Bosse Bergstedt: Därför behövs pedagogik

Bosse Bergstedt har varit med om att bygga upp en forskarmiljö kring posthumanistisk pedagogik. Han ger här sin syn på utvecklingen inom skola och samhälle, och varför den pedagogiska vetenskapen behövs mer än någonsin. (red.)

Våld och trakasserier ökar, inte bara fysiskt men också psykiskt. Allt fler mår sämre i samhällen där det borde finnas möjlighet att leva ett bra och gott liv. Det ropas på fler poliser, miltäter och mer kontroll. Dialog och samtal har förbytts till anmälningar och hatkampanjer på arbetsplatser och i sociala medier.

Detta samtidigt som vissa företeelser i samhället anses som mindre betydelsefulla. En av dessa har jag ägnat mitt liv åt och det är inte utan viss förtvivlan som jag idag upplever hur pedagogik ha blivit vår tids syndabock. De senare åren har pedagogik som både forskning och praktik utsatts för massiv kritik från både media och universitet. Vad är det som gör pedagogik farlig och varför behövs den?

Nordisk pedagogik har skapat sina livslinjer ur en vision om ett demokratiskt samhälle. En skola som skulle medverka till att skapa aktiva medborgare som kunde skapa en ny samhällsgemenskap. Något som i sin tur kom att innebära att pedagogisk forskning kom att förhålla sig kritisk till den form för vetenskap som strävade efter att efterlikna naturvetenskap. En kritik som byggde på att människan är alltför komplex och mångfaldig för att kunna reduceras och studeras som ett objekt. Vilket i sin tur innebar att fokus kom att sättas på kvalitéer snarare än kvantiteter. Lärare och elevers uppfattningar, upplevelser och erfarenheter blev viktiga när det gällde att förstå hur kunskap bäst blev till.

Det gjorde att relationer, dialoger, samtal och kommunikation blev viktiga byggstenar när det gällde att utveckla ett lärande som strävade efter demokrati och allas lika värde. Det var därför heller ingen tillfällighet att gruppen, projektet och elevrådet kom att få en given plats på skolor och i utbildningar. För folket genom folket, beskrev en syn på folkbildning där inte enbart experter hade privilegium att skapa kunskap. Studiecirkeln och folkhögskolan skulle inte styras av andra än de som själva var med om att skapa dessa miljöer.

Idag är situationen en annan, nu säljs och köps kunskap som en vara på en global och individualiserad marknad. Studenter har gjorts till konsumenter och skolor till egna företag. Kunskapen har lösgjort sig från sociala relationer genom att göras till något som kan vägas, mätas och jämföras. Kunskapen har gjorts nyttig och effektiv genom att göras synlig och urskiljbar. Vilka frågar längre om vems och vilken kunskap som är viktig?

Det gör pedagogiken genom att fortsätta ställa frågor kring vad som föregår kunskap. De upptäckter som tidigare gjordes i relationer mellan människor har idag förflyttats till processer mellan människor, djur, natur och materia. Vad som anses vara verkligt har idag kommit att intressera allt fler individer som söker förstå sin plats i tillvaron. Det visar sig då att dessa verkligheter är minst lika komplexa som människor och därför heller inte låter sig infångas i några enkla kunskapsmodeller. Allt fler upptäcker hur ingen med säkerhet kan säga hur kropp, natur och materia är eller blir till.

Jag har haft glädjen att under senare år kunnat medverka till att bygga upp en forskarmiljö kring det som kommit att kallas för posthumanistisk pedagogik. I grunden finns här en skepsis mot humanismens sätt att placera människan i centrum av världen. Istället ses människan sammankopplad med natur, djur och materia i process där kunskap ständigt blir till. Vilket gör att forskaren och läraren inte kan ställa sig utanför, utan befinner sig i relation med det som studeras och själv blir till med den kunskap som skapas. På nytt sätts relationer och processer i fokus inom pedagogiken och nya upptäcker görs av den rörelse som föregår och medverkar till att kunskap blir till.

Ännu en gång visar pedagogiken hur kunskap i all sin mångfald är demokratisk, vilket gör att den samtidigt utgör ett hot för dem som vill bygga ett samhälle på en given ordning av kunskap och makt. Här finns en insikt om att allt befinner sig i förändring men att denna rörelse inte kan göras till låsta kategorier eller färdiga bilder. Istället riktas intresset mot att hitta levande gestaltningar i form av nätverk och figurationer som är mer öppna än slutna.

Pedagogiken visar hur viktigt det är med relationer, processer, rytmer och oförutsedda händelser, inte bara mellan människor utan också i människans sammankopplingar med kropp, djur, materia och natur. Det kan tyckas förvånande att pedagogiken idag närmar sig naturvetenskaper som kvantfysik och biologi men inte desto mindre öppnar detta för ny och oväntad tvärvetenskap.

Det helt avgörande i svåra tider är att våga behålla en öppen dörr inför de obesvarade frågor som visar sig när det produceras kunskap. Att våga hålla fast vid frihet och demokrati när det gäller forskning och undervisning. Här har pedagogiken en given och mycket viktig uppgift. Låt inte den möjligheten gå förlorad, satsa på de som visar på kunskapsvägar till det ännu inte sedda.

 

Bosse Bergstedt, professor i pedagogik vid Lunds universitet

 

4 Comments on “Bosse Bergstedt: Därför behövs pedagogik

  1. Naturligtvis behovs pedagogiken, men vi behöver ett helt nytt sätt att överföra kunskaper till eleverna. Det sker tio gånger bättre och kostar samhället hälften av vad kommunerna lägger ut nu om vi gör det med digitala hjälpmedel istället för genom dagens lärare. Se http://www.sweducation.info.

    Jag tar gärna upp en debatt om detta om någon önskar

    Lennart Swahn

    • Det du säger Lennart Swahn betyder, som jag läser det, att du betraktar kunskap som kvantiteter som kan förpackas och flyttas från t ex läroböcker till elevernas hjärnor. Det är inget annat än ren och skär förmedlingspedagogik där kunskapen betraktas som given, kvantifierbar och mätbar. Och då stämmer ju den rationalitet som säger att den nya tekniken kan innebära besparingar ungefär på samma sätt som när en robot ersätter en människa vid det löpande bandet. Den kunskapssyn som Bosse Bergstedt skriver om tolkar jag som en i grunden humanistisk syn på vad kunskap är, hur kunskap erövras och formas och att människan är en intelligent varelse som formar sin egen syn på livet, världen och samhället. Kort sagt ett samhäller som står upp för jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Det är samma syn på kunskap, lärande och undervisning som växte fram i den forskning som bedrevs inom ramen för Pedagogiska gruppen i Lund med företrädare som Jan Thavenius och Lars-Göran Malmgren och där jag själv har min pedagogiska och didaktiska förankring.
      Jan Nilsson

      • Bäste Jan,

        Om du läser mitt förslag på hemsidan http://www.sweducation.info så ser du att en komplett utbildning bör enligt UNESCO
        bestå av fyra komponenter Läre Veta (kunskapsinlärning), Lära Göra, Lära Vara. och Lära Samverka.

        Kunskapsinlärning är i den nuvarande svenska skolan 90%, men genom ny teknik kan vi klara av den delen på 25% av tiden och använda 75% av tiden till att lära hur kunskaper används på bästa och sätt eller som UNESCO uttrycker det “,“enable each individual to discover, unearth and enrich his or her creative potential. This means going beyond an instrumental view of education, as a process to achieve specific aims in terms of skills, capacities, competence, etc., to one that emphasizes the development of a complete person, in short, learning to be,( Lära Vara)”

        Detta saknas i dagens skola

        Ta dig en titt på detta så kan vi diskutera sedan.

        Lennart

  2. Den nya teknologin förändrar ingenting sett till hur man lär ut, det är fortfarande fritt att utforma som man vill. Däremot kan man skala upp verksamheten utan betydande merkostnad. En lärare kan nå miljontals elever istället för några hundra åt gången.

    Sen är det lite tröttsamt med alla som skall slänga sig med ‘demokrati, jämlikhet, solidaritet, rättvisa’ etc, som om de som inte följer just deras syn på pedagogik inte skulle vara för alla det där sakerna.

    Om pedagogiken skall ha en roll även i framtiden bör den bedrivas som en vetenskaplig disciplin och inte som ett politiskt (vänster) projekt.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »