9. Finns det ett forskningsunderskott på utbildningsområdet?

Idag är de flesta överens om att skolans verksamheter behöver bli mer forskningsunderbyggda. Det är ingen ny tanke. Redan i början av förra seklet fördes livliga diskussioner om behovet av en vetenskapligt grundad lärarutbildning och behovet av forskning.

Det finns uppenbarligen ett stort forskningsunderskott inom utbildningsområdet. En uppfattning är att det inte är bristen på forskning som är problemet utan att lärarna inte använder sig av den forskning som finns. Det skulle i sin tur bero på att lärarutbildningarna inte är tillräckligt forskningsanknutna. Men hur är det med den forskning som finns? Den forskning som finns är framförallt forskning om skolan, lärarna och eleverna medan forskningen i skolan och tillsammans med lärarna skulle behöva utvecklas och stödjas.

01Hur mycket skolforskning finns det om man jämför med andra områden? Den medicinska forskningen är ungefär tio gånger större. Det är alltså en stor skillnad vad gäller forskningens omfattning. Kan det finnas en risk att utbildningssektorns forskning inte blir tillräckligt relevant och gedigen för att den helt enkelt inte är tillräckligt omfattande? Forskarna försöker besvara alltför stora och många frågor med alltför små resurser. Det kan i sämsta fall leda till en slags ”halvforskning”. Omfattningen har betydelse för i vilken mån man kan ta sig an avgränsade frågor och ägna dem tillräcklig uppmärksamhet.

Men forskningsunderskottet är också en fråga om vilken slags forskning som bedrivs. Om man jämför med det medicinska området, så är den överväldigande delen av den medicinska forskningen klinisk forskning, d.v.s. forskning som är knuten till att förstå, förebygga och bota sjukdomar. Situationen är den omvända inom det utbildningsvetenskapliga området. Det stora underskottet gäller framförallt forskning i nära anslutning till de frågor och problem som lärare möter i klassrummet och som kan ge lärarna stöd i deras professionella verksamhet.

I kontrast mot skolans verksamheter uppfattas verksamheterna i vården som legitima och forskningsgrundade. Om vi vill uppnå en motsvarande situation inom utbildningsområdet skulle forskningen behöva tiodubblas – men framförallt ändra karaktär och bli betydligt mer klassrumsnära.

SOS-redaktionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Aina Bigestans
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S på Twitter