Kerstin Bergöö: En bred och sammanhållen läroplan

Skolundervisning handlar sedan gammalt mycket om att dela upp och hålla isär. Visst ska vi fostra till demokrati – men inte på fysiken. Det här är svenska inte samhällskunskap. Eleverna har inga värdefulla erfarenheter och kunskaper, dem ska de få i skolan. I sin förra artikel om The Cambridge Primary Review diskuterade Kerstin Bergöö frågan om skolans övergripande mål inte måste sätta sin prägel på alla ämnen. I den här tar hon läs- och skrivförmågan som exempel på att den måste utvecklas i alla ämnen och att den inte kan skiljas från elevernas erfarenheter och kunskaper eller från de värderingar som vi vill ska genomsyra undervisningen.  (red)

Läs- och skrivförmåga handlar om mer än att läsa och skriva. Det handlar om att få ihop liv och text i nya sätt att förstå sig själv och den värld vi lever i. En kanadensisk förskollärare och forskare, Vivian Maria Vasquez, formulerar det ungefär så här: Hur kan vi på ett jämställt och demokratiskt sätt ge elever möjlighet att inte bara läsa och skriva om världen utan också att samtala, läsa och skriva fram en ny värld?

The Cambridge Primary Review för en diskussion om vad det skulle kräva. Punkt fem handlar om vad en verklig läroplansreform skulle kunna vara: Replace curriculum tinkering by genuine curriculum reform. Här har CPR konkreta, spännande och utmanande förslag som ytterst handlar om att hålla samman skolans skilda uppdrag – man skulle kunna tala om språk-, identitets-, kunskaps- och demokratiuppdragen – hålla dem samman som ett och samma uppdrag i en demokratisk och inkluderande skola.

Det är förslag som har relevans för svenska förhållanden. CPR tar fasta på det kontraproduktiva i en läroplan som ser så kallade basfärdigheter eller baskunskaper – oftast läsning, skrivning och matematik – som något skilt från andra kunskaper och förmågor. En sådan uppdelning har, menar CPR, inget stöd i forskning om barn, skola och undervisning.

Med utgångspunkt i CPR-rapporten skulle man exempelvis kunna diskutera den infekterade frågan om svenska elevers ”försämrade” läs- och skrivförmåga. Med PISA- och PIRLS-resultaten som alibi argumenterar ledande skolpolitiker för en tydlig och renodlad satsning på ny lärarutbildning och kompetensutveckling. Men inriktningen på den redan utbredda satsningen på fortbildning om elevers läs- och skrivutveckling och lärares undervisning har mestadels en snäv inriktning, utan hänsyn till den forskning om språkutveckling som betonar sambandet mellan uppväxtvillkor, identitet, språk och lärande.

Språkförmåga – inklusive läs- och skrivförmåga – handlar om att formulera ett innehåll och sig själv i förhållande till det innehållet. Att lära sig ett ämne innebär också att lära sig det ämnets språk, skriver forskare i projektet Elevers möte med skolans textvärldar, ett projekt som ytterst rör ”integration och marginalisering i ett samhälle där förmågan att läsa och skriva är mycket betydelsefull”.

Ett sätt att diskutera vad sammanhang skulle kunna innebära finns i den amerikanska forskaren Judith Langers resonemang om hur språk och lärande hänger samman. Skolan får problem, skriver Caroline Liberg i en presentation av Langer, när eleverna en bit upp i skolåren möter allt längre och mer komplicerade texter i olika ämnen. Lärarna saknar strategier för att skapa möjligheter för alla elever att lära sig olika ämnens fackspråk, deras specifika ordförråd och sätt att tala om sitt innehåll. Därmed lär de sig inte heller förhållningssätt som hjälper dem att ta sig in i olika kunskapsområden och facktexter av olika slag. God undervisning handlar skriver hon om sammanhang och komplext tänkande, om

  • att undervisningen måste präglas av tydliga kopplingar mellan ämnen i skolan och ämnen utanför skolan och till elevernas egna erfarenheter och deras erfarenheter från andra lektioner och tidigare erövrade kunskaper,
  • att läraren när eleverna uppnått ett mål och lärt sig det som ska läras, för dem vidare in i en än djupare förståelse och genererande av ytterligare nya tankar och idéer,
  • att eleverna arbetar tillsammans för att i interaktion med varandra kunna utveckla en djup och komplex förståelse av det som ska läras.

Det finns en föreställning om att tester förbättrar elevers resultat men skolutveckling av det slag Liberg och Langer diskuterar kan inte testas fram. Tvärtom, skriver Robin Alexander, en av de drivande krafterna i The Cambridge Primary Review. Inte heller skapar satsningar på basfärdigheter bättre läsare och skrivare. Skolinspektioner och tester visar motsatsen, i skolor med goda resultat arbetar man med läsning och skrivande i en mer sammanhållen undervisning kring olika ämnesinnehåll.

