Bernt Sundström: En katastrof att halvklasstimmarna försvann på lågstadiet

I tidigare styrdokument för skolan reglerades antalet halvklasstimmar i skolans tidigare årskurser. Dessa halvklasstimmar försvann i samband med kommunaliseringen och de stora nedskärningarna i skolan i början av 1990-talet. Varför förs ingen diskussion om vad detta har betytt för skolans resultat, frågar sig Bernt Sundström. (red.) 

Ett faktum som saknats i den skolpolitiska debatten är den kraftiga nedskärning som skett efter 1994 av schematiden att undervisa lågstadieelever i halvklass. Dessförinnan var en klass i årskurs ett uppdelad i två halvor, grupp A och grupp B. Grupp A hade två halvklasstimmar på morgonen och sedan två helklasstimmar. Den andra halvan, grupp B, började klockan tio med två helklasstimmar och hade sedan två halvklasstimmar. För läraren innebar det två timmar halvklass med grupp A och sedan två helklasstimmar A+B och därefter två timmar halvklass med grupp B.

För läraren betydde det 30 lektioner i veckan – för barnen i årskurs ett 20-tal lektionstimmar, varav hälften i halvklass. I årskurs två var antalet halvklasstimmar sex och i trean fyra och i fyran två. Detta innebar att läraren – särskilt i de första årskurserna – hade möjlighet att följa upp varje barns lärande. Strukturen gjorde att läraren hann med varje enskild elev under halvklasstimmarna, och läsinlärningen och viktiga och svåra moment skedde i huvudsak då.

Med ny läroplan 1994 och kommunaliseringen av skolan togs skillnaden mellan elevtid och lärartid bort. Begreppen helklass och halvklass försvann. Den garanterade rätten till mindre grupper, halvklass, försvann alltså.

Om det här talas inte i diskussionen om sämre resultat i skolan. De kullar som började skolan i mitten av 90-talet fick inte det individuella stöd som barnen fick förr. Dessutom skar man kraftigt ned på all speciallärarresurs. Någon gång in på 2000-talet börjar detta märkas, och det beror inte på sämre lärare eller sämre lärarutbildning, utan helt enkelt på en kraftig nedskärning av tiden för lärare att möta sina elever i mindre grupp, i halvklass.

Samtidigt integrerades fritidshemspersonalen i skolan och fritidspedagoger började gå in i klasser under skoltid (de hade tidigare tagit hand om barnen som började skolan klockan tio eller som slutade klockan tolv). Men fritidspedagogen hade ingen som helst utbildning i att gå in i barns lärande vad gäller tidig läs-, skriv- och matematikinlärning. Man kan också notera att resonemang om halvklass inte finns med i betänkandet På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik, varken som orsak till resultatnedgång eller som åtgärdsförslag.

Man kan jämföra med den mer avancerade matematikundervisningen på matematiska grenen på reallinjen i det gamla gymnasiet före 1968. Den skedde i halvklass (medan den andra halvan av klassen hade biologi), och förklaringarna av de svårare matematiska begreppen såsom gränsvärde, integral och differentialekvation underlättades i den mindre gruppen.

Man kan skylla försämringen på kommunaliseringen, men den inföll olyckligt i samband med en stor ekonomisk kris, som måste hanteras på något sätt. Nu var det kommunerna som fick ta ansvaret för skolekonomin och då blev det som det blev. Vad jag främst söker är reella orsaker till skolans senare kris.

Bernt Sundström är teknisk doktor, legitimerad gymnasielärare och assoc. professor emeritus vid Kungliga Tekniska högskolan.

 

En kommentar till “Bernt Sundström: En katastrof att halvklasstimmarna försvann på lågstadiet

  1. Bra poäng. I vår skola har vi halvklass i F-3. På så vis gynnas elevernas lästräning. Med parallellagd lärare kan elever gå ut för att träna läsning utan att känna sig exkluderade. Det är ju ordinarie lärare. Som stöd i halvklass jobbar hos oss både fritidspersonal och speciallärare. Det fungerar men fortbildning skulle säkert kunna lyfta den här gruppen ytterligare – kollegialt lärande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter