Anders Jönsson: Är kriterier bra eller dåliga?

Det är många som har starka åsikter om kriterier och nivåbeskrivningar, och huruvida man kan/bör kommunicera kriterier till elever och studenter. Men kan man egentligen hävda att kriterier är bra eller dåliga?

Just nu är svenskarna arga på kriterier och nivåbeskrivningar. Det märks inte minst eftersom man som forskare får frågor om huruvida kriterier är bra eller dåliga, helst dåliga. I Sverige står vi helt enkelt inte ut med att saker kan vara ”både och” eller ”beroende på”.

En annan vanlig fråga är om elever (eller studenter) kan förstå kriterier, vilket ju också är en märklig fråga. För det beror ju på om man förklarar kriterierna för dem. Annars kan de naturligtvis inte begripa vad kriterierna betyder – de är ju bara ord.

Trots att det kan förefalla självklart att ord bara är ord, och därför inte alltid säger så mycket om sin innebörd, tycks det finnas de som tror att kriteriers betydelse är mer eller mindre given. Det vill säga att om man läser ordet, förstår man vad det betyder. I
forskningslitteraturen brukar man benämna detta för ett ”representativt perspektiv”, vilket betyder att ett givet kriterium representerar någonting som är mer eller mindre stabilt. Ett kriterium kan därför förstås på samma sätt av olika människor och även flyttas mellan olika sammanhang utan att innebörden förändras.

Detta skiljer sig från en sociokulturell syn på kriterier, där ordet/termen endast är den synliga ”toppen på isberget”, medan huvuddelen av innebörden ligger ”under ytan” – insprängt i det som människor gör. Enligt ett sådant synsätt är kriterier mer eller mindre hårt knutna till ett visst sammanhang och kan inte flyttas till en annan kontext utan att man tappar eller ändrar innebörden i kriteriet.

För att ta ett ganska hårdraget, men förhoppningsvis tydligt, exempel: Om man provar vin, så använder man olika ord för att beskriva kvaliteten på vinet (= kriterier). Man kan till exempel prata om vinets färg och mognad, men också dess balans. Om man istället utövar kampsport, använder man kriterier som kraft, snabbhet och teknik, men även balans. Jag vågar gissa att ingen tänker sig att kriteriet ”balans” skulle betyda samma sak för en vinprovare som för en
kampsportsutövare, bara för att ordet är detsamma. Icke desto mindre tycks en hel del människor övertygade om att vissa ord har samma innebörd, oavsett om det handlar om matematik eller textilslöjd.

Att kriterier har olika innebörd beroende på sammanhanget betyder emellertid inte att de är värdelösa eller inte bör användas. Precis som i exemplen om vinprovning och kampsport ovan, behöver man även i skolan lära sig att identifiera och kommunicera kring olika kvaliteter. Hur ska man till exempel kunna utveckla kunskaper i matematisk problemlösning, om man inte
kan sätta ord på vad som värdesätts? Kan man ens urskilja dessa kvaliteter utan ett språk?

Spännande att notera i diskussionen kring kriterier, är att samtidigt som vissa personer hävdar att språket är viktigt för oss människor när vi ska lära oss saker, kan samma personer vara starkt skeptiska till just kriterier. Men kriterier handlar ju om att få ett språk som gör det möjligt för oss att identifiera och kommunicera kring det vi ska lära oss. Här uttrycks inte sällan en idé om kriterier leder till sämre lärande. Att kriterier bidrar till att elever (eller studenter) tar genvägar och därmed inte lär sig på djupet. Så kan det säkert vara ibland, men det beror rimligen på hur kriterierna utformas och används. Om man (enligt ovan) får veta att det som är viktigt att fokusera i kampsportsutövandet är kraft, snabbhet, teknik och balans – på vilket sätt gör det möjligt för utövaren att ta genvägar i sitt lärande? Eller, om eleven får veta att (a) val av metod, (b) tydlighet i kommunikation, (c) användning av matematiska begrepp och (d) korrekthet i beräkningar är centrala kvaliteter i matematisk problemlösning – på vilket sätt gör denna vetskap det möjligt för eleven att ta genvägar i sitt lärande?

Det kriterierna gör, är att ge redskap för att börja urskilja dessa kvaliteter i det man ska lära sig – kvaliteter man kanske inte ens visste fanns, men som kriterierna gör det möjligt att identifiera och kommunicera kring. Och, som förhoppningsvis blir uppenbart utifrån dessa exempel, är kriterierna i princip helt meningslösa om man inte kan någonting om vinprovning,  kampsport eller matematisk problemlösning. Kriterierna är endast meningsfulla i kombination med den verksamhet/aktivitet där de hör hemma.

Så nej, det är inte nödvändigtvis dåligt med kriterier. De finns i alla skolämnen (och alla andra mänskliga verksamheter), vare sig vi vill det eller inte. Men vi kan använda dem på olika sätt. Vi kan låta bli att kommunicera vad som värdesätts och därmed gynna de elever (eller studenter) som förmår att lista ut detta på egen hand. Eller så kan vi åtminstone försöka ge alla elever samma möjligheter att identifiera och kommunicera kring det som är centrala kvaliteter i det vi sysslar med, oavsett om det är kampsport eller matematik. Men vi måste akta oss för att tro att kriterier representerar någonting som är stabilt och som kan förstås på samma sätt av olika människor och i olika sammanhang. Kriterier är trots allt bara godtyckligt valda ord, vars innebörd är knutna till ett specifikt sammanhang. Och för att förstå kriterierna, måste man också förstå den verksamhet som de hör hemma i.

 

Anders Jönsson är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad

3 kommentarer till “Anders Jönsson: Är kriterier bra eller dåliga?

  1. Kriterier som formulerats för att särskilja de olika betygsgraderna är lika meningslösa och skadliga som själva betygssystemet. Formuleras de luddigt blir de odugliga som rättesnören för betygssättningen. Formuleras de entydigt så berövar de läraren och eleverna möjlighet att påverka och därmed mycket av deras arbetsglädje. Se vidare http://www.perackeorstadius.se/pdfArtiklar/dagsHelomvandning.pdf
    Eleverna behöver inte känna till betygskriterierna. Däremot kan det behövas någorlunda konkreta mål för olika ämnesavsnitt för att skapa motivation och för att utvärdera om eleverna lärt sig det de ska.
    Lärarna kan däremot behöva kriterier som vägledning när de utformar inlärningssituationer. Vad ska man kunna kräva av en uppgiftsformulering eller ett faktaunderlag? Vad är bra och vad är dåligt?
    Kriterier behövs framför allt för att staga upp kommunikationen mellan dem som fått i uppdrag att välja innehåll i en utbildning eller i ett enskilt skolämne. Man skulle till exempel önska att de som planerade den nya lärarutbildningen hade låtit sig ledas av de mest självklara kriterierna: Är innehållet relevant och centralt? Är det något som lärarna i hög grad behöver för sin yrkesutövning? Med tanke på den begränsade utbildningstiden är det tveksamt om man då skulle kräva av alla lärarstudenter att de behärskade forskningsmetodik och kunde skriva en mindre avhandling. Läs mer om mål och kriterier i boken http://www.perackeorstadius.se/pdfBocker/lararenFattarBeslut.pdf

  2. Tack för artikeln, jag uppskattar verkligen när sansade röster bidrar. Jag håller med om det mesta och kanske framför allt detta; ord är i första hand ord, och de har i bästa fall en någorlunda stabil anknytning till den verksamhet de beskriver. Språkliga beskrivningar av olika slags centrala kvaliteter är alltså i sig vare sig stabila eller uttömmande, utan kontextberoende. En intressant fråga är då vad det får för konsekvenser för undervisning. Läser jag dig rätt om du menar att det betyder att det för kampsportaren antagligen är viktigare att åtminstone i första ledet öva (göra) balans än att prata om balans?

  3. Tack för en välgjord genomgång av varför vi behöver ha kriterier. Det är mycket viktigare att fokusera på hur vi väljer kriterier och hur olika val av dem får olika effekter. Det är en spännande diskussion som jag egentligen aldrig tror att vi ska sluta med. En av mina käpphästar handlar sen om att det viktigaste är inte exakt vilka värdeord etc. man väljer eller ens vilka förmågor man fokuserar på. Det viktigaste är att det här ska vara del i en process där alla lärare får vara med och där lärares åsikter väger tyngst.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter