Stefan Svedberg: IT i grundskolan

I regeringens uppdrag till skolverket 2008 understryks vikten av att ”belysa lärares användning av IT som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla undervisningen”. Det handlar om att utveckla digital kompetens, som innebär ”säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, det vill säga användning av datorer för att redovisa och utbyta information. Med digital kompetens avses, att man besitter ett förhållningssätt som kan karaktäriseras som kritiskt, reflekterande och ansvarsfullt i förhållande till skilda medier och verktyg. Det handlar då främst om ”färdigheter som att kunna sammanfatta, kondensera och kritiskt värdera”.

Jag vill visa hur ett undersökande/probleminriktat arbetssätt, i vilket IT-tekniken spelar en central roll, kan underlätta den pedagogiska processen och lärandet.

Lär man bättre med IT?

Generellt sett visar erfarenheterna på ett positivt samband mellan IT-tillämpningar och resultat i skolundervisningen. En förutsättning är dock att IT-användandet sätts in i ett pedagogiskt sammanhang. Med andra ord handlar det här om behovet av ett alternativt pedagogiskt angreppssätt som är mer fokuserat på kommunikation, produktion, problemlösning och samarbete. Resultaten hittills visar, att inlärningseffekten blir störst i en undervisningssituation i vilken IT ingår och där elever utmanas att tänka och ifrågasätt sin egen förståelse antingen självständigt eller tillsammans med kamraterna.

Av stor betydelse för resultaten är således, hur datorn används som en pedagogisk resurs i undervisningen. Särskild betydelse tillmäts det sociokulturella synsättet, vilket beskriver ”hur lärandet blir en aktiv social handling, där den lärande tillsammans med andra konstruerar kunskap.

I mitt val att låta eleverna arbeta tillsammans, har jag utgått från antagandet, att kollaborativt lärande under vissa omständigheter visat sig vara mer effektivt jämfört med individuellt lärande. Inte minst gäller detta i de fall informationstekniken förekommer, eftersom den anses kunna erbjuda en arena för samarbete och skapande av gemensam förståelse. Det har dessutom visat sig, att grupparbete framför datorn främjar den kommunikativa förmågan, samarbete, reflektion och problemlösningsförmåga. Till detta kommer, att IT-tekniken innebär en värdefull hjälp när det gäller att utbyta tankar och erfarenheter med andra elever och skolor.

Ett IT-projekt i tiden

Vårterminen 2001 genomfördes ett IT-projekt med 21 elever från tre klasser i årskurs 9 på en högstadieskola i Varbergs kommun. Syftet med projektet var, att hos eleverna utveckla ett källkritiskt och demokratiskt förhållningssätt för att se hur elever på detta stadium uppfattar och klarar en uppgift som denna.

Inledningsvis fick eleverna välja bland 19 uppgifter i SO, söka och bearbeta information samt muntligt och skriftligt redovisa resultatet av sitt arbete. Under tiden diskuterades färdigheter, som enligt läroplanen ingår i ett källkritiskt förhållningssätt samt innebörden av så kallade demokratiska värden, det vill säga värdegrunden. Olika tekniker som deltagande observation, skriftliga enkäter och elevernas skriftliga redovisningar användes, för att kunna belysa aktuella problemställningar.

Utvärderingen baserades dels på målkriterier i läroplan och kursplaner, dels på den av Louise Limberg redovisade kategoriindelningen med avseende på färdigheter i informationssökning. Då syftet var att undersöka om och hur eleverna i årskurs 9 kan utveckla ett kritiskt och demokratiskt förhållningssätt, bedömdes följande kunskaper och färdigheter hämtade ur gällande nationella styrdokument:

1. Att sovra och tolka innehållet i vald uppgift

2. Att söka relevant information

3. Att bearbeta vald information

4. Att besvara/lösa vald uppgift

5. Att diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift

6. Att redovisa förståelsekunskaper

7. Att presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse

Som en förberedelse till dessa aktiviteter i sju punkter förbereddes eleverna genom att vi tillsammans tog upp och diskuterade innebörden av demokratiska värden som jämställdhet, frihet, solidaritet, okränkbarhet, integritet och jämlikhet. Dessutom behandlades innebörden och betydelsen av att kunna tolka, kritiskt granska och värdera information. Avsikten härmed var att göra eleverna medvetna om vilken betydelse som ett demokratiskt och kritiskt förhållningssätt har för lärandet. Därefter problematiserades några av uppgifternas innehåll, för att få till stånd ett mer polariserat meningsutbyte som en förberedelse inför redovisningstillfället i den egna klassen.

Resultatet visar, att en klar majoritet av eleverna klarar de krav som kan ställas på elever i årskurs 9 beträffande kunskaper och färdigheter att sovra och tolka innehållet i vald uppgift, söka relevant information och besvara/lösa vald uppgift. Däremot bedöms flertalet av de deltagande eleverna brista när det gäller att bearbeta vald information, diskutera och reflektera kring svaret/lösningen till vald uppgift, redovisa förståelsekunskaper och presentera resultatet av sitt arbete så att det leder till ökad förståelse och höjt intresse för ämnet. Endast två av de 21 deltagande eleverna bedömdes i denna studie nå upp till de krav, som kan ställas på ett källkritiskt förhållningssätt.

Vilka slutsatser kan dras?

Den slutsats man kan dra av det här IT-projektet är, att eleverna varit otillräckligt förberedda inför arbetssättet och att de åtgärder som satts in för att stimulera ett källkritiskt och reflekterande förhållningssätt varit otillräckliga. För att ett arbetssätt som detta ska kunna fungera fullt ut, krävs en större insats av strukturerade och ofta återkommande övningar, där elever tränas i att reflektera, jämföra texter, kritiskt granska och värdera dessa. Det är dessutom angeläget, att övningar av det här slaget sätts in så tidigt i utbildningen som möjligt och att de får utgöra ett vanligt återkommande inslag i undervisningen.

Invändningen, att resultaten kan anses föråldrade mot bakgrund av den snabba utvecklingen på detta område, anser jag inte vara relevant. Anledningen är, att det enligt Skolverkets rapport från i år alltjämt finns stora brister och då främst i två viktiga avseenden. Det ena gäller bristen på datorer ute i skolorna. Det andra gäller bristen på IT-strategi, det vill säga kunskap om hur IT ska kunna integreras i den pedagogiska processen, vilket i sin tur kräver ett förändrat synsätt hos såväl lärare som lärarutbildare. Enligt Skolverkets rapport anses det vara av avgörande betydelse, hur IT-verktyget används. Som den mest betydande framgångsfaktorn för en positiv utveckling framhåller man lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning. Utifrån den aktuella situationen ute på skolorna gör man bedömningen att:

andelen lärare som uppger sig i hög grad använda IT på lektionerna får nog betraktas som låg. I grund- och gymnasieskola använder en fjärdedel av lärarna IT varje dag, i vuxenutbildning är andelen markant högre, fyra av tio lärare. Ytterligare en tredjedel av lärarna i både skola och vuxenutbildning använder IT varje vecka, resten endast i liten eller ingen omfattning.

Behovet av kompetensutveckling på skolområdet bedöms därför alltjämt som central i Skolverkets rapport. En ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummen kräver tydliga strategier och en kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar.

(Stefan Svedberg är doktorand i pedagogik och mellanstadielärare)

6 kommentarer till “Stefan Svedberg: IT i grundskolan

  1. ”För att ett arbetssätt som detta ska kunna fungera fullt ut, krävs en större insats av strukturerade och ofta återkommande övningar, där elever tränas i att reflektera, jämföra texter, kritiskt granska och värdera dessa.”
    Ett exempel på en sådan struktur finns på http://www.kooperativtlarande.se/praktiken_KL.html
    Där finns mer att läsa Kooperativt Lärande med hjälp av strukturer

  2. Att undersöka hur elever i åk 9 lär sig med datorer om dom inte är vana vid det är väl ganska meningslöst om det inte är för att få fram belägg för att datorn i undervisningen ”är betydligt överskattad”.

    Datorn måste användas från åk1 där man kan lära sig läsa, skriva och räkna mycket bättre, snabbare och grundligare än i dagens skola. Dessutom kan alla lära sig lika bra och snabbt då man kan programmera undervisningen enligt individuella inlärningstyper ( 7 enligt Gardner).

    Problemet är att datorn inte fungerar inom ramen för det traditionella skolsystemet, men det är också lätt att fixa om man nu vill ha ”världens bästa skola”. Men det tycks som det svenska målet bara är att få en skola som är lite bättre än Finlands. Förlåt avvikningen.

    Titta på http://www.apple.com/education/#video-textbooks så får ni se vad dagens ICT kan erbjuda
    och ta en titt på min hemsida

    Lycka till
    Lennart

  3. Avsikten med min artikel ”IT i grundskolan” är främst att försöka väcka pedagogers intresse för att pröva något nytt i undervisningen. Dessutom är självfallet varje form av en kritiskt granskande kommentar mer än välkommen.

    Däremot klarar jag mig väldigt bra utan glättade reklaminslag med hänvisning till vad vissa hemsidor kan erbjuda. För dessa finns andra och lämpligare fora n.b.!

  4. Det finns ju positiva tillämpningar av IT tekniken i undervisning som säkert många lärare kan påvis. Dock vad det gäller utvecklandet av ett kritiskt förhållningssätt räcker inte källkritik som kritiskt förhållningssätt värt namn. Inte heller kan tekniken av sig själv förse eleverna med ett kritikst förhållningssätt. Det krävs i stället i ett tidigt skede i elevens kunskapsutveckling (6an framåt) en konsekven orienterring kring samhällsvetenskapliga metoder och problemställningar som förmår eleverna att kunna betrakta samhällsproblem, lokalt och globalt, ur flera analysnivåer. Problemet med övertron på IT (i vissa fall) är att IT är kopplat till ”framtidens” såkallad ”informationssamhälle”. Vad detta innebär i längden är snäv ”skills education” som reducerar kritiskt tänkande till enkla ”source evaluations”. Dock är varken lärare eller elever blinda konformister, och kan göra det bästa av diverse tekniker eller pedagogiska metoder. Men en djupare dikussion om vad kritiskt tänkande är i IT diskursen bör inrättas. Dr Anita Norlund vid högskolan i Borås har skrivit en intressant avhandling om bland annat detta ämne.

  5. Instämmer till fullo med Michael, att varken enkel källkritik eller IT-tekniken utgör någon säker frälsningsväg till framtidens lärande. Men tidigare erfarenheter på undervisningens område visar, att IKT utgör ett effektivt pedagogiskt stöd när det gäller att utveckla elevers samarbets- och kommunikationsförmåga samt förmågan att planera sitt eget lärande.

    Med det artikeln ovan har jag velat uppmärksamma ett undersökande, kollaborativt och kritiskt granskande arbetssätt vilket ingående beskrivs i lärarhandledningen ”Att förädla information till kunskap – ett lärande arbetssätt med IKT”. Med denna har jag velat visa, hur det pedagogiska arbetet med informationstekniken (IKT) kan tillämpas och utvecklas effektivt på ett sätt som gynnar elevernas lärande. Se http://www.bod.se/index.php?id=3550&objk_id=667500!

    Mot denna bakgrund vore det onekligen både intressant och lärorikt att få synpunkter från såväl elever som lärare, vad gäller datorns roll i undervisningen och hur man ser på möjligheten att låta eleverna ta ett större ansvar för sitt lärande i morgondagens undervisning där datorn får en allt större betydelse och där lärarrollen får karaktären av handledarens och coachens. Vilka möjligheter och risker förefaller mest uppenbara?

  6. Man kan mot bakgrund av min medvetet försiktigt formulerade efterlysning ovan ställa den berättigade frågan, om ett forum som detta inte borde kunna locka fler till utbyte av tankar och åsikter som gäller verksamheten i våra undervisnings- och utbildningsinstitutioner. För vad kan egentligen vara mer angeläget att avhandla än det, som gäller våra barns framtid?

    Av detta skulle man lätt kunna dra slutsatsen, att frågan om datorer inte är tillräckligt kontroversiell för att framkalla varken tillräcklig skrivklåda eller debattlusta. Ändå visar erfarenheterna, att åsikterna går starkt isär när det gäller frågan vilken betydelse som datorer har för lärande i skolundervisningen. Till detta kommer en vanligt teknikfokuserad kritik, som utgår från kravet på förnyelse och att all forskning på detta område därför snabbt blir föråldrad. Inte alltid hjälper det att framhålla vikten av att skilja på metod och teknik, där metoden kan sägas överleva tekniken. Teknikförespråkarna hör annars vanligtvis till de mest optimistiska, medan de som förespråkar en viss metod menar sig kunna klara sig utan datorns hjälp. Hur som helst har datorns roll för lärandet lyckats stärka sin position i takt med nya tekniska landvinningar även på detta område, vilket dock ännu inte lyckats övertyga politikerna om att lärarna börjar bli överflödiga tack och lov.

    Av det ovan skrivna skulle man kunna förvänta sig ett meningsutbyte, där frågan om datorernas roll i den framtida skolan avhandlas. Vilka möjligheter öppnar sig och vilka risker utsätts våra barn för? Hur påverkas skolans innehåll och målsättning av ett flitigare bruk av IT i undervisningen och hur påverkar detta samhällsutvecklingen? Hur ser lärarna på möjligheten att datorerna tar över allt mer av undervisningen och att deras roll förändras från att vara föreläsare till att bli handledare?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter