Gunnar Cardell: Replik på replik till “Ett gemensamt eller många enskilda yrkesspråk?”

Gunnar Cardell ger replik på Anders von Brömssens replik till Cardells inlägg “Ett gemensamt eller många enskilda yrkesspråk?”

När jag skriver om yrkesspråk menar jag en vetenskapligt grundad begreppsapparat som underlättar de professionellas reflekterande, arbete, samverkan och lärande.

Anders von Brömssen jämför lärarnas situation med läkarnas och talar om ”professionellt fokus” – om lärande till följd av ”didaktiska upplägg” respektive botande genom ”adekvat behandling”. Att de båda uttrycken katederundervisning och flumpedagogik används som invektiv visar att innebörden i ”adekvat didaktiskt upplägg” inte är självklar.

På 1840-talet rådde på motsvarande sätt oenighet om ”adekvat behandling” på en förlossningsavdelning; många kvinnor dog i barnsängsfeber. Utifrån sina iakttagelser drog Ignaz Semmelweis slutsatsen att likdelar kunde förorsaka barnsängsfeber och att läkare som ena stunden hade obducerat ett lik och i nästa förlöste en kvinna borde tvätta händerna däremellan. Idag vet vi att det inte var likdelarna i sig som var orsaken utan bakterier och andra mikroorganismer som levde i och av likdelarna. Semmelweis hade inte någon teoretisk kunskap om dessa förhållanden men insåg utifrån sina iakttagelser att det var en god idé att tvätta händerna innan man förlöste en kvinna – han var en reflekterande praktiker. Idag är det en självklarhet för alla inom sjukvården att tvätta händerna och detta inte till följd av egna iakttagelser utan beroende på teoretisk kunskap om mikroorganismer och smitta. Och här ser vi styrkan i teoretisk – begreppsburen – kunskap: kunskapen om mikroorganismerna motiverar idag inte bara handtvätt utan också steril materiel och minutiös städning.

Med ovanstående exempel som utgångspunkt vill jag kommentera det Anders von Brömssen skriver om att yrkesspråk växer fram genom ”diskursiva praktiker”: om yrkesspråket ska få en vetenskaplig grund räcker det inte att bara prata – läkarvetenskapen hade inte kunnat nå sin nuvarande kunskapsnivå utan kemisk och biologisk forskning som har begreppsliggjort grundämnen, celler och mikroorganismer. Och det är här det blir problematiskt med det nuvarande kunskapsläget inom pedagogik/didaktik: det saknas gemensam grundläggande teoretisk kunskap och – som synen på konstruktivismen visar – detta leder till motsättningar och stridigheter i både skol- och lärarutbildningssystemen.

Anders von Brömssen skriver att ”(m)an kan inte som Cardell tänker sig ”bestämma” hur lärarnas yrkesspråk ska vara beskaffat”. Där har han fel på två sätt. För det första framgår det klart av mitt inlägg att jag inte tror att någon kan bestämma hur yrkesspråket ska se ut. Trenätskan handlar i grunden inte om hur språket är beskaffat, utan om verkligheten: det jag har gjort är att söka mönster i lärares vardag och i deras tänkande och att sätta namn på dessa mönster.

Man kan säga att jag har bedrivit pedagogisk/didaktisk grundforskning och funnit motsvarigheter till kemins grundämnen och till biologins celler, nämligen pedagogiska grundbegrepp som system och delsystem, jämvikt, skillnad, relation, mönster, minne, o/förutsägbarhet och självorganisering. När vi talar om ordning handlar det om relationer, mönster och förutsägbarhet. När vi talar om kaos handlar det om motsatsen – om brist på relationer och mönster, brist på förutsägbarhet; kaos innebär oförutsägbarhet. Med detta synsätt är okunnighet kaos; somligt lärande är import av kunskapselement medan förståelse handlar om självorganisering; både trygghet och arbetsro handlar om jämvikt. Jag menar att trenätskan är ett svar på Anders von Brömssens efterlysning ”(l)ärarna … behöver en bättre teoretisk underbyggnad, för att kunna förstå lärande och undervisning och hur dessa skall kunna utvecklas”.

 

Gunnar Cardell är fil.dr i pedagogik, pensionär,  f.d. mellanstadielärare, universitetslektor och lärarutbildare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter