Forskande pedagoger banar väg för långsiktig skolutveckling

Många förskolor och skolor har insett betydelsen av att bedriva långsiktig skolutveckling. Det skapar möjligheter till en förändrad lärarprofession där forskningen ingår som en naturlig del. I mötet mellan skola och forskning behövs forskande pedagoger. Men arbetet är långt ifrån okomplicerat. I en verksamhet som är ”göra-inriktad” (förskola och skola) med fokus på snabba beslut och resultat kan det uppstå krockar med den långsammare, långsiktiga, reflekterande och problematiserande forskningsbaserade skolutvecklingen. Därför behövs dessa forskande pedagoger som brobyggare mellan de olika kulturerna.

Malmömodellen

Sedan 2006 har Malmö stad och lärarutbildningen vid Malmö högskola i ett unikt projekt gemensamt bekostat sju licentiandtjänster med inriktning på de prioriterade områdena i Malmö stads skolplan; språkutveckling; demokrati, inflytande, föräldrasamverkan; interkulturellt arbete; trygghet, säkerhet och hälsa. En förutsättning för samarbetet är att en del av tjänsterna används till forskningsbaserad skolutveckling inom förskola, grundskola och gymnasium.

Det som skiljer tjänsterna från t.ex. lärarlyftets licentiandutbildningar är konstruktionen. De forskande pedagogerna är knutna till Malmö stads forsknings- och utbildningsenhet, FoU Malmö/utbildning, tidigare Resurscentrum för mångfaldens skola, RMS. Tjänsterna består av 50 % forskarutbildning, 30 % kommunövergripande skolutveckling och 20 % undervisning på den egna skolan, alternativt pedagogiskt arbete på förskolan. Det ska säkerställa att de forskande pedagogerna rör sig i och mellan de olika verksamheterna med skilda perspektiv. En annan skillnad är att forskningsfrågorna är hämtade från klassrummet eller barngruppen och är inriktade på de prioriterade områdena i Malmö stads skolplan.

Parallellt med licentiandutbildningen på Malmö högskola har det på FoU Malmö/Utbildning skapats en forskningsmiljö som ligger till grund för skolutvecklingsarbetet. Den består av en forskningsledare från Malmö Högskola som tillsammans med licentianderna och ytterligare två licentiander från Eslövs kommun varje vecka har gemensamma forsknings- och skolutvecklingsseminarier. Där diskuteras bland annat läroprocesser, handledning, utvärderingar och organisationsteori. Seminarierna har ett deltagarorienterat synsätt med fokus på det kollektiva lärandet.  Synsättet präglar också de forskande pedagogernas utvecklingsprojekt där man tillsammans med andra pedagoger driver läroprocesser som i förlängningen ska leda till att utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet. Utvecklingsprojekten utgår från ett tydligt vetenskapligt synsätt där förskolans och skolans praktik formulerar vad som ska utvecklas.

En aspekt som sällan tas upp är forskningens behållning av att samarbeta med förskola och skola. Malmö stad och Malmö högskola har gemensamt finansierat satsningen på kommunlicentiander. För högskolans del är det en möjlighet att komma nära den verksamhet där skolforskningen sker. I vardagsarbetet kan lärare tillsammans med forskare formulera de frågor som är relevanta för skolan. En nära kontakt med forskningsfältet underlättar dessutom för en rekrytering av lärare till forskarutbildningar.

Pedagogiska möten

En gemensam nämnare i skolutvecklingsarbetet är mångfaldsfrågorna. Dessa förknippas oftast med etnicitet men innehåller mer än så. Trots att Malmö är en storstad med en mängd etniska minoriteter så innebär mångfalden att barn och elever i barngrupper och klassrum även är olika på andra sätt. De har olika kön, olika sociala, kulturella och ekonomiska bakgrunder och tillhör dessutom olika ungdomskulturer. Det har betydelse för hur de lär sig och vad de uppfattar som en meningsskapande pedagogisk verksamhet och undervisning. Därför är mångfaldsperspektivet i fokus i de olika utvecklingsprojekten.

En utgångspunkt för utvecklingsarbetet är att skapa möten mellan olika yrkesgrupper och forskning för att ta tillvara olika kunskaper. Mötena har i flera fall även omfattat rektorer, vilket ofta är en förutsättning för att skolutvecklingen ska få en given plats i förskole- och skolorganisationen. Utvecklingsarbetet har bland annat konkretiserats i forskningscirklar, handledningsgrupper, seminarieserier och uppbyggnad av nätverk mellan pedagoger. Projekten har även dokumenterats och spridits till förskolor och skolor.

En av de viktigaste uppgifterna för de forskande pedagogerna är att skapa en förståelse för hur de verksamma i skolan kan använda sig av såväl forskningsresultat som ett vetenskapligt förhållningssätt.  Det arbetet görs inte över en natt. Forskning leder inte med automatik till utveckling av den pedagogiska verksamheten och undervisningen. Däremot kan forskningen ge en handlingskompetens som är nödvändig för en professionell kunskapsorganisation. För detta krävs reflektion, tillgång till ett yrkesspråk och gemensam förståelse som grund för utveckling.

En annan uppgift ligger i att utmana den skolkultur som i nyliberal anda sätter ekonomi och snabba resultat i fokus. Ett arbete eller en organisationsförändring som inte ger omedelbar effekt i form av exempelvis högre betyg kan vara svårt för en enskild rektor att försvara. Diskursen kring den svenska skolan domineras av tankar om rationalitet och mätbarhet. Många lärare har svårt att se sin dagliga verksamhet i den diskursen, en daglig verksamhet som handlar om att bygga relationer, att se eleverna och deras behov och att hitta hållbara vägar för kunskapsutveckling. Det finns en tendens att det som inte är enkelt att sätta ord på som får benämningen flum. De forskande pedagogerna kan bidra med ett inifrånperspektiv och har en möjlighet att lyfta verksamhetens egna frågor.

En tredje uppgift för de forskande pedagogerna skulle kunna vara att tolka de politiska beslut som får effekter på skolvardagen. Om man i de politiska besluten hänvisar till forskning, hur kan den tolkas och omsättas i praktiken? Hur kan konsekvenserna beskrivas och vilka effekter kan de få i skolvardagen?

Vanligt förekommande dikotomier i skolans värld är ”praktik” kontra ”teori”, ”forskning” kontra ”verklighet”. Förekomsten av forskande pedagoger som verksamma både i klassrummet och i forskningsanknuten skolutvecklig kan vara en väg bort från dikotomiseringen och fram mot en hållbar utveckling av skolan.

Skolutvecklingsprojekt

De skolutvecklingsprojekt som bedrivs av de forskande pedagogerna har oftast varit initierade av de olika pedagogiska verksamheterna. Flera av projekten bygger på centrala kompetenser i lärandet: att beskriva, ifrågasätta och pröva nya perspektiv i arbetet med barngruppen eller undervisningen.

Exempel på utförda eller pågående skolutvecklingsprojekt

  • Utvecklingsprojekt med förskolepedagoger kring interkulturellt arbete och barns inflytande i förskolan.
  • Forskningscirkel om reflekterande läsning och litteratursamtal för lärare på gymnasiet.
  • Kurser och handledning i reflekterande läsning för grundskolan.
  • Seminarieserie för modersmålslärare om språkutveckling.
  • Kompetensutveckling om matematik och språk för lärare på grundskolan.
  • Kompetensutveckling om genusmedvetenhet hos pedagoger.
  • Pedagogiska caféer där forskare och pedagoger möts.
  • Spridning av aktuell forskning till pedagoger och skolledare.
  • Föreläsningar och workshops om språkutveckling i ämnesundervisningen, demokrati och interkulturalitet.
  • Dokumentation av utvecklingsprojekt på förskolor och skolor.
  • Igångsättande av nätverk och studiecirklar kring läs- och språkutveckling.
  • Studiecirklar kring matematikutveckling.

En förskola och skola som tar till vara på forskning i sin fortbildning av pedagoger har mycket att vinna. De forskande pedagogerna kan vara med och utveckla det vetenskapliga förhållningssättet i skolvardagen. Genom forskarutbildningen är de väl orienterade inom flera forskningsfält och kan därför medverka till att sprida forskning som är intressant för förskola och skola. Eftersom de själva är verksamma pedagoger finns en förståelse för hur den krassa skolvardagen ser ut samt vilka ramar och traditioner som utmanas av ett vetenskapligt förhållningssätt.  De forskande pedagogerna har även kontakter med andra forskare som kan bidra med olika, för verksamheten relevanta, perspektiv.

De forskande pedagogernas framtid?

Vid årsskiftet har de tre första kommunala licentianderna i Malmö blivit färdiga med sina forskarstudier. Då upphör också de fyraåriga tjänster där forskningsutbildning och skolutvecklingsarbete har ingått. De närmaste åren slutför de fyra andra kommunlicentianderna sin forskarutbildning i likhet med sex av lärarlyftets licentiander i Malmö Stad som bjudits in till diskussioner och seminarier på FoU Malmö/Utbildning.

Sedan starten i november 2006 har återkommande diskussioner förts om en fortsatt satsning på en långsiktig skolutveckling som kommunlicentianderna är med och driver.  Diskussionerna har förts med våra rektorer, stadsdelarnas och utbildningsförvaltningens tjänstemän, FoU Malmö/Utbildnings arbetsgrupp i vilka tjänstemän från kommunen och Malmö högskola ingår samt ett flertal kommunpolitiker.

Det ska bli spännande att se hur våra kompetenser kommer att användas när tjänsterna löper ut vid årsskiftet.  Vi tycker det vore slöseri om inte den kunskapsinvestering som Malmö stad och Malmö högskola har gjort tas till vara.

(Eva Bringéus, Maria Kouns, Linda Sikström, Anders Skans, Anna Sundman Marknäs, Petra Svensson, Kristina Westlund är kommunlicentiander vid Malmö högskola)

FoU Malmö/Utbildning, Malmö stad

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter