Lisa Rönnbäck: Vem är dum nog att vilja bli lärare?

Läraryrket har blivit ett kvinnligt serviceyrke med låg status och låg lön. Denna utveckling har skett samtidigt som kunskapsnivån hos eleverna har sjunkit. Det sägs att ett lands välstånd kan mätas i vilken status landets lärare har. Sverige är i så fall på väg  att bli ett obildat u-land med låg läskunnighet och hög arbetslöshet.  Om inte Sveriges lärarkår uppmärksammas i det positiva den åstadkommer, kommer snart ingen vilja jobba i den nu mest svartmålade yrkeskåren i Sverige. 

www.kanelett.netDe flesta ålägger skolan en stor betydelse för den enskilde individens utveckling. Skolan är viktig, men lärarna som arbetar i den, är inte mycket att ha. Man är ofta nöjd med de egna barnens lärare, men samtidigt matas man med bilden i media och forskningsrapporter, som utgår från allt negativt lärare bidrar med. Lärare är onda, inkompetenta och mobbare som straffar olydiga pojkar med sitt enda vapen – betygen. Eleverna stressas till ohälsa och lärarna ställer orimliga krav och blundar för trakasserier och hot.

Vid sidan om denna bild av lärare florerar även frågan om den låga lönen i förhållande till den långa utbildningen och arbetsbördan. Vem är så dum att han/hon frivilligt väljer denna yrkesbana?  Är du kille och intresserad av teknik eller fysik, måste du vara galen om du söker till en lärarutbildning, istället för att bli ingenjör och få minst 10 000 kr mer i ingångslön. Den kille som väljer lärarutbildningen ses som töntig eller som en som lider av ”macho-begär”. Tjejer som väljer läraryrket är ofta ambitiösa världsförbättrare. Dessa flickor blir extremt hårt arbetande lärare som ger av sig själva tills de inte orkar längre. Detta har lett till att läraryrket numera är ett s.k. serviceyrke. Elever och föräldrar förväntar sig att lärare gör allt; från att skjutsa eleverna till fritidsaktiviteter, ge ledigt för utlandsresor då det är nationella prov och avlusa hår, till att GE eleverna höga betyg. Betyg ses som något man får, inte något man förtjänar eller uppnår kunskapskraven för.

Vad föräldrar förväntar sig och kräver av sina barns lärare, är ett ämne för sig. Många föräldrar anser att lärare idag ska ansvara för mycket, som för 20 år sedan självklart tillhörde föräldrarnas uppgifter. Det handlar t.ex. om lämna tillbaka barnens försenade biblioteksböcker, lära barnen kroppshygien, bordsskick, hur man kramas, äter frukost eller kommer ur sängen på morgonen. Om barnet tappat bort uppgifter eller skolböcker, förväntas läraren leta upp dem på SL:s hittegodsavdelning. Kvinnliga lärare ombeds även diskutera lämpliga tidpunkter att skaffa barn, med tanke på elevernas lärarbyten.

1800-talets ogifta skolfröknar vid den upphöjda katedern, har under 2000-talet bytts ut mot en ogift skolfröken utan eget arbetsbord eller dator. Skolan domineras av dessa kvinnor, deras manliga kollegor försvann när lönen inte längre följde övriga yrkens utveckling. Lägre lön tillsammans med fler arbetsuppgifter, fick männen att hitta nya karriärmöjligheter. Detta är ett  problem, inte bara för skolan som arbetsplats, utan även för vilken bild av läraryrket detta ger eleverna. Deras kvinnliga lärare är, genom sin blotta existens, exempel på vad kvinnor som inte bryr sig om lön eller karriär, sysslar med, d.v.s. vuxna som ska ”serva” eleverna utanför hemmets väggar.

Många elever har överhuvudtaget inga vuxna män omkring sig, vilket leder till många andra problem. Detta i kombination med att det är få lämpliga personer överhuvudtaget som väljer läraryrket, leder till en katastrofal situation nationellt. Resultatet blir en obildad yngre generation som inte har kunskaperna att klara sin egen försörjning. Andra länder kommer att dra till sig de få svenska elever med djupare kunskaper och Sverige kommer till största del, vara tvungen att importera utbildad arbetskraft.

Denna enorma statussänkning som har bäddat för dagens situation, kan vi tacka urusla löneavtal och ett alltför stort uppdrag för. Alla utom lärarna själva, har getts plats i media att tycka till om skolan. Alla utom lärarna ska tycka till om vad en lärares uppgifter är. Inget positivt överhuvudtaget är lärarnas förtjänst, utan allt är lärarnas fel. Självklart finns det helt olämpliga individer i detta yrke, som åstadkommit stor skada för de elever som kommit i deras väg, men dessa lärare har helt felaktigt fått representera majoriteten av yrket.

De nya läro- och kursplanerna är mycket bra. Den nya skollagen och lärarutbildningen förtydligar lärarens uppdrag på ett mer insiktsfullt sätt än tidigare. Detta är mycket bra för skolan i stort, men det är tveksamt om det i sig kan höja lärarnas status och dra till sig lämpliga kandidater.

Vilka faktorer kan höja statusen? Den bästa skolan har de bästa lärarna, vilket borde få skolor att avskeda olämpliga personer och avsevärt höja de bästa lärarnas löner, för att på så sätt locka nya elever till just sin skola. Ge kompetenta lärare ca 45 000 kr/månaden efter 10 år i yrket, så har vi snart lämpliga män tillbaka i läraryrket. Man kräver inte att en person med 45 000 i månaden ska lämna försenade biblioteksböcker åt ens barn.

Hög lön, krävande utbildning, intervjuer och lämplighetstester i antagningen till lärarutbildningen, kan vara några akuta åtgärder att vidta för att stoppa den pågående utvecklingen. En förändring av den allmänna uppfattningen om lärarens värde och uppdrag, är även det nödvändigt. En kompetent lärare ska uppmärksammas och få stöd och respekt från både föräldrar och elever.

Kompetenta, respekterade och högt värderade lärare med djupa ämneskunskaper, kärlek till sina elever och vilja att lära ut med engagemang, är nyckeln för ett lands fortsatta utveckling. Klarar inte det svenska samhället av att vända trenden, kan vi säga tack och hej till förväntade pensioner, Nobelpris och välfärdssystem. För vem ska fortsättningsvis lära den yngre generationen att läsa, skriva och räkna, när tacken blir 0,1% i löneökning och svarta rubriker i tidningen?

(Lisa Rönnbäck är Sv/SO-lärare för årskurs 4-9  i Vittra Sjöstaden i Hammarby Sjöstad och har skolrelaterade uppdrag för Timbro)

9 kommentarer till “Lisa Rönnbäck: Vem är dum nog att vilja bli lärare?

  1. När hemmafruarna försvann under 1900-talet så kommer kvinnornas arbetskraft
    skolan till del. Kvinnorna fann att lärarrollen gick bra ihop med barnpassning och det var då kvinnornas numerära dominans fastlades (se Maja Lundahls forskning, Malmö högskola). Nu är drygt 70 % av lärarna kvinnor. I förskolan väl över 90 %. Förhållandena är desamma i Norge. Man kan ju undra hur diskussionen gått om det omvända varit fallet?

    Jag tror att det enda sättet att höja lärarnas status är att som Rönnbäck föreslår ordna antagningstest. Dessutom bör minimikraven h ö j a s i betyg för antagning till lärarutbildningen. Då får vi kanske se fler män i skolan och absolut mer allmänkunniga lärare. Det är sådant som ger status!

  2. Hej
    Jag har bott i Danmark i 17 år och har en son som blir 17 i augusti min man / Fredriks far
    avled 2006 och vi flyttade till Sverige hösten 2010

    Fredrik har nu gått om nian för att komma in i det sociala ungdomslivet
    och för att lära sig Svensk grammatiik

    Han började som 5-åring på CIS i Köpenhamn
    där gick han 4 år

    sen gick han 6 år i Dansk folkskola

    och nu efter att ha följt honom och sett hans utveckling

    ser jag att Svenska skolan är lite hemmablind och det finns massor att lära från
    Cis som har ca 40 nationer representerade på skolan Dessutom har den internationella skolan
    samma kursplan över hela världen

