Agneta Broberg & Annlouise Petersson: Vad vi gör när vi är i skolan

Över hela västvärlden talar man om lärarnas ökade arbetsbörda, även om det är svårt att få belägg för och konkreta vittnesbörd om hur det ser ut. Det är inte förvånande om arbetsbördan ökat. Allt fler uppgifter läggs på skolan och lärarna. Allt mer administrativt arbete följer av den statliga kontrollen av lärarna och undervisningen.

Vi publicerar här en lista som inte gör anspråk på att vara fullständig eller representativ men som ger en åskådlig bild av vad som kan krävas av en lärare idag. (red)

När vi för närmare trettio år sedan började arbeta som lärare, ansågs planering och genomförande av lektioner samt föräldramöten och kvartssamtal vara ett heltidsarbete. Nedanstående lista innehåller arbetsuppgifter utöver dessa, som inte alla i samhället vet ingår i dagens uppdrag. Vissa av dem gör vi på eget initiativ, men de är nödvändiga för att hänga med i skolans utveckling. Det finns säkert många fler saker att tillägga, det tog bara en kort stund att få ihop alla dessa punkter.

•    Projekt som bestäms av annan part (t.ex. Matteprojektet, SET, mattenätverk, Läsutvecklingsprojekt, studiecirklar i ämnena, samtalsguiden).
•    Utvärdering av IUP/Åtgärdsprogram.
•    Bedömningsunderlag (diagnoser, observationer, intervjuer).
•    Bedömning (i samråd med arbetslag).
•    Dokumentation av bedömning.
•    Uppföljning av ovan nämnda diagnoser, observationer och intervjuer.
•    Upprättande av IUP.
•    Upprättande av Åtgärdsprogram.
•    Genomförande av utvecklingssamtal.
•    Uppföljning av utvecklingssamtal (kontakt med hemmet).
•    Handledning i TEMA-arbete (Högskolan i Kristianstad).
•    Handledarutbildning 7,5 hp (på kvartsfart).
•    Svara på remisser angående ny kursplan i geografi.
•    Pedagogiska måltider.
•    Rastvakt.
•    Deltaga vid bokpresentationer på Stadsbiblioteket.
•    Många, sedda var för sig, små aktiviteter, som inte har någon egen tid på schemat t.ex. kampanjer som ”Earth Hour”.
•    Sociala samtal av olika slag, t.ex. att utreda konflikter, stora som små (detta tar ett stort utrymme bland dagens     barn i vår fostrande skola).
•    Ersätta skolsköterska, kurator o.s.v., eftersom de bara är tillgängliga på vissa tider.
•    Nödvändiga insatser (som inte har någon egen tid på schemat) för att främja relationerna mellan eleverna.
•    Nationella prov.
•    Bedömningskonferenser för Np.
•    Ap-träffar.
•    Allergiombudsträffar (och alla andra träffar för olika specialfunktioner t.ex. kulturombud o.s.v.).
•    Pedagogiska caféer.
•    Utredningar för ansökningar till Råd och Stödteamet. Brandskyddskontroll.
•    Personer i utbildning t.ex. specialpedagogik kommer och gör arbeten, som ingår i deras uppgifter.
•    Ta emot lärarkandidater (sätta sig in i deras uppgifter och mål, mycket tid till samtal under VFU).
•    LUS
•    Smartboardutbildning.
•    Tid (massor) för att datorer, användare, lösenord etc. ska fungera.
•    Ta kontakt med support.
•    Önskemål från föräldrar om t.ex. egen hemsida för Listerbyskolan.
•    Föräldrar begär pedagogiska bedömningar inför flytt till annan skola.
•    Föräldrar önskar uppdaterad hemsida för den enskilda skolan.
•    Fylla i intyg från Försäkringskassan, när föräldrar varit hemma med sjukt barn.
•    Fluorsköljning.

(Agneta Broberg och Annlouise Petersson är lärare för barn i tidiga skolår i Ronneby)

3 kommentarer till “Agneta Broberg & Annlouise Petersson: Vad vi gör när vi är i skolan

  1. Jag fyller på med perspektivet 7-9:
    *schemaläggning
    *skriva arbetsplaner
    *tydliggöra kunskapskrav
    *kopiering och utdelning av information från föräldraråd, lokala organisationer och skolledning
    *närvarorapportering i databaser+ sammanställning och utskrfter av närvarorappotering
    *betygssättning
    *betygssamtal
    *deltagande vid föräldrarådsmöten
    *malikontakt och telefonkonakt med föräldrar
    *mobbningsärenden
    *elevhälsomöten, elevvårdskonferenser, samt dokumentation av dessa
    *tätare kontakter med hemmet och elevhälsovården vid uppföljning av åtgärdsprogram
    *planering och genoförande av avslutningsdagar, tema -. och projektperioder med nya scheman, grupper och arbetsplaner

    Det går att fylla på mer! Det är inte alltid så märkligt att det kan vara svårt att hitta tiden till den didaktiska diskussionen och den pedagogiska reflektionen och analysen.

  2. Ni behöver helt enkelt bli duktigare på att säga nej. För ingen kommer lyssna så länge ni gör de arbetsuppgifter som läggs på er. Endast ni kan prioritera vad som är rätt fördelning av er tid för att våra barn ska må bra, få stimulans och utvecklas i skolan. Om ni istället rapporterar allt som inte funkar, till et och samma ställe helst (t.ex. Inger) så förstår de med tiden att situationen är ohållbar och att man kanske måste ta in ytterligare rerurser, men då inom områden som fastighet, IT, administration. Samt ser Inger då att större budget behövs, vilket Tommy och FoG också ser. Det är ju ett annat område inom skolan än lärar-resurser. Drar man ner på antal lärarresurser så blir det mer att göra, men ska man behålla någon kvalitet alls så är det någon annan som ska ta de andra arbetsuppgifterna. Prioritering av arbetsuppgifterna är det som gäller när det blir färre resurser. Högre effektivitet alltså.
    Håller tummarna för er. Ni ska guida barnen att använda internet t.ex, inte fixa datorerna!
    På tal om internet tycker jag ni ska läsa följande: Unga svenska och nternet: http://www.wii.se/publicerat/rapporter/doc_download/81-unga-svenskar-och-internet-2009.html

  3. Ok – jag vet mycket väl att lärarens arbetssituation har förändrats sedan jag började i Malmö folkskolor 1957. Men en hel del av det som räknas upp (t.ex. rastvakt och floursköljning) ingick även i lärarens arbetsuppgifter när jag var elev. Problemet som jag ser det, är att lärarens arbete idag ”direktstyrs” av ”pedagogikbyråkrater”, externa utvärderare, jippogeneraler och politiker – dvs. att yrket utsatts för en snabb och kraftig deprofessionalisering. Arbetsuppgifterna är ungefär de samma som de alltid har varit – sätta betyg (kräver ett underlag, dvs. någon form av dokumentation), hantera föräldrar (kräver lappar hem eller samtal) etc. Att sedan ett extremt ensamlärararbete ersatts av mer kollektiva arbetsformer som arbetslag m.m. kan åtminstone inte jag se som något problem, tvärtom. / mvh FC

    Prefekt vid Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet
    F.d. fartygsplåtslagare, fritidspedagog samt aktiv amatörfotograf (se hemsida)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Aina Bigestans
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S på Twitter