Philip Lantz : Vi måste ställa oss frågan: ”Vad ska vi lära oss?”

Skolan behöver satsa mer på social kompetens, samarbetsförmåga, tolerans med mera och läroplanerna behöver utformas för att stärka dessa förmågor, skriver Philip Lantz . (red)  

Världen förändras och det går allt fortare. Därför är det hög tid att vi på allvar börjar diskutera vad det är som händer runtomkring oss. Vi måste inse att läget är allvarligt.

Många av våra institutioner hänger inte med i utvecklingen. Vi kan ta skolan som ett exempel. Idag, om du är uppkopplad på internet, har du en direktlänk till ett fantastiskt bibliotek som i princip rymmer hela mänsklighetens samlade kunskap. Inte nog med det. Du är även sammankopplad med ungefär två miljarder andra människor som du har möjlighet att interagera med. Det är den här realiteten vi måste anpassa oss till.

När vi diskuterar skolpolitik brukar vi oftast tala om svenska elevers allt sämre studieresultat. Att vi därigenom minskar vår konkurrenskraft gentemot omvärlden. Självklart är sjunkande studieresultat inte bra, men frågan vi borde ställa oss är ”vad ska vi lära oss?” Vi lever i en värld som förändras allt fortare. Den digitala revolutionen har för evigt förändrat många aspekter av vårt liv, vårt förhållande till information och till varandra. Vi lever i en värld som blir allt mer komplex, där framtiden blir allt svårare att förutsäga och där en enskild händelse kan få effekter över hela världen.

Man brukar säga att du är vad du äter. Man skulle också kunna säga att vi gör vad vi mäter. Just nu är det betyg som är det viktiga. För mig är det en stor paradox eftersom betyg bara säger lite, om ens det, om hur förberedda eleverna kommer att vara efter skolan och hur väl de kommer att lyckas senare i livet. Missförstå mig inte. Betyg säger en hel del om eleven men de säger inte allt. Men att få ett bra betyg är ingen garanti för att du kommer att lyckas i framtiden. Självklart är det en fördel, men det är ingen garanti. Just nu är det många saker som inte betygsätts men som kommer att vara avgörande för hur ”bra” du kommer att lyckas i ditt framtida liv. Kreativ förmåga är ett exempel som jag vill betona. Det är svårt att betygsätta och därför, sorgligt nog, värderar vi inte det.

Vi måste ställa oss frågan vad vi ska lära oss i en snabbt föränderlig värld. Vilka egenskaper och vilka färdigheter behöver dagens elever för att förbereda sig inför sitt framtida liv? Jag skulle speciellt vilja lyfta fram kreativ förmåga men vi skulle även kunna nämna andra viktiga kvaliteter; empatisk förmåga, social kompetens, samarbetsförmåga, analytisk förmåga, tolerans, kritiskt tänkande, ansvarstagande, initiativförmåga, ärlighet med mera. Mycket av detta tillägnar sig redan dagens elever, men frågan är om vi inte kan och bör bli mycket bättre på att lära ut dessa saker.

Vi borde hitta nya och fler sätt att värdera det vi gör. Hitta fler sätt att mäta utförandet och kvaliteten av våra förmågor och prestationer. Läroplanerna måste bli mer individuella och personliga. ”One size does not fit all”. Läroplanerna skulle istället kunna utformas som en produkt som eleven och mentorn utvecklar tillsammans, anpassar efter elevens kunskapsbas och personlighet. Nya och annorlunda saker borde kunna läggas till i läroplanen under fortgående utbildningsprocess. Lärarens roll bör främst vara att inspirera och ”pusha” eleven i läroprocessen. Nyfikenhet ska vara den viktigaste drivkraften – inte ex-antal poäng på ett prov.

Det här är viktigt. Inte minst för alla (framförallt unga män) som hoppar av skolan, och därigenom riskerar att hamna utanför samhället. Det nuvarande systemet kan vara förödande för enskilda individer men det är också problematiskt ur ett samhällsperspektiv. Särskilt i dag när främlingsfientligheten ökar. När polariseringen ökar. När den psykiska ohälsan ökar. Då måste vi agera. Vi måste ta reda på varför det är som det är. Varför det blivit så, och vad vi kan göra för att förbättra situationen. Det är läge att vi på allvar börjar diskutera vad det är som händer runtomkring oss. Vi måste inse att läget är allvarligt.

Albert Einstein sa ”everything should be made as simple as possible, but no simpler.” Våra institutioner skapades för en tid vi inte längre befinner oss i. En enklare och mer linjär värld. Vi får inte tro att vi kommer lösa våra problem bara genom att göra det vi traditionellt sett har gjort, fast lite bättre. Nu måste vi göra annorlunda.

Philip Lantz, universitetsstuderande

7 kommentarer till “Philip Lantz : Vi måste ställa oss frågan: ”Vad ska vi lära oss?”

  1. Så intressant! Du har samma sorts tankar som jag! Hur kan jag nå dig? Vill att du läser min text, som tyärr nekats bli bok; Kreativ skola – från min tid som lärare på 80-talet… Jag har försökt hävda där detsamma som du skriver om, jag vet ju att det skulle betyda mycket för skolan, eleverna och lärare, att få jämförelsematerial – och för samhällets fortsatta utveckling! Ber om kontakt via SOS! (Ingrid Carlberg har texten, men har f.n för mycket annat kring sig!)

  2. Bra fråga Philip och den borde ha ställts långt tidigare av ansvariga skolpolitiker inte minst!
    Dags dato borde vi ha kommit förbi det stadium då enbart formella kunskaper prioriterades och enbart de skolmotiverade och högpresterande eleverna gynnades på bekostnad av alla övriga elever och där teoretiska kunskaper gynnas framför praktiska dito. Men så är tyvärr inte fallet – ännu.

    Vad hjälper det dagens studenter att man besitter godkända formella kunskaper i samtliga ämnen vilka dessutom uppfyller de i EU stipulerade kraven vid avslutad skolgång om detta inte leder vidare till högre studier eller jobb? Vilken framtid väntar de elever som är praktiskt lagda men som saknar formell utbildning eller lärlingspraktik? Vilken framtid väntar de när 30 procent arbetlösa ungdomar idag som tvingas vänta på vidarutbildning alternativt jobb?

    Svaret på den i rubriken ställda frågan kan därför tyckas enkel: vi måste lära oss att överleva! Men är detta den paroll som våra framtida generationer skall växa upp med? Knappast! Därför måste skolan reformeras i grunden om den skall kunna bli en skola för framtiden – en framtida skola i medborgarnas tjänst i ett samhälle där människor kan och vill utvecklas tillsammans. Med andra ord måste all konkurrens om utbildningsplatserna upphöra. Utbildningen måste vara till för alla oavsett etnicitet, religion, kön osv. Det måste löna sig att vara medborgare i ett rikt land som vårt!

    Som en naturlig konsekvens av resonemanget ovan kan och måste den sociala aspekten på undervisning och utbildning poängteras väsentligt mycket mer än vad som hittills är fallet. Detta innebär med andra ord att skolan måste prioritera elevernas samarbetsförmåga när det gäller all inlärning och redovisning av kunskaper och färdigheter. I stället för rent formella kunskaper måste allt större vikt läggas vid elevernas nyfikenhet, motivation och intresse inför varje uppgift och undervisningsmoment. Utgångspunkten för allt lärande måste vara eleverna själva och deras situation inte som nu kurs- och läroplaner med sin likriktande funktion som resulterar i en stereotyp likriktning för att enbart tillgodose samhällets (läs näringslivets) ensidiga krav på hur man bör vara funtad för att göra karriär i morgondagens högindustraliserade samhälle (se exempelvis http://www.svenstefjorg.se/).

  3. Om ni inte har lyssnat på sir Ken Robinson på nätet så kan jag varmt rekommendera de föreläsningar som finns där runt kreativitet och synen på skolutvecklingen i hela västvärlden. Han säger att näst efter klimatkrisen så har vi kreativitetskrisen att ta hand om.

  4. Viktig fråga du ställer. Som sagt, frågan borde ha ställts långt tidigare. Men intresset hos makthavarna fanns inte. I boken ”Det fattas beslut i skolan” från 2005 ställer jag frågan i avsnittet Skolans innehåll/En oviss framtid. I boken Tumskruvsfabriken ställer jag samma fråga i kapitlet ”Vad kunskap väl inte är”. Båda böckerna kan du läsa på http://www.perackeorstadius.se . Du kommer att finna att vi tänker på samma sätt om detta med kunskap.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Aina Bigestans
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S på Twitter