    Hareskov skole är värt ett besök
    där satsar man mycket på att eleverna har det bra socialt
    och dom går tillsammans från 1 till 9 an

    dom har ett undervisningsrum och lärarna kommer till dom istället för att dom skall springa runt på hela skolan och man har sina böcker i sin rygg säck

    man tillåter också barnen att få vara barn och vi hade en mycket fin föräldrasammanhållning
    ingen behövde känna sig utanför eller ensam
    Den problematiken som jag hör om här fanns inte där
    men det är något som är genomgående i hela Danska samhället
    ATT MAN SKALL HA DET GOTT och dom tänker lite mer med hjärtat

    Min samman fattning av den internationella och Danska skolan är att båda 2 sätter den sociala
    samvaron väldigt högt

    man fångade barnen inre kreativitet och nyfikenhet

    jag tror inte på en lärare som enbart gått gymnasiet och lärarhögskolan och är 26 år och inte har den minsta erfarenhet av barn och ungdomar att se andra människor och lyssna in deras behov
    är ingenting man kan läsa om eller lära sig det är en gåva och talang vi alla har
    det är bara det att en del har inte fått lära sig hemifrån att dela med sig av sig själv och det spelar väl ingen roll om dom har bästa betyg i allt om dom inte kan hantera människor
    barn är ju inget annat än små människor

    Precis som ett företag ger feedback till en bra säljare kunde skolan ge feedback till en lärare
    som kan fånga eleven och få den nyfiken och intresserad att lära sig mer

    Jag är själv Florist och har gått i den gamla skolan jag gick i lära och kom in på Blomsterskolan med vits ord från min mästare 1972

    nu har man gjort om Floristutbildningen till Gymnasieskola och det finns 180 olika utbildnings platser

    men var är alla duktiga florister

    Att vara florist är en livsstil och vi följer hela livet från vaggan till graven och det vi gör är att vi förmedlar känslor genom blommorna
    vi stödjer människor som är i sorg och gläds med dom som beställer en brudbukett
    och vi lever verkligen här och nu för man har ca 5 sek på sig att kunden skall känna sig förtrolig
    och trygg.

    med detta vill jag säga att vi måste också se vad ungdomarna har för talang och det går inte att
    sätta betyg på utan man kan göra som på Internationella skolan
    varje lärare skriver ett utlåtande om varje elev
    på så sätt får vi in dom som har talang för att
    möta och se andra människor och dom kan sen gå vidare till yrken där man har direkt kontakt
    med människor tex lärare läkare präster psykologer

    Må väl
    Laila

  3. Hej Lisa
    Jag undrar vart nånstans du har fått den här bilden av oss lärare? Under de 10 år jag har jobbat som lärare i Sverige har jag aldrig avlusat hår, kontaktade SL hittegods eller GETT högre betyg. Jag har inte heller hört talas om det här förut. Jag är nyfiken om det är kraven av elevens föräldrar på din arbetsplats? Jag servar inte mina elever.

    Som en manlig lärare (som inte tjänar 45000kr p månad) betrakta mig som en världsförbättrare, kompetent och duglig. Jag jobbar med andra duktiga världsförbättrare, både manliga och kvinnliga. Jag trivs utomordentligt mycket och ropar ut till alla jag träffar att det här är världens bästa jobb! Faktiskt.
    45000kr i månadslön känns jätte nice men jag vill dessutom påpeka de stora brister jag anser det svenska skolsystemet har:
    1- otillräcklig resurs till elever med särskilt behov.
    2- den byråkratiskt djungel som en okunnig lärare eller föräldrar måste hacka genom att få den resurs som eleven/barnen faktiskt har rätt till.
    3- otillräcklig eller otillfredsställande didaktiska/pedagogiska kurser som ingår i dagens lärarutbildning. Med den splittring av lärarhögskolan i små bitar till olika universitetskurser, har man tappat den centrala eldsjälen eller drivkraften att bevara kvaliteten i undervisning. Så klart känner man sig som en andra klass akademiker utan en riktig “egen campus ” längre. För mycket fokus på innehåll istället för hur man ska lära ut innehållet.
    4- sänkning av kvaliteten / ingen kontroll av den person som är eller ska blir lärare- en lärare måste visa enormt drivkraft och inre inspiration. Det här jobbet är inte för de timida. Hur vet man att man är bra för sin yrke? Praktik, praktik, praktik !! Mängd och tid för praktiken för lärarstudenter ha sjunkit drastiskt under åren. Minst fem veckor per semester krävs.
    5- Fastracking ?? Jo då, fin trend, finns det inget jobb som ingenjör då kan man läsa lite pedagogik och abrakadabra! man är matte/ NO lärare. Det mycket mindre pengar men v’fan det ett jobb. En sån vill jag inte jobba med.
    Det finns så klart flera anledningar…
    Så frågan till dig är varför tillåter vi dumma idioter i vårt yrke?

    Darren Maharaj- SO lärare/IKT, Sollentuna International School, Sollentuna Kommun

  4. Pingback: nok er nok! « Välkommen till verkligheten

  5. Jag reagerade på beskrivningen av lärarna som onda och inkompetenta osv. Var kommer det ifrån? Jag har inte sett det i debatten. Många skäller på skolpolitiken, lärarutbildningen, sossarna och det sk flummet. Och även på de nedåtgående kunskaperna hos eleverna. Men jag tror att den svartmålning som du ger uttryck för dåligt gagnar lärarna. Att svenska skolan och t o m undervisningsmetoder diskuteras offentligt och ymnigt nu kanske är behövligt och bra, om ock det visar på många skilda åsikter. Fler lärare behöver träda fram i samtalet. Utan anspråk på sanningar. Dvs om möjligt med en öppenhet mot omvärlden men med lärarfötterna på jorden.

  6. ..och Bertil: det var lite väl enkelt. När kvinnorna på allvar kom in i den svenska skolan var rätt långt innan det du kallar hemmafruarna lämnade hemmet för att förvärvsarbeta. De kvinnliga lärarna kom från högre social bakgrund än de manliga skollärare som fanns och bidrog därigenom, enligt C Florin, till att höja statusen på lärarkåren. Att statusen sjunkit senare decennier har säkert många orsaker och man kanske inte ska vara så snabb att tillskriva enbart kvinnornas ökade antal detta.

  7. Jag har inte kopplat kvinnors inträde på lärararbetsmarknaden till sänkt status. Läste du kanske in det av någon anledning?

    Däremot kommer fler män som söker till lärarutbildningen att höja statusen.
    Tror inte du det?

  8. Höja lönen till 45000 och längta tillbaka till femtiotalet verkar vara Timbro representanten Lisa Rönnbäck recept för att utveckla den svenska skolan. Varför inte höja lönen till 100 000 med en gång – då borde skolan bli ännu bättre. Om man tror att vi möter framtiden genom att “bakreformera” skolan till 1950-talet har man nog missat en hel del. Vi kan tycka vad vi vill om dagens ungdom, något som redan Platon gjorde, men det är den ungdom vi har och vi måste “hantera” utifrån dagens situation. För det fungera inte 1950 talets metoder.
    Däremot så är det intressant att en Timbro representant vill höja lönerna – något som Timbro inte direkt är känt för. Förslagen som lanseras, krävande utbildning, intervjuer och lämplighetstester i antagningen till lärarutbildningen lär inte hellre påverka lönebilden nämnvärt. Grundproblemet är impotenta fackledningar för bägge lärarförbunden. Tex så verkar Lärarnas Riksförbund fackliga strategi vara att bli en lobbyorganisation för Jan Björklund i hopp att han skall fixa lön och arbetssituation – naivt. Tyvärr Lisa men skolan, lärarnas och elevernas problem löses inte med nostalgiska tillbakablickar

    För övrigt så är det ointressant för statusen om lärarna är manliga eller kvinnliga. Det må vara hur det vill med patriarkala strukturer – men skall vi få högre lön så är könsbyte av kollegiet en minst sagt impotent strategi. Mest en uppgiven önskan om att någon annan skall fixa till våra problem.

    • Mycket bra inlägg.
      Lärares status höjs om lärarna får en gedigen utbildning och arbetar systematiskt för att höja sin egen professionalitet. Offermentalitet skall motverkas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter