Jonas Vlachos: Obligatoriskt skolval bryter inte segregationen

Till hösten införs obligatoriskt skolval i flera svenska kommuner. Vilka faktorer är det som får föräldrar att välja en skola till sina barn? Kan ett obligatoriskt skolval bidra till att segregationen minskar och likvärdigheten ökar. Jonas Vlachos sammanfattar vad forskningen säger och efterlyser fler studier om vad föräldrar verkligen gör, inte vad de säger att de gör (red.)

För att utröna vilka effekter skolval har är det naturligtvis centralt att känna till vilken typ av skolor familjer föredrar. Det finns i princip två sätt att få kunskap kring detta: man kan fråga familjer vilken typ av skolor de uppskattar och man kan observera vilka skolor familjer faktiskt väljer. Vilken metod man väljer kan ge väldigt olika svar, vilket manifesteras i en debattartikel av Almega och Friskolornas Riksförbund som hävdar att obligatoriskt skolval är ett sätt att minska den sociala skolsegregationen.

Artikeln är baserad på en enkätundersökning som bland annat kommer fram till att föräldrar med svaga socioekonomiska förutsättningar värdesätter skolor med bra akademiska resultat särskilt högt. Socioekonomiskt starka familjer värderar däremot trivsel högre. Detta resultat påstås i rapportsammanfattningen vara i linje med vad den internationella forskningen visar, men att socioekonomiskt starka familjer skulle värdesätta skolors akademiska nivå lägre än socioekonomiskt svaga är minst sagt kontraintuitivt. Det kan därför vara bra att klargöra vad den internationella forskningen kring skolval egentligen kommit fram till.

En färsk studie från New York, som är under revidering för American Economic Review, finner att familjer söker sig till skolor (i detta fall high-schools) med högpresterande elever. Detta gäller för samtliga undersökta elevgrupper men resultaten visar att elever som själva är högpresterande är särskilt benägna att välja skolor med högpresterande elever. Däremot finns det inget som tyder på familjer skulle vara särskilt benägna att välja skolor som förvaltar sitt elevmaterial väl. Att en skola har ett högt ”förädlingsvärde” lockar alltså inte fler att välja den. Inte heller är familjer mer benägna att välja skolor som enligt studiens statistiska analys skulle passa just deras barn särskilt väl.

Studien har inga bra mått på elevernas och skolornas socioekonomiska ställning, utan bara på deras studieresultat. Elevers sociala bakgrund samvarierar dock starkt med deras skolprestationer. Att högpresterande elever är särskilt benägna att söka sig till skolor med högpresterande elever går därför inte att särskilja från att socioekonomiskt starka elever söker sig till skolor med socioekonomiskt starkt elevurval. Oavsett så kommer detta valmönster att ha implikationer för den socioekonomiska sorteringen mellan skolor. En svensk studie finner också att övergången till betygsintagning på Stockholms gymnasieskolor ledde till ökad sortering med avseende på socioekonomisk och utländsk bakgrund.

En engelsk studie av lågstadieelever finner också att skolans akademiska resultat är viktiga för familjers skolval men detta gäller främst familjer med stark socioekonomisk bakgrund. Ju svagare socioekonomisk ställning familjen har, desto mindre viktiga blir skolornas resultat för skolvalet. Studien finner också att familjer med stark socioekonomisk ställning är särskilt benägna att välja bort skolor med en stor andel fattiga elever och elever med särskilda behov. Dessa familjer är också mer benägna att välja en skola som ligger långt från hemmet. Studien har inget mått på skolans förädlingsvärde och eftersom skolors resultat i hög grad drivs av elevsammansättningen är resultaten helt förenliga med resultaten från New York.

Nederländerna har en lång historia av fritt skolval och dessa val analyseras i en nypublicerad studie bland 12-åriga elever i Amsterdam. Forskarna finner att skolornas akademiska resultat och elevunderlag påverkar deras attraktivitet. Däremot tyder inget på att skolornas kvalitet – deras förädlingsvärde – skulle påverka valen. Viktigt för familjerna är också hur långt det är till skolan och vilka skolor barnens tidigare klasskamrater väljer. Studien undersöker inte skillnader mellan olika grupper men visar att skolvalet i hög grad är socialt betingat.

En annan holländsk studie (lågstadieelever) finner också att skolornas studieresultat spelar roll och högutbildade familjer lägger större vikt vid dessa än lågutbildade. Denna studie hittar även vissa tecken på att familjer undviker skolor som fått ett lågt betyg av den holländska skolinspektionen. Detta betyg är ett försök att fånga skolans förädlingsvärde och det verkar främst vara högutbildade familjer reagerar på inspektionens utlåtande. Föga förvånande finner studien att avståndet till skolan är viktigt och att skolans religiösa och pedagogiska inriktning lockar olika grupper i olika grad.

Liknande resultat går igen i andra studier. En välkänd sådan från North Carolina finner att familjer med stark socioekonomisk bakgrund är särskilt benägna att välja skolor med goda resultat, vilket alltså i hög grad fångar skolans elevsammansättning. Studien finner också att familjer från olika minoritetsgrupper har en tydlig preferens för skolor där respektive minoritetsgrupp är välrepresenterad. Lika söker alltså i hög grad lika.

Det finns även en svensk rapport som undersöker familjers faktiska skolval (lågstadiet). Hur en skola presterar på de nationella proven är inte särskilt viktigt medan avstånd till hemmet har betydelse. Vidare gör hög andel elever med utländsk bakgrund gör en skola mindre attraktiv, särskilt då för lågutbildade familjer med svensk bakgrund och högutbildade familjer med utländsk bakgrund. Skolor med många nyanlända ratas dock främst av svenska högutbildade familjer. Familjer med svensk bakgrund, speciellt de högutbildade, verkar även angelägna att välja skolor med socioekonomiskt starka elever, något som familjer med utländsk bakgrund verkar undvika. Generellt verkar familjer söka sig till skolor där eleverna tillhör samma socioekonomisk grupp som en själv. Lika söker återigen lika.

Något som skiljer alla dessa studier från Almegas och Friskolornas Riksförbunds rapport är att de baseras på faktiska skolval och inte på vad familjer uppger i en enkätundersökning. En relevant svensk studie finner att hur familjer besvarar sådana enkäter är starkt påverkade av vilken social kontext familjerna befinner sig i och därmed vilka skolor de har tillgång till. Att till exempel säga att man värderar trivsel särskilt högt kan då bero på att man överlag är rätt nöjd med den akademiska kvalitén på skolan som barnen går på.

Dylika mekanismer kan också förklara resultaten i den studie som ligger till grund för Almegas och Friskolornas Riksförbunds påstående om vad den internationella forskningen säger. Studien undersöker föräldrars önskemål om lärare inom en och samma skola. Det är alltså inte en studie av skolval utan av lärarval. Föräldrar på socioekonomiskt starka skolor uttrycker mycket riktigt en relativt stark preferens för trivselskapande lärare medan lärarnas förmåga att höja skolresultaten betonas på socioekonomiskt svaga skolor. En trolig förklaring är att detta avspeglar vad familjerna önskar på marginalen och resultatet kan inte tolkas som att familjer på socioekonomiskt starka skolor har en förhållandevis svag preferens för skolans studieresultat.

Snarare än att förlita sig på vad familjer uppger i enkäter är det önskvärt att studier av skolval baseras på hur familjer faktiskt väljer skolor. Det är trots allt vad familjer gör och inte vad de säger som i slutändan spelar roll för vilka konsekvenser skolvalet får. Dessutom spelar skolvalets utformning roll och ordningen med urval baserat på kötid till populära friskolor är med största sannolikhet något som förstärker skolvalets segregerande effekter. Oavsett skolvalets utformning måste dock slutsatsen från forskningen kring familjers preferenser vara att skolval knappast kan vara ett särskilt verksamt verktyg för att bryta den sociala skolsegregationen.

 

Jonas Vlachos är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning.

Texten har tidigare publicerats på bloggen Ekonomistas.
En kortare version av texten har publicerats på Dagens Samhälles debattsida:

 

2 kommentarer till “Jonas Vlachos: Obligatoriskt skolval bryter inte segregationen

  1. Bra och informativ artikel. Oftast förbises dessa ganska grundläggande resultat från sociologiska studier vilket gör att debatten mest blir en sky av blå dunster.

  2. Rökning skadar inte hälsan. Fossila bränslen skadar inte klimatet. Det obligatoriska skolvalet är bra för integrationen och demokratin. Vad gör man inte för att tjäna pengar. Samvetslösa företag, politiker och forskare sprider fake news för att tjäna på dem.
    Ägarna till friskolorna har beställt studier som ska visa att obligatoriskt skolval minskar segregationen. Den fråga man ställer gäller vilken sorts skola olika föräldrar vill ha för sina barn. Svaret på den frågan hade de kunnat räkna ut med en mindre ädel kroppsdel. Vilken förälder vill inte ha en skola för barnen där de får höga betyg, får draghjälp av studiemotiverade och framgångsrika skolkamrater, där de trivs och där lärarna har tid med dem eftersom det inte finns några nyinflyttade eller funktionshindrade elever som upptar mycket av deras tid.
    Problemet är att alla skolor inte är sådana skolor. Långt därifrån. Välutbildade och välbärgade föräldrar kan nu för sina barns räkning välja att plocka russinen ur kakan när de väljer skolor. Kortutbildade och fattiga föräldrar som har fastnat i problemområden tvingas hålla till godo med de smulor som blir över för sina barn. Detta är OK för de privata skolor som tjänar pengar på valfriheten. Men det är inte OK för dem som vill se en väl integrerad skola och ett demokratiskt samhälle.

Lämna ett svar till Mats Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter