Kerstin Bergöö: Håll samman skolans mål med skolans undervisning

I en artikel om The Cambridge Primary Review skriver Robin Alexander att vi behöver utveckla en mer demokratisk och inkluderande politik för skola och utbildning. Den engelska regeringens politik är inte lösningen på de svårigheter vi står inför utan det största hindret. Men finns det någon annan väg att gå? (red)

I januari 2011 hör vi att alliansregeringen ska söka oppositionens stöd för en bred överenskommelse om skolpolitiken. Det arbetet skulle kunna ta sin utgångspunkt i The Cambridge Primary Review och rekommendationernas punkt fyra: Address the perennially neglected question of what primary education is for. Här behandlas synen på skolans mål och kunskapsområden, på läroplan och undervisning och på hur allt detta kan och bör hållas samman.

Men i Sverige dominerar just nu en motsatt diskussion. Skolverket, skolorna och lärarna har fått lägga stor kraft och mycket tid på att revidera kursplanemålen. Med en sådan ensidig inriktning riskerar kursplanemålen att bli målen för skolans utbildning, inte redskapen att förverkliga läroplanens övergripande mål om demokrati, jämställdhet och en hållbar framtid.

Utbildning är i grunden en fråga om moral och värderingar. Den kräver välgrundade förhållningssätt till barndom, samhälle och omvärld och till lärande och förståelse. Värdegrunden ska inte användas som pynt eller kosmetika utan vara just grunden för hur undervisningen gestaltas, skriver Robin Alexander i en diskussion av CPR- rapporten.

I CPR betonas vikten av lärares möjligheter till inflytande över diskussionen om hur kunskap kan organiseras och undervisning gestaltas så att mål, principer och undervisning hålls samman. Just sådana frågor har bland annat den amerikanska läraren och forskaren Judith Langer behandlat. Hon har lett en undersökning om vad det är som stöder elevers skriftspråksutveckling. En av uppgifterna var att redovisa hur lärares kunnande och inflytande kan stärkas. De nyckelområden som hon pekar ut har stora likheter med de slutsatser som dras i CPR- rapporten.

Det första nyckelområdet handlar om lärares behov av kraftfullt organisatoriskt stöd från skolledningens sida, d.v.s. tid och möjlighet att tillsammans bygga en gemensam bild av vad som behöver göras och tid att långsiktigt sätta den i verket.

Ett andra avgörande område är stöd till de enskilda lärarna i form av kompetensutveckling. Ett viktigt fokus här visade sig vara studiet av skolans innehållsfrågor och hur elevernas förståelse inom olika kunskapsområden kan stöttas via läsning och skrivande.

Det tredje nyckelområdet rör lärarnas förmåga att skapa sammanhang i undervisningen. Kravet på sammanhang gäller både undervisningens innehåll och utformning och skolans långsiktiga arbete genom elevernas hela skoltid. Undervisningen måste fokusera elevernas möjligheter att få använda och utveckla både ett komplext tänkande och sin läs- och skrivförmåga kring olika innehållsfrågor.

Lärare som fått möjlighet till den här typen av kompetensutveckling utvecklade sin förmåga att samtidigt hålla fokus på såväl elevernas tänkande och lärande kring ett visst innehåll som deras förmåga och möjligheter att kommunicera det, muntligt och skriftligt.

De senaste årens satsningar på kompetensutveckling i Sverige inriktas ofta alltför ensidigt och i skilda spår på ”kunskap” (kring exempelvis läs- och skrivundervisning, matematik, naturvetenskap och teknik samt bedömning). Dessutom saknas ofta den tid lärare behöver för läsning, reflektion och samtal – både medan de går kurs och i det dagliga arbetet. Därmed reduceras möjligheterna för lärarna att använda sina nya, och gamla, kunskaper i en undervisning som håller samman språk och innehåll i bredare sammanhang.

I en tidigare artikel i S.O.S. beskrev Berit Hörnqvist  mer utförligt CPR:s spännande förslag till hur kunskap kan organiseras i en framtida sammanhållen läroplan och hur undervisning kan organiseras. Det resonemanget skulle alltså med fördel kunna bilda utgångspunkt inte bara för politiska diskussioner om kunskap, skola och undervisning utan också för de professionellas samtal – inte minst i lärarutbildning och fortbildning. Läs om det avsnittet eller gå till källorna, d.v.s. CPR!

En sammanhållen läroplan innebär en sammanhållen skola. Bara så kan utbildningen i grundskolan bli det Ulf P. Lundgren beskriver i Lärande Skola Bildning: ”något som kan möjliggöra förändring för såväl samhälle som individ. I just det ögonblicket utmanar utbildningen makten. Frågan om vilka som ska få utbildning blir en fråga om vilka som i framtiden ska ha makt. Uppdelning av elever på olika skolor och olika utbildningsprogram är därför en fråga om makt och kontroll”.

(Kerstin Bergöö är lärarutbildare i svenska vid Högskolan Kristianstad)

Litteratur

Langer Judith (2008) ”Consortium for responsible school change in literacy.” University of Minnesota. Center for reading research.

Lundgren, Ulf P (2010) ”Det livslånga lärandet – att utbilda för ett kunskapssamhälle.” I: Lärande skola bildning (red U.P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg). Stockholm: Natur & Kultur.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Aina Bigestans
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S på Twitter