Majken Humle: Det bidde en tumme – om förlorad examensrätt för Stockholms universitet.

Högskoleverket har i dagarna beslutat vilka lärosäten som får utbilda grundlärare (1-6) och vilka som inte får. Stockholms universitet får inte. Sveriges största lärarutbildning fördes för ett par år sedan till Stockholms universitet och gjordes om. Den skulle bli den nya utbildningspolitikens paradutbildning. Nu anses den helt enkelt för dålig för att ha ansvar för utbildningen av en stor del av grundskolans lärare och fråntas sin examensrätt. Vad är det som har hänt? (red)

Med mycket hög svansföring annekterade Stockholms universitet den dåvarande Lärarhögskolan invid Rålambshovsparken i Stockholm. I januari 2008 splittrades tidigare institutionsstruktur och ledande personer med gedigen och internationellt erkänd kunskap om lärarutbildning förpassades.  En flyttkarusell iscensattes och Lärarhögskolans skylt plockades ner från fasaden mot Dagens Nyheters hus. Någon annan skylt har aldrig kommit upp.

Institutionsstrukturen slås nu åter sönder i januari 2011. Ett vackert, funktionellt och för ändamålet nyskapat campus ska utrymmas. Flytten går mot Frescati, Stockholms universitets område. Men det här handlar om annat än en lokalflytt och ett investerat kapital i ett campusområde. Den kunskap och erfarenhet som fanns inom lärarutbildningen har inte tagits tillvara. I stället användes den urgamla härskartekniken Historien – Börjar – Med – Mig. Universitet hade inte förmågan eller viljan att forma en organisation som i bästa mån skulle passa en yrkesutbildning. Tvärtom stuvades professionsutbildningen in i universitetets strukturella villkor och detta bryter sönder en sammanhållen utbildning. Den söndras och splittras, liksom den kunskap och erfarenhet som fanns samlad.

Universitetet skulle höja kvaliteten på lärarutbildningen var det sagt, särskilt tydligt uttryckt av rektor Kåre Bremer. I dag är det ett lika tydligt faktum att universitetet förlorar rätten att examinera grundlärare, alltså lärarkåren för år 1-6. Beslutet ”kom som en total överraskning” för ledningen för lärarutbildningen enligt DN. Den överraskningen är överraskande.

Anders Fransson skriver en artikel i SOS  ”En onödig proposition” där han visar att lärarutbildningen i Sverige var på god väg efter 2001 då den förändrades i grunden. Högskoleverket (HSV) genomförde utvärderingar 2005 och uppföljningar 2008 och 2009. Lärarutbildningen befann sig i en positiv utvecklingsprocess och nödvändiga korrigeringar kunde utan vidare gjorts, det krävdes inte en helt ny lärarutbildning för det. Minister Björklund hade inte behövt invänta den tid det tar att ”vända en altantågare”.

Magnus Hultén gör även det i SOS en analys av enmansutredaren Sigbrit Frankes förslag till ny lärarutbildning. I artikeln ”En hållbar lärarutbildning – ett listigt skött hastverk” förutsäger han att ”de tydliga förlorarna” utifrån ”en slarvig proposition” är grundlärarna. Redan i propositionen fanns uppenbart en ”närmast katastrofal” svaghet.

Jag har nyligen i en artikelserie i SOS kritiserat universitets okunskap om den professionsbaserade kunskapens betydelse samt att universitetets personalpolicy ( och kanske även HSVs kriterier?) förhindrar att en adekvat kompetensprofil byggs upp.

Det kan inte ha varit svårt att hitta konstruktiv kritik och varningssignaler både inom och utom universitetet, såvida inte universitetsledningen för lärarutbildningen varit solitär? Hur har planeringsarbetet sett ut? Hur mycket tid har funnits för institutionernas planering? Eller har media stärkt bilden av ”the Bad Guy” d.v.s. Lärarhögskolan, kontra ”the Good Guy” d.v.s. Universitetet så till den grad att ledningen förlitat sig på den bilden? Media har målat upp en så märklig bild att jag vill kalla det för en Mytbild och inte en Mediabild. Hittills har HSV alltid haft ”rätt” vid kritik av Lärarhögskolans utbildning (främsta källan Dagens Nyheter). Nu får Stockholms universitet en rejäl Bakläxa av HSV  –  och vad händer då? Jo, DN (oberoende liberal) ifrågasätter på ledarplats (18/12) för första gången någonsin om HSV verkligen gör ”rätt” som kritiserar, kanske har även HSV ”djupa kvalitetsproblem”?  HSV har till och med ”en del av skulden” för brister i ansökningarna om examensrätt. Det är bra med skeptisk DN men inte med partisk DN.

Högskolverkets makt ökar drastiskt, det är helt klart. Man föreskriver kriterier för examensrätt. Man utvärderar nu inte resultatet av olika lärosätens utbildningar, utan man granskar förutsättningarna för att få starta utbildningar – enligt HSVs egen (snabbt ihopsnickrade?) måttstock. Objektivitet? Osäkert. Men säkert är att HSV har fått verktygen att styra vilka lärosäten som godkänns och vilken typ av utbildningar dessa lärosäten ska få starta. Följden av att regeringen gett HSV den makten är indirekt möjligheten att styra lokaliseringen av lärarutbildningen i Sverige. Politik alltså. För detta behövdes inget briljant ”Betänkande för en ny lärarutbildning”, men det behövdes en ny lärarutbildning av något slag. Med påföljande ansökningsförfarande om examensrätt.

Till sist en tanke inom kategorin Otänkta tankar. Om den politiska avsikten enbart hade varit att kvalitetshöja lärarutbildningen i Sverige och om HSV i god tid hade haft tydliga anvisningar med objektiva kriterier för ansökan, så är det sannolikt att den numera nedlagda Lärarhögskolan med sin ledningsgrupp och en kvalificerad kunskap om lärarutbildningens villkor hade fixat hem hela examensrätten.

(Majken Humle, Lärarexamen, Fil.lic. Har arbetat som lärare, lärarutbildare, undervisningsråd på Skolverket, ledare för en kommuns skolutvecklingsprojekt)

9 kommentarer till “Majken Humle: Det bidde en tumme – om förlorad examensrätt för Stockholms universitet.

  1. Den tidigare lärarhögskolan i Stockholm hade byggt upp ett gediget dåligt rykte och lärare var inte ens i närheten av förberedda för den skolverklighet som väntade dem. Det var därför SU tog över LHS. Insikten i detta problem saknas helt i artikeln.

  2. Tvek på att 197 372 personer skulle gilla det här på Facebook.
    Det är kul med rants. Men inte så kul…

  3. Det är väl inte så konstigt att det står att så många gillar det på FB; Jag klickade in här och såg att jag ”gillade” det fastän jag mig veterligen inte ens tillfrågats om min åsikt i frågan.

  4. Ehh, ingen tror väl att 200 000 per läst det här, men man önskade ju att de hade gjort det, artikelförfattaren har i stort rätt, på tiden att dra ner byxorna på DN i den här frågan och i många andra också för den delen. LHS Campus var en unik miljö och allt hade natirligtvis gått att göra bättre vid Marieberg än i plåtlådorna i Frescati. SU är inte en instutition med ett så vidare gått rykte varken nationellt eller internatonellt.

  5. Pingback: Spelet om lärarutbildningarna « Tysta tankar

  6. Pingback: ”Fel låt vann?” « Tysta tankar

  7. Vad säger att den forna lärarhögskolan skulle fått examensrätt om den hade bedömts idag? Jag vill minnas att det var ganska mycket klagomål på dess undermåliga kvalitet och direkt absurda processer. Jag kommer t.ex. ihåg en artikelserie i DN om hur det ansågs kränkande för elever att inte få godkänt på kurser och att det därför gick att klaga sig till godkänt enbart på basis av att man kände sig kränkt av att inte få det.

    Att de inte fått styrsel på den ännu beror kanske inte på att de brutit upp tidigare strukturer och procedurer utan att de inte gjort det tillräckligt! De har kanske kvar för mycket folk från den havererade lärarhögskolan?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter