Eva-Lotta Hultén: En rektor som valde strid

– Mitt uppdrag är tydligt i de statliga styrdokumenten: jag ska i första hand företräda eleverna, säger Sven-Erik Berg.

Han är rektor på Onsjöskolan i Vänersborg. Den tidigare välmående skolorganisationen i kommunen har tvingats till drastiska neddragningar. En bred opinion mot nedskärningarna har uppstått. Föräldraföreningar har anordnat demonstrationer och skickat gemensamma skrivelser till tjänstemän och politiker och Sven-Erik Berg har inte stuckit under stol med att han valt att stödja föräldrarna.

– Jag har försett dem med material och berättat hur man bäst driver processen vidare och det gör att jag uppfattas som obekväm. Förvaltningschefen har kommit till mig och klagat över att föräldrarna vänder sig till honom och bett mig att säga åt dem att de inte kommer någon vart med det. Jag blev tillsagd att jag skulle skärpa mig, berättar Sven-Erik Berg.

Han har blivit åthutad av sina chefer flera gånger. Vid ett kommunalt rektorsmöte fick han sin grupps uppdrag att redovisa vad de kommit fram till under en diskussion. Han inledde med att skämtsamt säga att de svarat exakt på de frågor som ställts och sa att ”vi har gjort som vi blev tillsagda.” Mötet var första tillfället då han träffade kommunens nye förvaltningschef, som passade på att kommentera med: ”Jaha, det måste vara en ny erfarenhet för dig. Hur kändes det?”

– Jag log och gav ett trevligt svar men i ett annat sammanhang hade jag kanske valt att bita ifrån. Han var uppenbarligen informerad i förväg om vem jag var, och han var väl rädd eftersom han kände behov av att ta till sådana maktmedel, säger Sven-Erik Berg.

Vid ett annat tillfälle blev han inkallad till sin områdeschef för vad han trodde skulle bli ett medarbetarsamtal. Men chefen pratade i stället om vikten av att vara lyhörd och konstruktiv och sa att man måste fundera över om man underblåser missnöje eller fokuserar på det positiva. Han ifrågasatte varför just Onsjöskolans föräldrar var så starka i sina protester.

Sven-Erik Berg säger att han kan förstå att cheferna känner sig trängda och pressade och att han faktiskt har ”skärpt sig” för närmaste chefens skull men säger samtidigt att han tänker fortsätta att uttrycka sina åsikter. I det känner han ett mycket starkt stöd från sina elever, föräldrarna och personalen.

På frågan vilka reaktioner han får från andra rektorer i kommunen så drar han lite på svaret och säger att det är en delikat fråga men berättar sedan.

– En eller två uttrycker sitt stöd, flertalet tiger och en och annan har väl ifrågasatt mig och tyckt att jag gnäller i onödan eftersom Onsjöskolan är en av de skolor som fungerar bäst i kommunen.

Han tror att det säkert finns de som tycker att han är illojal men att de flesta är tysta för att de inte vill riskera att själva utsätta sig, men han vill inte uttrycka några synpunkter på det.

– Det måste vara upp till var och en vilket utrymme man vill ta, säger han.

– Varför har då just han valt att ta strid med politiker och chefer?

– Det ligger i min syn på uppdraget. Jag är mycket elevfokuserad och det jag vill se förverkligat är en skola som fungerar för elever och lärare. Om man är konflikträdd ska man inte ta ett chefsjobb inom skolan för det är konflikter att hantera hela tiden, om resurser och om att elevernas behov inte kan tillgodoses och med föräldrar och med politiker.

Det är omöjligt att diskutera rektorers deltagande i samhällsdebatten om skolan utan att diskutera rektorns roll i stort. En rektor ska vara både pedagogisk ledare, arbetsledare och ta ansvar för kvalitet och ekonomi. Vad man ser som sin primära uppgift skiljer sig naturligtvis åt beroende på vilka chefer man har och hur påläst man är på de styrdokument man arbetar efter, men också på fallenhet och intresse och inte minst på vems uppdrag man anser sig verka. Om man ser eleverna och samhället som sin primära uppdragsgivare är man gissningsvis betydligt mer benägen att gå ut och debattera neddragningar och ta strid för en elevtillvänd pedagogik än om man ser politiker eller chefer som sina uppdragsgivare. Det handlar åtminstone delvis om vilken förmåga man har att solidarisera sig med de allra mest utsatta och maktlösa i skolsystemet: eleverna. De rektorer jag pratat med, som alla på olika sätt valt att ta strid mot chefer och politiker, har framhållit att de har ett elevperspektiv på sitt uppdrag och att det gynnar samhället i stort med ett öppet samtal om tillståndet i skolan.

Sven-Erik Berg sammanfattar det hela väl.

– Att tiga är att legitimera och media är ett viktigt instrument när inte allt står rätt till. Samtal och debatt gynnar vårt samhällsbygge och jag ser mig som en kugge i hjulet. Om jag underlåter att agera när jag ser att det behövs civilkurage då måste jag konfrontera mig själv med vad jag egentligen står för. Jag vill kunna se mig själv i spegeln med gott samvete.

(Eva-Lotta Hultén är frilansjournalist)

2 kommentarer till “Eva-Lotta Hultén: En rektor som valde strid

  1. Det skulle belysa problematiken och komplexiteten om de skolchefer och politiker som beslutar och genomdriver olika förändringar blev intervjuade eller fick kommentera.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter