Mia Andersson: En ofullständig och kränkande bild

Uppgiften att det räcker med 0,1 på högskoleprovet för att komma in på lärarutbildningen har resulterat i en rad felaktiga slutsatser. Mia Andersson reder ut frågorna. (red)

Efter att Dagens Nyheter uppmärksammade att personer med 0,1 i resultat från högskoleprovet har antagits till lärarutbildning, har en lång rad tidningar kommenterat uppgiften.

I Sydsvenska Dagbladet, till exempel, skrev ledarskribenten Heidi Avellan en krönika om den svenska skolan och de problem som den uppvisar. Ett inlägg, som förhoppningsvis kan leda till förbättringar. Dock är hennes slutsatser när det gäller att komma in på och slutföra en lärarutbildning både ofullständiga och felaktiga. Avellan skriver att söktrycket till lärarutbildningen är så obefintligt att en schimpans på ett högskoleprov klarat det genom att kasta pil. Det är ett medvetet eller omedvetet utelämnande av viktiga fakta om antagningssystemet.

I mitt dagliga arbete som vägledare möter jag många människor som inte vet skillnaden mellan behörighetsbedömning (som görs vid ansökan till högskoleutbildning) och urvalsprocess (som ibland görs), och då blir bilden felaktig. Jag anser att medierna har ett ansvar för att denna viktiga debatt förs på ett sakligt sätt, och utan kränkande liknelser.

Alla som ska studera på högskola eller universitet måste uppfylla fastställda förkunskapskrav. Dels den grundläggande behörigheten, som i dagens gymnasiesystem (Gy11) innebär högskoleförberedande gymnasieexamen. Denna uppnås genom minst 2500 gymnasiepoäng varav 2250 ska vara minst godkända. Bland de godkända kurserna finns Svenska 1, 2, 3, Engelska 5, 6 samt Matematik 1. Motsvarande och likvärdig kunskap och kompetens kan också utgöra grund för behörighet. Betyget i varje kurs i dagens gymnasieskola räknas direkt från första året. Detta resulterar i ett betygsdokument med omkring 20 betygssatta kurser från ett program. Det går inte att prestera på en låg nivå i gymnasieskolans första årskurs för att sedan i den avslutande årskursen jobba sig upp till ett godkänt betyg, vilket var möjligt i det gamla 1-5-betygssystemet.

Förutom den grundläggande behörigheten ställs även särskilda behörighetskrav. Det innebär minst godkända betyg i utvalda gymnasiekurser, beroende på högskoleutbildning. Alla lärarutbildningar har särskilda behörighetskrav. Krav som svårligen uppfylls av en aldrig så pricksäker schimpans.
Högskoleprovets uppgift är inte att säkerställa att den sökande har tillräckliga förkunskaper. Det är ett urvalsinstrument, som kan användas när det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser. Det finns många utbildningar i Sverige utan någon konkurrens om platserna alls – schimpansen behöver inte ens kasta pilen, men måste fortfarande uppfylla samtliga förkunskapskrav. (Högskoleprovets prognosförmåga vad gäller studieframgång är för övrigt högst ifrågasatt. Tillträdesfrågorna är således komplicerade, och behöver ses över. Det gäller även högskoleprovet.)

Att lärarutbildningarna har för få sökande är ett problem. Med fler sökande hade antagningspoängen varit högre, enligt utbud- och efterfråge-principen. Sedan finns naturligtvis prestationskrav på lärarstudenterna inne i utbildningen.
Att läraryrkets status behöver höjas stämmer. Men det görs inte genom att sprida en både ofullständig och kränkande bild av den grupp studenter som läser till lärare och som är beredda att ägna sitt yrkesliv åt detta viktiga värv.

Mia Andersson.  Studie- och karriärvägledare på Malmö högkola.

 

2 kommentarer till “Mia Andersson: En ofullständig och kränkande bild

  1. Det är väl bra att det tydliggörs att de flesta lärarstudenter fortfarande rekryteras bland kunskapshungriga och duktiga ungdomar.

    Det är dock mindre bra om den allmänna behörigheten används som en garantistämpel. Den som precis får näsan över gränsen till allmän behörighet är normalt sett olämplig för kunskapsyrken. G från gymnasiet betyder ganska grunda kunskaper och läraryrket borde vara ett yrke med krav långt över medel.

    Min stora oro är att lärarutbildningarna haft för vana att sänka kraven och anpassa sig efter de svagaste så att den nödvändiga utsorteringen inte görs. De duktiga studenterna får då inte rätt utmaningar och de som hävdar att obehöriga är bättre får vatten på sin kvarn.

  2. Jan Björklund uttalar sig i sitt nyhetsbrev mycket positivt om det ökade söktryck han lyckats skapa. Bilden har många sidor!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter