Johan Kant: Nationella proven tar knäcken på lärarna

De nationella proven är för omfattande och har allvarliga brister. Provens omfattning och uppläggning gör att lärarnas arbetsglädje försvinner, skriver Johan Kant. (red)

Just nu är Sveriges skolor inne i slutskedet av ett race av nationella prov. I svenska, engelska, matematik, NO och SO har ett stort antal delprov i det närmsta fått vårterminen att vara helt upphackad. Till vilken nytta kan man fråga sig.

En lärare på Vikingaskolan, med mycket stor erfarenhet av bedömning och betygsättning, räknade ut att bara bedöma Vikingaskolans elevers provsvar av nationella provet har tagit 75 timmar. Alltså cirka 1200 timmar i en kommun som Haninge. En annan lärare på Vikingaskolan berättade att om han lade ihop samtliga frågor i delproven och multiplicerade med antal elever i årskurs 6 på Vikingaskolan skulle han totalt bedöma 2400 stycken elevsvar. Om 30 sekunder lades ner på att bedöma varje svar skulle det innebära en bedömningstid på 20 timmar. Och då pratar vi bara i matematik.

Oavsett vilken lärares uppskattning som har ligger närmast den faktiska sanningen vet vi inte utan att gjort en grundlig tidsstudie med klockning. Lärare är olika erfarna när det gäller bedömning, vilket i sig spelar en avgörande roll på tiden när de sitter med ett berg av provsvar. Det enda som går att konstatera är att bedömning av de nationella proven tar väldigt mycket tid. Icke att förglömma i detta är att den tid där läraren ska sätta sig ner på sin kammare och analysera provresultatet för att fråga sig: Vad är det eleven har visat upp för kunskaper gentemot kunskapskraven i Lgr 11 (dvs kunskapsomdömet)? I årskurs 6 sättas betyg utgående från kunskapsomdömena. För ett provresultat är inte detsamma som ett betyg!

Utöver detta ska lärare ha förberedelsetid, inläsning av lärarhandledning, inmatning av resultat och genomförande av provet, det sistnämnda oerhört tidskrävande. För att ta ett exempel så behövde Vikingaskolans två klasser i årskurs 3 12 pass om 60 minuter att genomföra det muntliga provet i svenska och 12 pass om 40 minuter att genomföra det muntliga provet i matematik. I grupper om 4 elever ska läraren observera och bedöma dessa samtal, samtidigt som någon annan ska hålla ordning på resten av eleverna i klassen. Det blir väldigt många timmar att bara genomföra proven. Lägg därtill all tid som åtminstone Vikingaskolan lägger ner på sambedömning, det vill säga att låta lärare sitta tillsammans och diskutera hur elevernas resultat ska bedömas. Tid som inte bara tas från arbetsförlagd tid och förtroendetid, utan även tid som Vikingaskolan avsätter för lärarna och där vikarier tas in. Dels för att bespara lärarna en extremt hög arbetsbörda och dels för att de ska få möjlighet att göra likvärdiga bedömningar. Givetvis gör de flesta skolor som vi, vilket även det bidrar till en stor kostnad för skolan i en redan ansträngd ekonomi. Lägg därtill att våra 3:or hade 8 delprov utöver ovanstående i svenska som tog mellan 60-80 minuter och genomföra och 7 delprov utöver ovanstående i matematik som tog mellan 30-40 minuter att genomföra. Och värre är det i årskurs 6 – mycket värre! Jag vågar inte ens tänka tanken på hur vår grannskola har haft det när det gäller nationella proven i årskurs 9. Årets prov tar mer tid än föregående års prov.

En lärare har cirka 1750 timmar i årsarbetstid. Det går med lätthet att konstatera att Haninge kommun har minst en lärare, antagligen två eller tre om tiden granskas noggrannare, som bara är anställd att genomföra och bedöma nationella proven. Omfattande pålagor från staten som kostar skolorna en rejäl slant för vikarier och eventuell övertid. Dessutom får varje skola betala för de nationella proven. Jo, ni läste rätt – varje skola får själv betala för alla de prov som staten har beordrat att genomföra. Och som de goda tjänstemän som vi är, gör vi detta även om det muttras en hel del.

Det finns även en annan aspekt på nationella proven som är mindre smickrande och det är dess innehåll och konstruktion. Alltför många nationella prov, långt ifrån alla, är konstruerade som poängplockarprov och där bedömningen ska göras utifrån en relativ skala, t.ex. förra årets NP i engelska i år 9 – hur kom man fram till att poängsumman 36-66 motsvarar betygskriterierna för G? Årets prov i engelska för årskurs 3 har även relativ bedömning. Likaså provfrågor är dåligt ställda, men jag kan inte ge några exempel på det eftersom det är sekretess på de nationella proven i 5 år. Likaledes matriser för kunskapsbedömning är illa konstruerade där provkonstruktören blandat in centralt innehåll i bedömningsmatrisen. Nu kanske alla inte ser det som ett problem, men det blir ett problem i den oerhörda mängd information som ges när två helt olika delar av Lgr 11 blandas ihop. Centralt innehåll lägger fokus på det stoff som ska läras ut och Kunskapskraven lägger fokus på vilka kunskaper eleven har lärt in. Vad centralt innehåll ska in i bedömningsmatrisen att göra över huvudtagen är obegripligt.

Det är många som till Skolverket har påtalat de stora brister som finns i de nationella proven, ändå händer väldigt lite. Förtroendet för provkonstruktörerna är orubbat, trots konkreta exempel på brister i konstruktionen. Jag är inte emot nationella prov, tycker att det är bra att det finns en nationell standard som man sätter upp. Men omfattningen på tok för stor och kvaliteten är bitvis katastrofal. Så vad tycker jag att man borde göra?

Proven är omfattande och tar lång tid att genomföra, vilket är en inkompetens hos provkonstruktörerna och brist på respekt för lärarna. Titta på PISA, de är gjorda utifrån kunskapsstandardmodell och tar inte alls lika lång tid att genomföra. Nationella prov ska inte få ta mer än 3 timmar att genomföra. Vill staten ha flera delprov, låt olika skolor få genomföra olika delar, då får staten ändå in ett stort material för att ha koll på var svenska elever ligger till kunskapsmässigt. Samtidigt går en standard ut från staten till Sveriges skolor, om vad man förväntar sig att eleverna bör kunna.

Se över konstruktionen av de nationella proven. Alla personer som arbetar med provkonstruktionen, oavsett om man är professor eller inte, behöver ha grundläggande kunskaper i mätteknisk bedömning och kunskapsstandardbedömning. Det var länge sedan vi lämnade det relativa betygssystemet och det är inte bara pinsamt att nationella proven innehåller relativ bedömning, det är upprörande. Detsamma gäller bedömningshandledning och matriserna. Ett tydligare material där inte saker blandas ihop är att önska.

Släpp sekretessen på nationella proven. Kunskap är inte hemlig! Det måste finnas ett forum för att diskutera de ibland usla proven och inte hävda att alla prov är belagda med sekretess i fem år. Horribelt! Bättre att göra färre prov och nya prov varje år, för att kunna diskutera kvaliteten på proven. Jag har flera exempel från årskurs 6 och 9 i svenska där provfrågorna är oerhört dåligt utformade, men jag får inte diskutera denna fråga konkret utan exempel på exakt vad som är fel i formuleringen, då bryter jag sekretessen. Dessa frågor måste få diskuteras!

Det har de senaste åren diskuterats ganska mycket om lärares arbetsbörda och den tid som många känner inte räcker till. Hur ska vi göra läraryrket attraktivt? Hur ska vi få unga och hungriga studenter att aktivt vilja bli lärare. Hur ska vi undvika sökanden till lärarutbildningen som kommit in bara genom att de slängt in en penna när de gjorde högskoleprovet? Lärare är samhällets viktigaste arbete. Att vara lärare är att vara kreativ, att hitta på nya roliga sätt att undervisa och få eleverna med sig. Att få eleverna att längta till lektionerna. Med dagens nationella prov tokreglerar staten lärarnas arbetssituation så att all kreativitet och lust för sitt jobb försvinner bort i en enda upphackad vårtermin som dessutom bidrar till stor stress för många lärare. Det är dags för Jan Björklund och regeringen att se över denna situation. För det var väl inte reglerade lärare som skolministern menar med att förstatliga skolan?

(Johan Kant.  Rektor, Vikingaskolan Haninge.)

49 Comments on “Johan Kant: Nationella proven tar knäcken på lärarna

  1. Sambedömning, där man snackar sig samman leder inte till högre likvärdighet. Det blir alltid någon som dominerar snacket
    visar erfarenheten. Jag har tittat på en hel del NP och de varierar mycket i kvalitet. Det som Johan Kant säger är nog riktigt, nämligen att provens mängd och längd kan minskas. Vi får dock inte glömma att just kunskapsprov enligt forskning (som Skolverket glömt?) starkt bidrar till hållbara kunskaper.Jag håller med om att testteoretiska kunskaper är viktiga och där har det nog brustit litt i tanken bakom vissa NP. Frågekonstruktion är betydligt svårare än man kan tro och är närmast en vetenskap i sig.

  2. Man skulle kunna skicka ut SO-proven som arbetsuppgifter att arbeta med under hela året istället. Övning för oss lärare att bedöma utifrån läroplan och nya kriterier samtidigt som eleverna får träna det som man har haft som mål med nya läroplanen. “Så har ska man angripa problemet!” eller “gör så här då når ni målen”. För det är svårt att plocka ner centralt innehåll och betygskriterier till eleverna. detta skulle ge oss hjälp istället för att bara bli en börda…
    På två dagar har jag rättat sex eller sju nationella prov i geografi år 9. Bara 25 kvar…trallalalalal? 🙁

  3. Tyvärr är det lätt att konstatera ännu ett systemfel i den svenska skolan –
    de senaste skolreformerna har varit otillräckligt finansierade. Några exempel:
    Gy11-reformen fick idiotstopp pga en kraftigt minskad budget.
    Lärarlegitimationerna utfärdades i praktiken av ett kontorsföretag med låga administrativa kostnader för de rent formella datoriserade bedömningarna, men om det nu var så nödvändigt med lärarlegitimationer skulle en mer kvalificerad bedömning av lärarnas kompetens ha varit väl motiverad.
    De nationella proven borde inte ha belastat lärarnas arbetstid, där finns det inget att ta. Kompetent formulerade prov och central rättning av proven skulle ha räddat den reformen.

    • Det är också intressant att läroplanen, stydokument och råden från Skolverket talar om formativ bedömning när man sedan lägger så stor vikt vid, så stor tid och så stora kostnader på tester som inte kan bli annat än summativa! Tänk om jag kunde fått lägga de 65 timmarna de kommer att ta MIG att rätta proven i Eng 5, Eng 6 och svenska 1 på att leda lärande i stället! Och näst är lär jag dessutom få ytterligare en grupp så jag får rätta nationellt prov i Svenska 3 också. Då är vi nog uppe i 80. På en månad. Förutom.ordinarie undervisning.

  4. Jag har också räknat: 25 % av undervisningstiden i min nia har försvunnit till nationella prov. 30% av tiden har försvunnit i min sexa.

  5. Hurraaaa för en rektor som vågar ifrågasätta!!!!!!!

  6. Bra att någon ryter men mig veterligen är det inga nationella prov i engelska i år 3..?

  7. Jag rättar mina prov, du rättar dina prov och SKOLVERKET RÄTTAR SINA PROV…

  8. Äntligen någon som har tid och ork att reagera både på dåligt utformade uppgifter, bristfälligt bedömningsstöd och all tid proven tar. Min erfarenhet är att samrättning ger en högre likvärdighet av bedömningen men hur ska det organiseras och var ska tiden tas?

  9. Jag är oerhört tacksam att Johan Kant förtydligar vad nationella prov betyder i praktiken. Om man tänker ett steg längre – varför finns dessa prov egentligen, trots allt som Johan Kant räknar upp?

    a) skolverket hade ingen aaaaning om det här. I så fall: vad blir skolverkets åtgärd, och när kommer ändringarna?

    b) effekterna var förutsedda, men man ansåg att nyttan överväger kostnaderna. I så fall har undervisning förlorat i värde och betydelsen av kontroll och gallring har ökat, speciellt om man tänker på att lärare utöver nationella prov skall även ägna sig åt formativ bedömning. I så fall vore det kanske bra om skolverket stod för det och uttalade tydligt att det är meningen?

  10. Skulle önska en debatt som utgick ifrån VARFÖR vi gör de nationella proven och hur vi kan göra de bättre för eleven?

  11. Vill tillägga att Vikingaskolans lärare i årskurs 3 går på knäna. Uppskattningsvis tar det upp till en timme per elev att fylla i kunskapsprofilen och skriva skriftliga omdömen till eleverna

  12. Statlig myndighet hittar på uppgifter som belastar kommunernas budgetar.
    Några centrala bidrag till skolornas huvudmän betalas inte ut.
    Det handlar om miljoner övertidstimmar i hela riket varje år att rätta nationella prov.
    Är det ingen av provkonstruktörerna som räknat på tidsåtgången vid rättning och sedan multiplicerat med antalet prov ? Tid är pengar. Vem ska pröjsa ? Vilka är det som inte kan räkna ?

    • Övertid?! Vem får övertid! Proven ska rättas inom arbetstiden.

  13. Jag skriver under bloggens rubrik! Sköna första maj välkommen med rättning av nationella prov… Bloggen hittade jag genom att leta efter vad andra tyckte i just denna fråga. Om proven nu ska ha rätt att existera, vilket jag inte tycker är självklart, måste genomförandet ges tid. Men egentligen tycker jag att det vore intressant med ett nytänkande i sambedömning.

  14. En fråga:

    Om jag tar alla mina nationella prov i SO och skickar orättade till Skolverket, vad skulle det kunna få för följder då? Gör jag mig skyldig till någonting, bortsett från civil olydnad?

    • Hade samma.tanke förra året. Franska bönder dumpar ju tomater! Men nationella prov luktar inte, så jag tänkte att om man kissar på dem lite först kanske….

      Allvarligt: om man skulle ta och göra allvar av det? Om vi tar kopior av proven för markering, och så skickar man originalen. Mina jämförelsevis få prov (75×3 fördelar) blir ca 15kg….

    • Helt rätt! Vi lärare är för jävla dåliga på att säga ifrån. Vi borde totalvägra. Skicka skiten till de som tvingar oss att göra detta.

  15. Bra att någon tydligt och logiskt visar att de goda intentionerna (som väl ändå någonstans finns bakom nationella prov) faller på sin egen matematiskt tidsmässiga orimlighet. Vad blir egentligen kvar av tid för att förbereda kvalitativa lektioner, kan jag (precis som Johan Kant) känna när jag nu sitter med NP-bedömningar för åk 6 och åk 9 i SO (även om jag väl får lägga positiva effekter som exempelvis konkretisering av kunskapskraven på pluskontot).

    Ett klargörande bara: De nationella proven är inte, som det påstås i inlägget, “relativa”. Det skulle de vara ifall man räknade samman elevernas poäng och därefter gav betyget A till de 10% av eleverna som hade högst poäng, B till de med näst högst poäng etc.

    Att bestämma att en betygsgräns går vid en given poäng (t.ex. betyget VG vid poänggränsen 33, som i exemplet i artikeln), är precis tvärtemot relativa betyg, dvs det är helt och hållet målrelaterat. Om ingen elev når upp till 33 får ingen elev VG. Om alla elever når upp till 33 poäng får alla elever VG, osv. Ett relativt betygsystem å andra sidan, skulle innebära att om alla 25 elever i klassen får 33 poäng, så får ändå bara de 3 bästa av dessa högsta betyg, resten får G, förutom 3 som får IG (Så här extremt har det relativa betygsystemet aldrig tillämpats i Sverige, men i den yttersta förlängningen blir det konsekvensen).

    • Björn,
      Det är en relativ bedömning, även om den inte är exakt som normalfördelningskurvan, det vill säga att 7% skulle ha 1:or, 24% skulle ha 2:or och så vidare.

  16. En annan negativ effekt av de nationella proven är att mycket undervisningstid försvinner i ämnen som till exempel musik. Jag träffar mina elever en gång i veckan och har en gedigen kursplan i musik att ta hänsyn till. Förutom alla lovdagar som bidrar till luckor i kontinuerlig undervisning skapar alla nationella proven en nästintill ohållbar arbetssituation. Ingen verkar ha tänkt på dessa effekter, det nämns aldrig som en negativ effekt, men det är bara ytterligare ett tecken på att skolans beslutsfattare saknar kunnande kring hur en god skola ska fungera ur ett helhetsperspektiv. Man experimenterar desperat och söndrar i stället för att låta oss lärare få tid och utrymme att utföra vårt arbete. Kontrollmaskinen Sverige håller på att få en hel lärarkår på fall. Det är svårt att tro på framtiden och känna att man blir respekterad i sin roll som lärare när man gång på gång tvingas anpassa sitt arbete utifrån ogrundade och okunniga beslut.

    • Jag citerar slutsatsen: “Bedömaröverensstämmelsen på grundskolan är 49 procent, och de skolor som avviker mest har 39 respektive 60 procents överensstämmelse. Detta kan jämföras med Skolinspektionens stora omrättning där överensstämmelsen var 55 procent. […] För gymnasieskolans del finns stora skillnader mellan ursprungsrättning och vid omrättningen. Endast 21 procent av proven ombedömdes med samma betyg, och det var även stora skillnader mellan skolor. Avvikelser med två eller flera steg var vanligt förekommande.”

      Om jag själv var elev skulle jag tycka att det var hårresande att 21% av fjolårets NP i Sv1 fick samma betyg vid omrättningen som vid ursprungsbedömningen. Vad är likvärdigt i detta? Hur återkopplas detta till oss lärare?

  17. Det är uppenbart att lärare inte har utbildats för att göra bedömningar, vilket är en vetenskap i sig. På lärarutbildningen är undervisningen i metodkunskaper undermålet om inte rent av frånvarande.

  18. 1. De nationella proven är en nationell angelägenhet – inget som skall belasta lärarnas undervisningstid!
    2. Anställ specialutbildade rättare och bygg ut rättningen via dator – då ökar även likvärdigheten i rättningarna.
    3. Hur skulle det se ut om läkarna, i stället för att ägna tiden åt patienterna, exempelvis skulle ta blodprov, odla bakteriestammar, mäta och kontrollera olika blod-värden?

  19. jag jobbar på gymnasiet – de nationella engelskproven (samtliga delar) har på gymnasienivå TIO års sekretess. Jag har jobbat i drygt tio år, och hittills har någon mindre del av läs- eller hörförståelsen upprepats under min tid som lärare. Men aldrig tal- eller uppsatsprovet.

  20. Kommentar till Oscar Linde: staten ersätter huvudmännen för kostnaderna för lärares tid för rättning av proven. Ersättningsbeloppet förhandlas mellan regeringskansliet och SKL.

    • Hoppla! Då kanske man ska kräva övertid då. De kanske skulle låta bli att ta betalt för proven också som varje år belastar ämnesbudgeten.

    • Jag har som rektor aldrig sett en enda krona i ersättning för konstanserna för NP. Istället får vi betala vikariekonstnader när jag skickar alla mina lärare på minst tre heldagars bedömningssittningar tillsammans. Heller inte en enda sekin för att köpa NP. Undrar hur många skolor som har fått betalt?

  21. Känner med alla er lärare, som är satta att förvalta “detta omöjliga NP-uppdrag”! Som sagt – grundtanken är god, men förutsättningarna ger ett katastrofalt resultat – ffa föreleverna!Nästa år har alla missnöjda – lärare, föräldrar och röstberättigade möjlighet att ändra på skolans förutsättningar.

  22. Undervisar i engelska på gymnasiet och beräknar 50-75 timmar i rättning. Detta ska rymmas inom min vanliga arbetstid eftersom vi inte får tid avsatt/lektioner inställda. Otrolig stress som nu gör att jag knappt kan sova. Samtidigt ska jag ju hålla lektioner och försöker där febrilt undvika ge eleverna uppgifter som genererar ytterligare rättning.

      • Jag jobbar också som svenska och engelska-lärare på gymnasiet. Jag har 55 engelska prov att rätta, 25 svenska 1. Jag räknar med att varje prov (3 eller 4 delar per prov) tar mellan 60 och 90 minuter. Då ingår inte redovisningen till Skolverket som tar ca en halv timme per klass om datorsystem funkar som de ska (vilket de sällan gör) . Dessa extra timmar ska in mellan 28 april och slutet av maj då betyg ska meddelas eleverna och de ska dessutom ges tillfälle till ett formativt bedomningssamtal och genomgång av provet. Den genomsnittliga tidsåtgången räknades ut av en mycket erfaren och klok kollega och jag mätte hennes uträkningar förra läsåret och de stämde mycket väl.
        Jag är lyckligt lottad: De allra flesta av mina kollegor har ännu fler prov, jag undervisar bara motsvarande 80%.
        Under samma tid ska jag fortsätta planera och genomföra kvalitativt lektioner, försöka lyfta dem som ligger nära gränsen till godkänt och försöka fortsätta sporrar de elever som ligger nära nästa betygssteg.
        Nästa läsår har min chef aviserat att jag får minst en kurs till, samtidigt som man av besparingsskäl maxar klasserna, så ytterligare ca 30 individer ska ha uppmärksamhet och coach till att bli det bästa de kan vara. Jag hoppas att det blir en kurs utan nationella prov, alltså Skrivande, eller Textkommunikation, kanske Svenska 2. Då kan jag ge en längre självständig uppgift medan jag rättar de nationella. Som jag på något sätt måste hitta tid att bedöma rättvist de sista 10 dagarna av terminen.
        Det är tur att man fortfarande älskar mötena med eleverna och att det fortfarande känns som man faktiskt har lite tid att göra skillnad. Men jag vet inte hur länge jag orkar.

      • Du har alltså en mycket intensiv period då du jobbar väldigt mycket under maj månad. Nu frågade jag om den övriga tiden på läsåret. Om man slår ut allt arbete bli det väl inte så mycket i snitt. I många arbeten förekommer perioder med hög arbetsbelastning och övertid. Det är ju inte så bra men lärarjobbet är ju på inget vis unikt.

      • Själv tycker jag ju att det är en bisarr belastning. Ska jag rätta dessa på plats under min arbetsplatsförlagda tid skulle det ta nästan två veckor OM alla lektioner ställdes in. Provens värde väger inte på långa vägar upp det.

        Dessutom, så här står det i bedömningansvisningarna för muntliga delprovet: Elevsamtalen på den medföljande CDn har i samråd med en grupp erfarna lärare, vissa med engelska som förstaspråk, anayserats, bedömts och kommenterats….
        Tycker alla NP borde skickas i så dessa bedömningseliter kunde bedöma istället. Uppenbarligen anser man att bedömningen är svår och tidskrävande.

      • Övrig tid ska jag jobba 46 timmar i veckan, vilka jag försöker göra dagtid. Den har terminen har jag varit hård på att faktiskt INTE bjuda min arbetsgivare på min tid och jobbar mycket lite hemma, men det blir ändå oftast några “akut-timmar” i veckan som inte går att göra mellan 8 och 17. De allra flesta föräldrar är t ex mycket ovilliga att komma på möten innan dess (men de tar gladeligen ledigt för både sig och barnet för shopping).

      • Jina + Lotta

        Förstår att det är en jobbig tid. Olika människor är olika bra på att organisera sitt arbete. Hög arbetsbelastning en period balanseras ofta av en lättare belastning andra perioder. Dessa perioder glöms lätt bort när man är inne i en intensiv tid. Vad gäller föräldrakontakter så är sådana inräknade i arbetstiden och är rimligen inte heller så frekventa över hela terminerna. Som universitetslektor har jag själv upplevt allt detta med varierande tider av mycket och litet att göra. Inte alla yrken har heller så
        frekventa lovdagar som lärare, vilket rimligen borde kompensera för en hel del.

      • Inlägget jag läste handlade om nationella proven, inte vanlig undervisning.

      • Egentligen har jag inte något emot nationella prov i sig – jag har lång erfarenhet av dessa i både engelska och tyska på gymnasium samt under några år på högstadiet i slutet av 90-talet. Det är bra att testa eleverna med ett nationellt prov som görs i hela landet – då är chanserna bättre att elevernas kunskaper bedöms på samma sätt i hela riket. Problemet är att det är undervisande lärare som rättar dem. Man bör skicka iväg dem till Göteborg till samma ställe där de kommer ifrån. Jag tycker proven är väldigt bra konstruerat och täcker in mycket av kursen. I Storbritannien där jag växte upp och arbetade i tre år som lärare rättades alla våra examina av så kallade GCE Examination Boards. Resultaten meddelades under sommaren precis som man gör idag med Cambridge Certificate of Advanced English. Varför vi ska använda timmar av vår tid med att rätta prov som inte vi har satt ihop har varit en gåta för mig i över 30 år! Vilken idioti! Så dumt att vi tvingas använda vår tid till sådant när vi SAMTIDIGT ska undervisa och genomföra muntliga prov. Bertil Törestad, du skriver ” Olika människor är olika bra på att organisera sitt arbete. Hög arbetsbelastning en period balanseras ofta av en lättare belastning andra perioder. ”
        En LÄTTARE belastning andra perioder?! I vilken verklighet lever du?
        Jag vet inte var du arbetar men på min skola finns inte någon period där man har en ”lättare belastning”. Det finns helvetet och sedan finns det ett värre helvete i maj månad då man tvingas sitta hemma till elva varje kväll, varje helg, Kristi Himmelsfärds och första maj. Våra vuxna barn ringer till min man och undrar om inte han kan övertala mig att söka ett annat jobb. Nu när jag är över 60 år börjar jag fundera på om inte det är dags att kasta in handduken. Varför ska vi riskera vår hälsa och må dåligt? Jag är inte heller ensam om att ha det så här, detta är helt normalt för mina kollegor som har språk.

        Bertil, Jag tror att du har glömt att samtidigt som vi ska hitta tid till rättning av dessa prov måste vi förbereda våra lektioner och fortsätter att bedöma och betygsätta in i det sista. I år har jag till exempel två Engelska C grupper utöver En5/En6 och Tyska 1, 2, 3 och 4! Jag genomför nationella prov i En5, En6, Ty 2, Ty 3 och Ty4. Lägg till alla administrativa uppgifter då fattar man varför det finns så få av dagens elever som vill bli lärare! Jag avråder mina duktigaste elever från att söka till ämneslärarutbildning. Jag avråder ALLA elever att ens fundera på läraryrket.
        Ja, nu ska jag sätta mig och rätta mina tyska uppsatser eftersom jag måste göra en sammaställning av nat prov till morgondagens lektion eftersom det blir sista gång som vi träffas innan sommarlov- som tur är har jag förberett tyska 1, engelska 5 och engelska C:s lektioner som jag också måste undervisa imorgon. Jag fick denna länk av min dotter som är orolig för sin mammas hälsa och som tyckte att det vore intressant för mig att läsa.

  23. Bertil, måste tillägga. När du skriver “I många arbeten förekommer perioder med hög arbetsbelastning och övertid”, hur menar du då med övertid? Obetald sådan utgår jag från?

  24. Tycker att det vore önskvärt av Skolverket om de svarade på några av kommentarerna som finns i denna tråd. Därför har jag skickat ett mail till upplysningstjansten@skolverket.se med nedanstående text.
    Är det någon annan som hittat diskussionsväg till Skolverket? Kan de förklara sig offentligt?

    Hej
    Jag har rättat Nationella Proven, för fyra kursgrupper, i över 30 timmar. En stor del av tiden är min fritid. Skolor är ålagda att göra Nationella prov, trots att tiden inte finns i verksamheten. Skolor som har dålig ekonomi skall betala för både elevernas och lärarnas material. Ett material som tar åtskillig tid för lärarna enbart att läsa, före den stora rättningsbördan. Proven tar stor tid av verksamheten. All undervisning påverkas av de tidslukande proven.
    Detta är bara ett axplock av de frustrationer som proven ger i “verkligheten”.
    På internetsidan Skola och Samhälle finns en tråd om de nationella proven. Det vore önskvärt om Skolverket lade in en kommentar, ett svar åtminstone till några av de frågor och kommentarer som lärare och annan skolpersonal ger luft åt på denna tråd.
    Hur tänkte ni på Skolverket att proven skall kunna fungera ute på skolorna?

    Jag lägger kopia av denna mail som kommentar på Skola och Samhälle
    Kirsti Forstén Lärare Göteborg

  25. Det finns ett problem med de nationella proven som inte diskuterats. Det handlar om begreppet betyg och när betyg får och ska sättas respektive inte får och inte ska sättas. Begreppen provbetyg och delprovsbetyg finns nämligen inte i skollagen eller i LGR-11…

    http://bit.ly/16ni78U

  26. För den som arbetat som lärare för 10 eller 20 eller fler år sedan så är jobbet öht inte jämförbart längre. Många skillnader vad gäller krävande elever ( med sk diagnoser), nya arbetsuppgifter ( i stor mängd ), fler undervisningstimmar – på min gymnasieskola undervisar vi 600 timmar plus mentorsskap (för bara 16 elever) plus tid i studiestuga (2 tim/vecka för mig), städning plus skötsel av kaffemaskiner i personalrum för 150 lärare/personal (vilket mitt arbetslag vägrat), klasskonferenser, Öppet Hus, föräldramöten, osv osv…
    Även NP i matematik har blivit tidskrävande att rätta. Vi ligger fortfarande efter svensklärarna men om man ska rätta 185 prov skrivna 21-23 maj så blir det tufft.
    Dock vill jag på peka att vi bokför – from ht 13 – arbetstiden. Om arbetet går över 1360 timmar är det rektors uppgift att beordra övertid eller att på något sätt leda fördela arbetet så jag inte går över 1360 timmar. Min förtroendetid är JUST förtroendetid och inget jag ska redovisa eller låta rektor ta över. Förtroendetiden är min! Tänk också på att äldre lärare har rätt till fler semesterdagar vilket innebär att vi inte alla arbetar 1767 timmar…

  27. LIte sent in i debatten. Ytterligare en aspekt på detta är: hur ställer jag mig till resultatet? Alltså, om NP-resultatet uttalat skulle vara styrande för betyget (dvs utifrån de kunskapsmål som täcks in) så skulle jag på ett sätt se en vits; då fyller det liksom en tydlig funktion även om man inte är för denna syn. Nu är det vägledande, men eftersom det varje år kommer larmrapporter om hur olika skolor satt si och så mycket högre slutbetyg än provbetyg blir syftet otydligt: är det vägledande eller ska det vara styrande? Vissa skolor/lärare ser NP-resultatet som ett mycket tydligt svar på om eleven i en given situation och med oförberett material har uppnått tillräcklig kunskap och betyget sätts efter det. Vissa skolor/lärare låter eleverna bearbeta proven och sätter betyg därefter. Jag säger inte vad som är rätt eller fel men motivationen att lägga all tid, som ovan rapporterats, blir givetvis extremt låg när syftet är så otydligt. OM nu proventrots allt ska vara vägledande skulle det ju vara mycket bättre med en stor exempelbank hos skolverket. “Detta är EXEMPEL på hur en uppgift på detta kunskapskrav i Samhällskunskap skulle kunna vara utformad och detta är EXEMPEL på hur ett A-svar kan se ut”.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »