet är att vi befinner oss i en (relativt) ojämlik värld och strävar mot en jämlik framtid. Notera hur väl detta tänkesätt passar med de kunskapsbilder (trädet och stegen) som vi ovan identifierade som moderna. Den lärande börjar i en position av okunnig/ojämlik och strävar mot att bli kunnig och jämlik (med de redan kunniga). Med en sådan syn på jämlikhet passar de linjära kunskapsbilderna utmärkt.

Det kan dock riktas kritik mot en sådan uppfattning om jämlikhet. Jämlikheten som ett mätbart politiskt mål i en ljus framtid är en omöjlighet. Om vi utgår ifrån ojämlikhet för att stega mot jämlikhet skjuter vi ständigt jämlikheten framför oss. Istället kan vi, som den franske filosofen Jacques Ranciere, förutsätta jämlikhet som en utgångspunkt.

Carl Anders Säfström hänvisar till Ranciere och menar att jämlikhet

är en komplett händelse eller inget alls. Om jämlikhet skall ha någon mening så kan den bara vara en utgångspunkt och inte ett slutresultat. Jämlikhet uppnås inte som en slutprodukt efter en serie av steg utan kan bara bekräftas i utgångsläget av individer som upptäckt deras jämlikhet med alla andra, oavsett status, förmögenhet och makt.

Utifrån ett sådant perspektiv passar det bättre att se kunskapandet utifrån ett icke-linjärt perspektiv. Kunskapandet som en komplett händelse utan riktning. Det är bara i ett sådant växande, det ständiga blivandet, som kunskapandet kan definieras som jämlikt. Men anammandet av en icke-linjär kunskapssyn måste också gå hand i hand med en ny syn på jämlikhet.

(Björn Johannesson är lärare)

 

8 kommentarer till “Björn Johannesson: Kunskap och jämlikhet

  1. Mycket intressant, hoppas artikeln får stor spridning, inte minst bland beslutsfattare

  2. Det finns ingen jämlikhet, det kommer aldrig att finnas. Alla påståenden om jämlikhet eller möjlighet att uppnå jämlikhet är ett grymt hån mot sjuka och fattiga. De vet att de aldrig blir jämlika.

    Skolan skall lära. Så trivsamt och effektivt den förmår. Undervisningen skall självklart anpassas till den enskilde(a) eleven. Det innebär att en god utbildning alltid ökar ojämlikheten. En god utbildning skall inte öka jämlikheten! Gör den det, så är det ett tecken på att den fungerar dåligt.

    De som är intresserade och har lätt att lära kommer alltid att lära mer än de som är ointresserade och-eller har inlärningssvårigheter. Det gäller alltid. Vill skolan få fram en ökad jämlikhet, så måste den hindra begåvade elever. Låsa in dem i en mörk gardrob eller så.

    Vad händer i svensk skola som vill öka jämlikheten. Den har timplaner enligt vilka alla elever skall lära lika mycket på samma tid!! Det för med sig att de svaga hetsas till ”döds”, får underbetyg, tvingas hänga med ändå. lär ingenting eftersom de inte förmår ta till sig undervisningen. De stackars 20 eller 25% elever som krossas i jämlikhetsskolan får inget jobb.

    Hade de fått utbildningen på sina villkor, så kunde de fått en bra framtid och ett rikt liv, men de hade aldrig blivit professorer i teoretisk fysik och de flesta hade fått inkomster under medel. Pressas de för hårt, så knäcks de.

    Så är det! Jämlikhetsideologier är dödande för dem som har svårigheter i skolan

  3. Mycket intressant skrift av dig Björn Johannesson..* * *

    Hmm..undrar om inte Göran Tullberg missuppfattade skriften här ovan..Den skriften som faktiskt började med de här orden..”Skolan skall gestalta och förmedla alla människors lika värde”..(Obs..”lika värde”…Inte att vi kommer att bli lika eller att vi är det)
    Och de orden har inte med fattig, handikappad mm att göra..för det vet vi att där finns olikheter vi aldrig kan göra något åt..Men det vi kan göra något åt är just att fattiga, handikappade..rika..svenska och utländska barn..pojk och flicka..skall ha lika värde..
    Sedan skall processen ständigt pågå, vi skall sikta mot stjärnorna och veta att vi aldrig kommer längre än till toppen på granarna i lika värde processen..men vi skall kämpa för att vara så pass långt uppe i alla fall..aldrig göra avkall på den strävan..för då är risken att vi halkar ordentligt ner, och då kommer problemen, framför allt för kvinnor och barn..handikappade..fattiga..
    Så jag kan tycka att du skrev väldigt mycket Göran Tullberg, men missade vad det handlade om..

  4. Per skriver:””Skolan skall gestalta och förmedla alla människors lika värde”. (Slut citat). Hur skall det gå till när människor inte är lika mycket värda i verkligheten? De som inte är lika mycket värda vet om det och känner det!

    De har inte de inkomster eller den rörlighet som andra har. De har svårt att förstå vad andra fattar lätt. Om du berättar att de är lika mycket värda, så får också förklara varfer de pressas ner i stoftet och knäcks när alla andra ”flyter ovanpå”.

    Den tomma jargongen om lika värde och jämlikhet gör att skolan fungerar dåligt. Den knäcler 20 á 25% som inte orkar hinna med och den hindrar begåvningar i sin utveckling. Det är en rent politiskt och helt värlsfrånvänd grund för utbildning. Utbildning SKALL utgå från elevers OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR. Den skall inte utgå från att alla har jämlika förutsättningar.

    Du ser ju hur elever får underbetyg!! En lärande skola skall INTE ge underbetyg, Gör den det så har den ju misslyckays! Eller hur? De som får underbetyg och i jämlikhetens namn ändå pressas fram – de knäcks och förlorar sin framtid.

    Politiker med all makt i värlen och 100 miljoner i avgångsvederlag låtsas att människor i fängelse eller hemlösa på gatan är lika mycket värda. Det är en ren förolämpning. Men på så sätt slipper de tänka på hur kapitalt de misslyckats med de stackarna som aldrig blev tillnärmelsevis lika mycket värda. Folk som sover på gatan.

  5. Göran, vi har haft den här diskussionen tidigare, på min blogg. Vi uppfattar jämlikhet olika helt enkelt. Du verkar mena att jämlikhet innebär att alla skall bli likadana. Jag ser det inte på det sättet.

    Kerstin och Per, tack för beröm. Förhoppningsvis kan artikeln läsas av många!

  6. Pingback: Artikel publicerad | Björn – om skola och utbildning

  7. Björn och Per!

    Jag har hört det innan. Ni uppfattar det så att alla är lika mycket värda. Inte är de det i denna världen! Ni går ifrån verkligheten in i en politisk lögn.

  8. Pingback: Kunskap och jämlikhet | Björn – om skola och utbildning

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Aina Bigestans
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S på Twitter