Inte heller säger resultat på läs- och skrivtester något om elevernas kunskaper i övrigt eller om undervisningens kvalitet. Tvärtom, undervisningens kvalitet kan bara beskrivas utifrån en bedömning av elevernas samlade kunskaper. Det i sin tur kräver en läroplan som inspirerar lärare att skapa en undervisning som ger eleverna möjlighet att förstå och verka i den värld de lever i. Ytterst handlar det alltså inte om att slå andra länder i internationella tester utan om undervisning för ett gemensamt globalt och ömsesidigt ansvarstagande.

Kanske har den starka internationella testvågen just motarbetat skolans utveckling genom sin ensidiga fokusering på enskilda förmågor och enskilda ämnen avgränsade från varandra. Sådana tester måste under alla omständigheter kombineras med undersökningar och data som rör barns hälsa, ekonomiska och sociala villkor och hur väl de trivs i skolan. Det är, enligt CPR- rapporten, här vi hittar de starkaste drivkrafterna för elevernas lust och vilja att engagera sig i ”det gemensamma” och därmed för deras framtid. Om det nu är det vi är ute efter.

(Kerstin Bergöö är lärarutbildare i svenska vid Högskolan Kristianstad)

Litteratur

Langer, Judith A (2004) Getting to Excellent. How to create better schools. New York & London: Teachers College Press, Columbia university.

Langer, Judith A (2001) Beating the Odds: Teaching Middle and High Scholol Students to Read and Write Well. National Research Center on English Learning & Achievement University at Albany/ State University of New York.

Liberg, Caroline (2010) Grundläggande läs- och skrivfärdigheter? Vad är det? PP till föreläsning 2010 11 02  Hämtad 2011 01 26.

2 kommentarer till “Kerstin Bergöö: En bred och sammanhållen läroplan

  1. Pingback: Borta bra men hemma test « Tysta tankar

  2. Utifrån Kerstin Bergöös och Ninni Wahlströms artiklar och dess kommentarer känner jag igen den
    frustration som jag upplevde som lärare att skoldagen var uppdelad i ämnen som splittrade den helhetssyn
    på världen som de övergripande målen betonade.
    Detta sätt att organisera undervisning är dömt att misslyckas om man ser skolans övergripande mål som
    något man måste uppfylla eller åtminstone sträva mot.
    I pedagogiska gruppens arbeten har jag tagit till mig begreppen social förståelse och historisk förståelse
    som utvecklas genom elevers läsning av skönlitteratur som bearbetas genom samtal där eleverna lär sig
    att koppla textens innehåll till sina egna erfarenheter och sina egna frågor och det kunskapsinnehåll man
    arbetar med.
    I min egen skolpraktik lade jag till ekologisk föståelse.
    I Lpo 94 under skolans uppdrag nämns historiskt perspektiv och miljöperspektiv. Förståelse är bättre tycker jag om man ser elevernas kunskaper som något man skall kunna använda i alla sammanhang.
    Alltså började jag att arbeta med dessa förståelsebegrepp i allt jag företog med eleverna och det visade
    sig att det var möjligt att införa i alla sammanhang.
    I planerings arbeten finns alltid frågan- på vilket sätt kan vi i detta innehåll arbeta med social, historisk och ekologisk förståelse. Lärarlaget diskuterar och kommer med förslag och utvärderar också efter avslutat arbete.
    I varje skolenhet kan skolledare gemensamt med alla lärare komma överens om de tre förståelsebegreppen. Sen kan varje arbetslag diskutera hur man skall kunna genomföra en undervisning
    som innehåller dessa perspektiv.
    Sen måste alla lärare ställa samma frågor till sina elever, som i grupper diskuterar vad och hur de tycker man kan arbeta med dessa förståelsebegrepp och varför.
    Skolledaren är viktig och skall i alla sammanhang utveckla dessa förståelseperspektiv. Inom vissa tidsperioder kan de olika arbetslagen redogöra för varandra hur man arbetat.Skolledaren måste se
    till att utveckling sker genom samtal med lärare och samtal med elever.
    SOCIAL FÖRSTÅELSE , en förmåga att förstå hur det är att vara människa och medmänniska.
    EKOLOGISK FÖRSTÅELSE, en förmåga att bry sig om vår närmiljö utifrån insikt om bland annat kretsloppet.
    HISTORISK FÖRSTÅELSE där eleverna själva så småningom förstår att de är bärare av en historia,
    en nutid och en framtid.
    Ett demokratiskt arbetssätt är förutsättningen för att eleverna själva skall kunna upptäcka, ställa frågor
    och ta ansvar.
    En undervisning som präglas av dessa tre perspektiv och dessutom synliggör kommunikation,språkutveckling läsande och skrivande har jag utvecklat i min bok:
    SAMTALET SOM GRUND, om den första skriv- och läsutvecklingen.(Bonnier Utbildning 2010)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Aina Bigestans
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S på Twitter