Ulrika Bohlin Den tredje vägen i musikämnet?

I dagens skola prioriteras ämnena svenska, matematik och engelska medan till exempel musik har lägre vikt och betraktas ibland som ett rekreationsämne.  Men flera forskare har slagit fast att kreativa ämnen har stor betydelse både för elevernas trivsel och för deras prestationer i teoretiska ämnen. Därför måste skolan börja kombinera kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget och det behövs en debatt kring dessa frågor, skriver Ulrika Bohlin. (Red)

IMG_3905I de senaste årens skoldebatt har kunskapsskolan förts fram som lösningen på de problem som skolan brottas med. En positionering och tydlig distansering mot den tidigare omsorgsskolan. En kunskapsskola där bland annat ämnena svenska, matematik och engelska utpekats som centrala för att eleverna ska ha möjlighet att lyckas och bli framgångsrika medborgare. När vissa skolämnen ur politiskt perspektiv lyfts fram som kunskapsbärande och värderas som centrala för skolframgång så får detta en motsatt effekt på avsikten att stärka skolan. Ur musikämnets perspektiv innebär synsättet snarare en förstärkning av ämnet som rekreationsämne vilket medför en urholkning av kvaliteten och får konsekvenser för skolan som helhet.

I artikeln ”En tredje väg för skolan” av Jonas Aspelin, 2012, framhålls möjligheten att se på skolan ur ett annat perspektiv. Bilden av svensk skola skulle enligt Aspelin ljusna om skolframgång värderades utifrån förmågan att kombinera kunskapsuppdraget och det sociala uppdraget.  Skoldebatten har framställt den lärarcentrerade kunskapsskolan och den elevcentrerade omsorgsskolan som oförenliga. Utifrån Jan Björklunds debattartikel ”Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder ” (DN, 2011-03-13), argumenterar Aspelin för ett erkännande av kombinerade satsningar på kunskapsmål och social omsorg. En syntes där relationella kvaliteter beaktas som avgörande för skolans kunskapsresultat.

Skolinspektionens rapport ”Musik i grundskolan – Är du med på noterna rektorn?” 2011, lyfter fram musikämnet som en outnyttjad resurs. Rapporten pekar också på att en polarisering finns i skolans syn på ämnet som ett rekreations- eller ett kunskapsämne. En del lärare i musik uttrycker att de känner sig splittrade mellan att ställa tydliga kunskapskrav och att samtidigt se till att eleverna känner glädje och lust för ämnet. Dessa tankar kan jämföras med resultatet i Skolverkets nationella utvärdering av musiken i grundskolan från 2005. Där värderade lärarna de sociala målen och olika sociala aspekter av ämnet högt i förhållande till kunskapsmålen.

Den estetiska upplevelsen är musikens kärna. I musikämnet ska eleven tillsammans med andra musicera och lyssna till musik för att utveckla kunskaper som gör det möjligt för dem att delta i musikaliska sammanhang. Musikens centrala plats bland barn och unga ger ämnet unika fördelar. Eleverna uppskattar ämnet bland annat som ett andningshål i skolvardagen och för dess rekreationsmässiga karaktär som har sin grund i de estetiska upplevelser och affektiva värden som musik frigör. En annan förklaring till att ämnet ses som ett andningshål är uppfattningen om att det räcker med att vara på lektionerna för att uppnå godkänt resultat. Uppfattningarna kan ses som en spegling av skolans syn på ämnet.

Skolinspektionens granskning visar på en mängd brister i musikundervisningen. I de skolor där synen på ämnet övervägande ses som ett rekreationsämne, lämnas ansvaret att driva ämnet till de undervisande lärarna. Elevernas resultat följs inte upp och ämnet utvärderas inte på skolnivå. Ämnet ges inte heller de förutsättningar som krävs för att ge eleverna möjlighet att utvecklas enligt läroplan. Det är vid högtider, exempelvis skolavslutningar och lucia, som musikämnet uppmärksammas. Musikämnet diskuteras inte i skolornas pedagogiska forum och inte heller dess roll som en del av skolans verksamhetsutveckling. Rektorn tar inte heller sitt ansvar vad gäller att kvalitetssäkra ämnet.

Den rekreationsmässiga inställningen till musiken riskerar att undergräva ämnets status och försvåra elevernas kunskapsutveckling i musik. Skolinspektionen anser att synen på ämnet måste uppgraderas, så att musikämnet får den roll i skolan som styrdokumenten ger uttryck för. ”Läroplan och kursplan är tydliga med att musikämnet är ett kunskapsämne och att ämnets upplevelsebaserade värden i själva verket är en viktig del i kunskapsinhämtandet” (Skolinspektionen, 2011, s. 22).

I en studie har Nordiska rådet (2008) slagit fast att kreativa ämnen har stor betydelse både för elevernas trivsel och för deras prestationer i teoretiska ämnen. Liknande forskningsresultat framkommer i rapporten från ett internationellt UNESCO-projekt (Bamford, 2006).  Resultatet visar på sambandet mellan satsning på kultur, konstarter och kreativitet i skolan och höga skolresultat samt att för en god måluppfyllelse krävs också kvalitativt god undervisning. Även Harland (2000) har undersökt hur undervisningen i estetiska ämnen påverkar elevernas skolresultat. Han har också kommit till slutsatsen att eleverna behöver alla ämnen för att skolresultatet ska bli så bra som möjligt.

Musikämnet har förutsättningarna att spela en avgörande roll i skapandet av en stark måluppfyllelse för skolan, men förutsättningar behöver ges för att den positiva synergi som är möjlig ska uppstå. Exempelvis är musikämnet beroende av olika samverkande faktorer såsom tillgång till instrument, teknologi och anpassade lokaler i förhållande till antal elever, för att ett kommunikativt kunskapsämne ska bli en realitet. Ett ämne där estetiska värden kan genereras och få betydelse för att eleverna ska känna lust att lära. Ett skolämne starkt nog att påverka hela skolans resultat.

Grunderna för denna syntes finns redan i styrdokumenten. I grundskolans läroplan står det: ”Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära” (Lgr 11, s.7). Och några sidor längre fram: ”I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas” (Lgr 11, s.10).

Skolinspektionens slutsats är att ett tydligt kunskapsinnehåll och höga förväntningar inom musikämnet inte motverkar elevernas välbefinnande. En kunskapsinriktad undervisning går att integrera med personlig och social utveckling. Ämnet beskrivs som en outnyttjad resurs som har en viktig funktion att fylla för uppnåendet av skolans övergripande mål. För att det ska bli möjligt behöver ämnet i sig utvecklas genom att vara en naturlig del i skolans pedagogiska sammanhang.

Skolan skulle må bra av en gemensam debatt som ger förutsättningar för att förverkliga en skola där de estetiska värdena i kunskapsbegreppet, tillsammans med de intellektuella, sinnliga och relationella, bildar en syntes för skolutveckling. Detta innebär en satsning på de estetiska ämnena som kunskapsämnen men också på det estetiska värdet i alla skolans ämnen för att fusionen ska bli jämbördig och solid. Är det måhända den fjärde vägen bortom omsorgs- och kunskapsskolan vi börjar staka ut? Vem antar utmaningen att ta tillvara denna möjlighet och på allvar debattera förutsättningarna för musikämnet i svensk skola?

(Ulrika Bohlin fil.mag. i musikpedagogik, adjunkt vid Malmö högskola)

Referenslista

Aspelin, J. (2012) En tredje väg för skolan. Skola och samhälle, 2012-05-28

Bamford, A. (2006) The Wow-Factor, Global research compendium on the impact of the arts in

education. Germany: Waxman Verlag GmbH

Harland, J., Kinder, K., Lord, P., Stott, A., Schagen, I., Haynes, J., et al.(2000). Arts Education in

Secondary Schools: Effects and Effectiveness. Slough Berkshire: National Foundation for Educational Research.

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 (2011).

Stockholm: Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet, Fritzes offentliga publikationer.

Nordiska rådet (2008). Kreativa ämnen i skolan leder till bättre PISA-resultat.

Skolinspektionen. (2011). Musik i grundskolan –Är du med på noterna rektorn?. Kvalitetsgransk-

ning Musik i grundskolan, Rapport 2011:5

Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Ämnesrapport till Rapport 253.

Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

 

4 kommentarer till “Ulrika Bohlin Den tredje vägen i musikämnet?

  1. ”En del lärare i musik uttrycker att de känner sig splittrade mellan att ställa tydliga kunskapskrav och att samtidigt se till att eleverna känner glädje och lust för ämnet.” Vilken lärare gör inte det?

  2. Upplyftande klok text. Och börjar det inte bli dags att vi på allvar ser helheten både hos elever som individer, på lärandet och estetiken och på en komplex framtid?

  3. Vilken bra analys av skolans syn på musikämnet. Jag instämmer helt som musiklärare ute på fältet. Tyvärr oroar man sig inte att vi har en skola där allt fler utbildade musiklärare lämnar yrket p.g.a. nonchalans gentemot ämnet. Detta märks i att musiksalar ofta är överblivna lokaler som aulor och källarrum. Lokalerna saknar ofta den ljudisolering och utrustning som krävs och det är ofta stora grupper i undervisningen, vilket medför att det inte går att vare sig bedöma elever på ett relevant sätt eller att ge eleverna en musikalisk upplevelse. Som ensam musiklärare står du utanför gemensam ämnesplanering, under klasskonferenser där man ser till elevers kunnande lyfter man aldrig musikämnet som en möjlig väg att inspirera och lyfta elever som har svårt i teoretiska ämnen. Man verkar inte se sambandet till en ökad förståelse för kunskapskriterier i matematik, svenska, so-ämnen, engelska och idrott. Inte heller att det kan ge en enorm trygghet och styrka att hitta ett språk att förhålla sig till sig själv och omvärlden när alla andra sätt att förmedla sig känns hopplöst. Musiklärare står oftast ensamma och maktlösa inför rektorers svar att ”budgeten inte räcker till mindre grupper, bättre lokaler eller utrustning”, därför uppskattar jag verkligen artiklar som denna. Vi måste försöka bygga en skola där man har en holistisk syn på människan där man utgår från barnens välbefinnande, kreativitet och kunnande.

  4. En bra och tänkvärd artikel. Att lyfta fram ett viktigt estetikämne är missionärsuppgift.
    Utan musik, bild, slöjd, idrott och hemkunskap skulle skolan kvävas!
    Treämnesskolan är död! Framtiden till kreativum, där bl.a. musik ingår.
    Ni estetiska ämneslärare måste börja bygga allianser på era hemskolor!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter