Skola och SamhälleSten Svensson: I en marknadsstyrd skola sätts demokratin på undantag
Trots att det står i skollagen att skolan ska vara likvärdig skapar den officiella skolpolitiken med marknadsstyrning skillnader mellan skolor och elever. Alla elever får inte samma möjligheter till en bra utbildning. Dessutom försvagas demokratin i hela samhället när makten över skolan flyttas från demokratiskt valda församlingar till marknaden och till privata skolkoncerner, skriver Sten Svensson
Under första hälften av 1900-talet fördes en skolpolitisk debatt om skolans roll för det demokratiska samhällsbygget. Debatten fördes från grundtanken att i en demokrati är alla människor lika värda och att alla medborgare ska behandlas lika. Då mejslades fram en syn där en likvärdig och sammanhållen grundskola för alla sågs som en viktig del av demokratin.
För att en demokrati ska kunna fungera väl behövs en likvärdig skola där alla unga får lika tillgång till en bra grundläggande utbildning. Alla skolor i hela landet skulle vara bra skolor för att alla medborgare skulle kunna delta fullt ut i samhälls- och arbetsliv. För att skolan skulle bli likvärdig måste den också organiseras och styras av demokratiskt valda församlingarna i stat och kommun.
I dag är detta historia. Sedan början av 90-talet har vi en skola som till stor del är marknadsstyrd och där utbildning och kunskap ses som tjänster som produceras och säljs på en marknad. Demokratiargumenten för en sammanhållen grundskola verkar vara bortglömda.
Grundbultarna i den marknadsstyrda skolan är valfriheten, modellen med skolpeng och att aktiebolag har tillstånd att driva skolor. Dessa tre delar skapar ett system där det är marknadskrafter och företag som styr vilka skolor som ska finnas, var de ska ligga, och vilka elever som ska gå i dem. Det systemet minskar det demokratiska inflytandet över skolan och det skapar vinnare och förlorare.
Vinnare är kommunala och fristående skolor i de större städernas centrala delar. De får en god ekonomi och ett positivt urval av elever med välutbildade och resursstarka föräldrar som kan utgöra ett starkt stöd både för sina barn och för skolan.
Förlorarna är kommunala skolor i förorter och i kommunernas ytterkanter. När de välutbildade föräldrarna och deras barn väljer andra skolor blir det mycket svårare för skolledare och lärare att få verksamheten att fungera väl. De förlorar även en stor del av de ekonomiska resurserna och får samtidigt en större andel elever med olika problem.
Vinnare är också de stora skolbolagen och skolkoncernerna. Systemet gynnar stordrift och det sker i dag en mycket snabb koncentration av skolbolag där de stora växer och små köps upp. Genom att placera sina skolor i städernas centrala delar och genom att företrädesvis ta in elever med välutbildade föräldrar, skapar bolagen sina vinster. Det gör det möjligt för dem att kunna ha en låg lärartäthet samtidigt som de får relativt goda elevresultat. De goda vinstmöjligheterna har drivit på den snabba tillväxten och den har i sin tur medverkat till den skolsegregation som uppstått.
Skolkoncerner kan också flytta pengar från en kommun till en annan eller utomlands. Pengar som kommun A i demokratiska beslut har avsett för undervisningen av kommunens elever kan gå till att starta skolor i kommun B, till skolor utomlands eller till något annat som skolkoncernerna beslutar. Det demokratiska inflytandet över skolans resurser har förts över till beslut i privata skolkoncerner.
I kommuner med ett utbrett val av skola är det inte längre de politiskt valda som beslutar om var skolorna ska ligga, vilka som ska få gott om resurser och vilka som ska läggas ner, utan det gör marknaden och skolföretagen. Det demokratiska och politiska inflytandet har drastiskt minskat.
En annan effekt av marknadsstyrningen är att skolledare och lärare har tvingas att bli marknadsförare. I en skola i en demokrati är det en självklarhet att skolledare och lärare är oberoende tjänstemän som ger korrekt information om skolan. Men nu när skolorna ska marknadsföras för att värva elever kommer företagets intressen först och det systemet skapar osäkerhet. När är lärare och skolledare marknadsförare och när är de oberoende tjänstemän som ger korrekt information? En osäkerhet som påverkar och sänker förtroendet för skolan, skolledare och lärare. I dag går företagens intressen före demokratins behov av att få korrekt information.
I all offentlig verksamhet har de anställda en grundlagsskyddad rätt att uttala sig om verksamheten och tipsa massmedier. Det är en viktig del av demokratin vars syfte är att medborgarna ska få veta hur den offentliga verksamheten sköts för att de ska kunna ta ställning i valen. Denna demokratiska insyn och denna yttrandefrihet har försvunnit med privatiseringen. Dessutom har den privata tystnadskulturen spridit sig även till de offentligt anställda eftersom de inte längre vågar uttala sig. Valfrihet och företagsintressen väger tyngre än yttrandefrihet och demokratin försvagas.
Skolor kan numera även gå i konkurs och med jämna mellanrum avslöjas skojare som startat skolor i syfte att sko sig själva. Dagens skolmarknad ger oseriösa företagare stora möjligheter att utföra skumraskaffärer utan demokratisk insyn och kontroll. När en gymnasieskola går i konkurs är det i många fall en grupp elever som inte börjar på någon ny utbildning utan de riskerar att slås ut. Vi har numera ett system där vi vet att ett antal elever kommer att få sin utbildning förstörd på grund konkurser och av att oseriösa skolhuvudmän får tillstånd och resurser att driva skolor.
Det står i skollagen att skolan ska vara likvärdig. Men enligt marknadslogiken ska de skolor som inte klarar konkurrensen om eleverna slås ut. Marknadsstyrningen skapar således skillnader mellan skolor och mellan elever. Detta regelverk är beslutat av riksdagen som därmed medvetet använder marknadskrafterna för att skolor ska bli olika. Den officiella svenska skolpolitiken skapar i dag skillnader mellan skolor och i den processen slås även elever ut. Det är mycket långt från tankegångarna när grundskolan beslutades, att i en demokrati ska alla ha lika tillgång till en bra skola.
Systemet har dessutom drastiskt förändrat och försvagat samhällets demokratiska insyn, kontroll och styrning av skolan. Bristen på demokrati drabbar i första hand de mest utsatta elevgrupperna i skolan och de ökade skillnaderna bidrar till att de samlade resultaten faller, vilket alla förlorar på.
(Sten Svensson är fristående skoldebattör, tidigare chefredaktör för Lärarnas tidning och utredare av skolans likvärdighet)
22 Comments on “Sten Svensson: I en marknadsstyrd skola sätts demokratin på undantag”
Lämna ett svar till Anders B. Lindstöm Avbryt svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
En utmärkt genomgång av argumenten mot en marknadsanpassning av skola (vård och omsorg).
De falska argumenten för en ökad privatisering har vi hört nog nu. Där ekonomiska intressen vinner mark minskar demokratins krafter automatiskt. Ska det vara så svårt att inse?
Alldeles utmärkt !
Det är tyvärr så att vår skola är så ineffektiv i vad den försöker göra att den blir ett lätt byte för de så kallade “marknadskrafterna” av “profitörer”, “entreprenörer” och “riskkapitalister” som mycket lätt kan förvrida huvudet på skolpolitiker och föräldrar och som kan lura över lärare med lite extra betalt.
Lösningen på detta problem är att skapa en ny kommunal grundskola som är så pass mycket bättre än den traditionella och som utan vidare kan konkurrera ut privata initiativ. En skola där likvärdigheten är inbyggd i konstruktionen och oberoende om den är belägen i Abisko, Stockholms inre, eller Smygehuk.
Jag presenterar en sådan lösning med Grundskola 2012 där jag just har försökt använda dina starka och mycket väl underbyggda argument vid konstruktionen. Den laddas ner helt gratis – inget profitintresse – från min hemsida http://www.sweducation.eu.
Stort tack för en utmärkt artikel och ett ord i rättan tid!
Lennart Swahn
Inget nytt, om det nu kan vara till tröst.
http://samtider.wordpress.com/2011/12/14/ingenting-har-hant/
Trösten, för den som orkar bry sig, är att skillnaderna skolmässigt, över tid har varit betydligt mindre mellan kommunerna än vad socioekonomiska realiteter borde medföra. Sanningen är nog för den som orkar lyfta blicken, att det enda ö.h.t som gör skillnad, faktiskt är skolan.
Får jag ha en helt annan mening i en diskussion?
Sten skriver: “Trots att det står i skollagen att skolan ska vara likvärdig skapar den officiella skolpolitiken med marknadsstyrning skillnader mellan skolor och elever. Alla elever får inte samma möjligheter till en bra utbildning.” (Slut citat)
Det kommer alltid att vara enorma olikheter mellan olika elevers möjligheter att ta till sig utbildning. Intresset och förmågan är helt olika. Den soclala bakgrunden och uppväxtförhållanden skiljer. Att försöka skapa jämlikhet förstör för flertalet elever. Det finns inget positivt i det.
I praktiken innebär det att skolan ställer lika höga krav på alla elever. Den krossar de svaga som inte orkar med eller hinner med, samtidigt som den bromsar de intresserade och begåvade tills de tappar intresset. Så är det i verkligheten.
Detta med jämlikhet i skolan är en religion utan motsvarighet i verkligheten. Det finns ingen jämlikhet, det kommer aldrig att finnas och den är i verkligheten omöjlig att uppnå. Sjuka människor är inte jämlika med friska. Mäktiga inflytelserika politiker eller miljonärer kommer aldrig att tillåta makt-jämlikhet.
Jämlikhet är en fiktion. De mäktiga politiker som basunerar ut att de vill skapa jämlikhet ökar hela tiden sitt övertag och sin ojämlikhet över oss. Äkta demokrati är vårt inflytande över vårt eget liv och den har i sin tur mycket litet med begreppet jämlikhet att göra.
Säg emot!
Det finns bara en väg till en bättre skola. Den måste anpassas till elevens förmåga och intresse i ställer för att tvinga alla att vara jämlika.
Det är riktigt! “I en marknadsstyrd undervisning sätts demokratin på undantag.” Men det görs den även i kommunala skolor. “Friskolor” uppstod ju just som en reaktion på att elever och föräldrar inte hade något inflytande. Eller hur? Sedan tog riskkapitalet över – det var aldrig meningen.
Bästa Göran Tullberg! Enligt Wikipedias definition av begreppet jämlikhet gäller följande:
“Jämlikhet eller social jämlikhet är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma satus och respekt, att alla människor är lika värda. Den minsta omfattningen av begreppet jämlikhet är att alla människor har lika rättigheter enligt lagen, exempelvis säkerhet (skydd mot faror, brott och skador), rösträtt, yttrandefrihet och mötesfrihet, rätt till egendom och ta del av samhället service och den gemensamma produktionen av bland annat välfärdstjänster. Jämlikheten omfattar därför även ekonomisk jämlikhet, det vill säga lika tillgång till exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård och socialförsäkringar. Jämlikhet innebär också lika möjligheter och skyldigheter, vilka omfattar samhället i sin helhet.
Jämlikhet innebär att alla människor ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter oavsett etnicitet, tro, utseende, sexuell läggning, klasstillhörighet och status, åsikt, funktionsnedsättning, kön etc. Trakasserier och diskriminering på grund av olikheter är därför inte accepterat och i de flesta fall straffbelagt. Likhet inför lagen innebär att lagen gäller för alla medborgare. Alla skall vara lika inför bestämmelserna i lagen om vad som gäller för individens handlingar i olika situationer och för individens rättigheter etc. Jämlikhet enligt den liberala traditionen är alltså individbaserad och villkorlig och jämlikhet enligt den socialistiska traditionen är kollektiv och gäller idealt lika för alla i samhället. Jämlikhet kan även inbegripa ekonomisk jämlikhet, det vill säga jämlika löner och arbetsvillkor.”
Göran Tullberg: Som jag ser det är frihet, jämlikhet och solidaritet viktiga inslag i ett demokratiskt samhällssystem och har så varit sedan franska revolutionens dagar. Är det själva definitionen av begreppet jämlikhet eller tillämpningen av detsamma som stör dig? Var vänlig ange mer exakt vad det är som du inte kan acceptera i Wikipedias framställning och motivera varför!
Stefan!
Jag har redan sagt rakt ut att jämlikhet är en fiktion! Det existerar inte i verkligheten. Jämställdhet inför lagen vore säkert bra – om den fanns. Men kunskap, pengar, bra advokater och förmåga att smita undan gör att den bara existerar på papperat inte i verkligheten. Sedan är lagarna olika i olika länder och de stöder ofta inte jämlikhet.
Du vet det Stefan. Du ser och hör om det ständigt i nyheterna. Jämlikhet är en myt – den existerar inte i verkligheten. Dessutom har jag läst hela Wikipedias inlägg om jämlikhet – inte bara den del du relaterar till. Där framföres synpunkter att jämlikheten är begränsad. Den existerar inte fullt ut i en funklionell stat. Stefan! Läs HELA artikeln och inse att jämlikhet i hög grad är en fiktion.
Franska revolutionen var en blodig uppgörelse utan verklig jämlikhet. Där gällde övervåldet och den slutade i ett kejsardöme och långa blodiga krig.
Du frågar: “Är det själva definitionen av begreppet jämlikhet eller tillämpningen av detsamma som stör dig?” Svar: Det stör inte, men jag reagerar mot att det bara är ett begrepp och att det inte går att tillämpa.
Det är ord, ord, ord. Var finns jämlikheten i verkligheten. Finns den i Iran, Kina eller i Nordkorea? Finns den i Sverige i verkligheten?
Sedan! Och det vill jag framhålla, så missbrukas själva begreppet. Det används av styrande i många länder för att förtrycka. I Sovjet gällde jämlikhet för fattiga bönder, men inte för den styrande eliten. En del av det lever kvar här. Det är en jämlikhet nedåt – inte uppåt. VERKLIGHETEN Stefan VERKLIGHETEN!
Stefan skriver: “Jämlikhet kan även inbegripa ekonomisk jämlikhet, det vill säga jämlika löner och arbetsvillkor.”
Det existerar verkligen inte någon ekonomisk jämlikhet och som jag framhållit ingen jämlikhet vad det gäller förmåga att tillgodogöra sig utbildning och vård. Du vet ju att vissa skolor i invandrartäta områden inte fungerar och att det samma gäller vården.
Just nu klagar vårdpersonal och lärare på allt lägre löner relativt grupper som politiker eller chefer. Stefan! Var finns din omskrutna jämlikhet i verkligheten?
Göran Tullberg måtte vara tämligen ensam om att uppfatta jämlikhet som att alla ska bli lika. Med den uppfattningen blir diskussionen om jämlikhet en återvändsgränd, man kommer inte vidare.
Patrik! Jämlikhet innebär just att alla har samma rättigheter och är lika inför lagen, har “jämlika löner” (vad nu det skulle innebära) etc, etc. Så är det ju långt ifrån i verkligheten. Eller hur? Vill du verkligen hävda att alla har samma rättigheter? Menar du att alla är lika inför lagen?.
Klart jag reagerar mot att politiker använder krav på jämlikhet för att sänka lärarlönerna med mer än 30% och samtidigt höjer sina egna med 100% på elevers och lärares bekostnad. Jag tror många fler än jag ser ojämlikhet i jämlikheten. Gör inte du det? Politiker luras och indoktrinerar. De som har en annan åsikt än den som ledarna vill att folk skall ha utsätts för samma oprecisserade angrepp som jag.
Skulle du våga gå in i en rättsprocess mot ett storbolag? Handen på njärtat. SVARA!!! Vilka chanser tror du att du har? Anser du att arbetare vid en industri har samma rättigheter som cheferna? Det är inte funktionellt. Något sådant existerar inte.
Patrik! Anser du att alla har samma rättigheter eller är lika inför lagen eller har “jämlika löner”? Då har du inte tänkt igenom hur “jämlikhet” fungerar i verkligheten.
Vilka chanser har du i en rättsprocess mot ett storbolag?
Här kommer en subjektiv evidens från ett långt skolliv.
För drygt 40 år sedan jobbade jag i en liten stad i Norrland. Staden hade två grundskolor. Den ena låg i stadskärnan och fick sina elever enligt närhetsprincipen. Den andra låg i stadens ytterkant och fick sina elever från kommunens ytterområden som präglades av både jordbruk och industrier. De bussades till skolan, som längst ca fyra mil. När det var dags för betygssättning, utgick ett påbud från den demokratiskt styrda stadens skolkontor att det förväntades att landsbygdens elever skulle ha ett lägre betygsmedelvärde än stadens elever. Någon förklaring gavs aldrig.
Några år senare jobbade jag i en förortskommun till Stockholm. Trots att bebyggelsen var blandad enligt miljonprogrammets alla principer gick det en skarp gräns mellan miljonprogrammets grundskola och den äldre skolan som låg i villaområdet. Länsskolnämnden som fördelade basresurserna såg till att eleverna hamnade på rätt skola. De som bodde på rätt sida av gatan hamnade till föräldrarnas belåtenhet i den gamla anrika skolan. Lärarna som var rörliga bytte hela tiden upp sig till de attraktiva skolorna. På en helt annan del av kommunen höll de välsituerade till på kommunens gräddhylla. De hade en egen gymnasieskola, grundskola, kyrka, golfbana och segelbåtshamn.
De senaste 10 åren jobbade jag på en friskola med både gymnasium och grundskola. Ägd av föräldrarna som en ideell förening. Stort frirum för de undervisande lärarna. Undervisningsskyldighet enligt de gamla avtalen. En minimerad kollektiv arbetstid. Skolans resultat var bland de bästa i landet. Eleverna kom förutom från Stockholms innerstad från 24 kranskommuner, där varje kommun trixade för att hålla nere skolpengen från riksnormen. Skolans ”vinst” gick tillbaka till lärarlöner och läromedel.
Central skolplanering eller elevers och föräldrars fria val? Bostadssegregering eller friskolesegregering? Ja, det är frågan.
Själv är jag alldeles övertygad om att det är skolan själv eller rättare sagt skolans kultur som alltid har gjort skillnad.
Kjell! Jag tror som du, men du säger det bättre. Hoppas Stefan och Patrik läsig ditt inlägg.
Undertecknad kan härmed lugna Göran Tullberg. Kjell Tormods välformulerade och belysande inlägg har studerats och begrundats utan att förvåna, uppväcka upprörda känslor eller ändra min grundläggande inställning till frågan om jämlikhet. Det visar bara det, som var välbekant sedan länge: alltjämt finns det tyvärr gott om orättvisor och ojämlikhet i vår värld. Men om Göran Tullberg kan och vill ursäkta. Detta bevisar ICKE, vilket du ju med emfas påstår, att jämlikhet överhuvudtaget inte existerar. Om inte annat så existerar den i allra högsta grad i mitt och många andras medvetande som en vision eller ett ideal, om du så vill, att vi valt och är på väg mot ett humanistiskt samhälle där full frihet, jämlikhet och broderskap skall råda. Att vi sedan ännu inte nått ända fram kan knappast tas som intäkt för att dessa begrepp inte existerar i sinnevärlden eller att de av någon anledning skulle sakna existensberättigande. Det gäller att hålla isär begreppen med bevarad sinnesron Göran Tullberg! Om detta kan vi väl i alla fall vara överens eller hur? Om inte så har jag svårt att se hur vi ska kunna ha en jämlik diskussion.
Sten Svensson (SS) tar upp en samhällelig viktig fråga om skolans likvärdighet, och vad det får för konsekvenser och nämner bl.a. marknadsstyrningens effekter att “skolledare och lärare har tvingats bli marknadsförare”. SS nämner att meddelarfrihet och meddelarskydd för de anställda i friskolor har försvunnit i och med privatiseringen av vår gemensamma sektor. Och att den “privata tystnadskulturen spridit sig till de offentligt anställda..” FAMNA (Riks.org. för vård o omsorg utan vinstsyfte) där även idè-
buren skola ingår- sammanfattar sin hållning så här “inom våra organisationere vill vi skapa en organisationskultur som främjar medarbetarnas möjlighet att öppet uttrycka sin mening . när det gäller meddelarfrihet och meddelarskydd är det viktigt att framhålla att våra organisationer alltid är betjänta av att allvarliga missförhållanden upptäcks och lyfts fram”. Ett sätt att öka likvärdigheten bland skolor och minska konkurrrensen om marknadsandelar inom skolområdet, där 82% av privatgymnasierna är aktiebolag varav många ägs av riskkapitalbbolag är att använda sig av aktiebolagslagen: “Kapitel 32 Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, eller SVB-bolag”. I ett SVB-bolag får man ta ut ungefär bankränta på insatt kapital.
* ett bolag som hör till koncernen frå inte föra över pengar till koncernen
* bolaget får bara säljas till ett annat SVB-bolag
*bolaget kan inte förändras till att bli ett vinstsyftande bolag
DET BORDE FINNAS EN RIKSDAGSMAJORITET FÖR ATT SÄTTA STOPP FÖR RISKKAPITAL-
BOLAGEN INOM SKOLAN OCH GYNNA DE KOMMUNALA SKOLORNA OCH DE VERKSAMHETER SOM INTE ÄR VINSSTSYFTANDE. I ÅR ÄR DET KOOPERATIONENS ÅR.
Stefan! Du skriver:”Om inte annat så existerar den i allra högsta grad i mitt och många andras medvetande som en vision eller ett ideal, om du så vill, att vi valt och är på väg mot ett humanistiskt samhälle där full frihet, jämlikhet och broderskap skall råda” (Slut citat)
Du skall stryka “Om inte annat”. Den existerar som en vision, men inte i verkligheten. Absolut inte i Nordkorea och bara ytterst fragmentariskt här i Sverige. Du tror att du valt full jämlikhet och broderskap genom att blunda för de enorma ojämlikheter som växer och frodas.
Jag ser mig själv som kritisk och konstruktiv och dig som nöjd och okritisk. Är du nöjd och okritisk?
I dag rapporterades att jämlikheten emellan skolor och elever vad gäller kvalitén i undervisningen minskat. Olikheterna har fördubblats påstods det. Jag har vetat det! Jag har vetat exakt vad det beror på! Vad vet du?
Bra Bengt!
Skolorna får mycket pengar. De borde gå till lärandet i skolorna, men de går till riskkapital eller kommunpampar och till en byråkrati som förlamar och suger ut undervisningen.
Ditt förslag att stoppa riskkapitalet är bra. Vill du stoppa kommunernas utsugning och byråkratisering också? Visste du om att kommunerna bedriver utsugning av skolorna.
Jag träffade en förskollärare som berättade att kommunen tog ut tre gånger så mycket i hyra av skolan, som den hyra hyresvärden tog. resterande två tredjedelar behöll de själva. Då frågade jag ett par rektorer om kommunen tog ut oskäliga hyror. De svarade ja och exemplifierade.
Tack för dina frågor Göran! Om jag är nöjd och okritisk är uteslutande avhängigt omständigheterna. Ingen låter sig nöja med enkelspåriga förklaringar och okritiska omdömen. Jag förbehåller mig rätten att kritisera påståenden som är dåligt underbyggda och saknar vetenskaplig relevans. Om således det vi avser med begreppet jämlikhet inte existerar i sinnevärlden så betyder detta INTE att begreppet inte existerar i vårt medvetande Göran. Och det faktum att det finns människor på vår jord som uppfattar detta begrepp som ett ideal i ett demokratiskt samhälle och som önskar förverkliga detta visar med all önskvärd tydlighet att det har ett existensberättigande och det alldeles oavsett hur många gånger eller hur ofta du och dina vänner försöker ogiltigförklara detsamma. Att sedan verkligheten visar “att jämlikheten emellan skolor och elever vad gäller kvalitén i undervisningen minskat” är en i sig intressant omständighet. Om något, som du säger kan minska så visar väl ändå detta att detta något måste existera! Eller hur Göran? Och att detta något minskar visar väl om något att det krävs insatser för att ändra på detta förhållande, under förutsättning att vi båda önskar mer jämlikhet. Min fråga till dig blir alltså följande: Skulle du kunna tänka dig ett mer jämlikt samhälle och i så fall vad är du själv beredd att bidra med för att realisera denna möjlighet? Om inte så förutsätter jag att du är ärlig nog att ange skälet härtill samt visa vad som i så fall kan betraktas som ett realistiskt alternativ!
Stefan! Vi har kommit närmare ett samförstånd. Du är mer idealist och jag mer pragmatiker.
Dina frågor på de fem sista raderna skall jag gärna besvara:
Jag har svårt att tänka mig ett (totalt) jämlikt samhälle av en rad orsaker.
(1) En orsak är att det inte fungerar, då det innebär en struktur utan ledare utan inovatörer. Det framkommer i din Wikipedia som du visade mig. Där sägs längre fram i texten att det av praktiska skäl måste finnas begränsningar.
(2) Den viktigaste anledningen är att jämlika snabbt blir lika. Politiker säger att vi måste öka jämlikheten i skolan. De tvingar sedan alla elever att läsa i lika takt och ha lika prov på lika tider. Stefan! Du kan inte gärna förneka att gemensamma timplaner, sammanhållna klasser och samma tid för prov och betygsättning är likhet men kallas jämlikhet.
(3) En stark nledning är att politiker och starka ledare använder begreppet jämlikhet som ett vapen för att förenkla klassklyftorna. Överklassen vill att medelklssen skall försvinna. Den säger lärare på gymnsiet har för höga löner och för hög status. De har ett högre anseende än vad vi har. De utmanar oss. Vi vill ha jämlikhet – alla höga lärarlöner skall sänkas med minst 30% och våra skall höjas med 100.
Den starka och kunniga medelklassen har varit en stark drivkraft, men också begränsat politikers makt. Politiker vill ha en starkare maktposition – De är överklassen och resten är “massan” som de dirigerar.
Stefan jag är en mycket enkel man. Mitt mål som lärare var att skapa trivsel och effektivt lärande. Jag utbildade ingenjörer – toppeningenjörer. Nu är jag pensionerad och det finns kanske en jämlikhet som är annat än bara likhet, men gränsen är suddig och inget begrepp är mer missbrukat.
Nej! Jag har inget intresse att syssla med jämlikhet som mest är lögn och politik.
Överskriften är “I en marknadsstyrd skola sätts demokratin på undantag”
Det stämmer, men det gäller i högre grad kommunstyrda skolor. Där pressas lärare, elever och föräldrar ner i skiten av horder av byråkrater som skall övervaka och styra lärarna. Skolpengen tas över av bypolitiker som ökar sina löner och belönar sina troende med välavlönade uppdrag
Stefan! Du måste förstå att kommunerna har totalt krossat skolorna. Politiker vet ingenting om pedagogik och lärande, de har ingen erfarenhet, de är inte ens där och vet inte ett dyft om hur skolan fungerar. De står i vägen för en fungerande skola – de måste bort. De suger ut skolan – de måste bort.
Men rikspolitiker kan inte ge sig på kommunpolitierna som är deras maktbas. Det fordras att elever och föräldrar får reda på hur kommunerna plundrar och förlamar skolorna. Varför sprids inte detta på facebook?
Visst finns det beröringspunkter Göran! Jag kan därför varmt rekommendera Dr. Rudolf Steiners tregrenade socialism, vilken omfattar grundtanken att kulturlivet (i vilket skola och utbildning är centrala) måste står fritt från varje tänkbar politisk inblandning. Endast då skulle det bildningsideal som exempelvis Friedrich von Schiller förespråkade i sina “Brev om människosläktets estetiska fostran” kunna bli verklighet.
Skriver därför under på att all undervisning och utbildning bedrivas utan någon som helst inblandning från vare sig stat eller kommun. Också detta borde basuneras ut på Facebook!
Sten, så här klartänkt skrev du aldrig som redaktör i Lärartidningen. Att bolagisera demokratin och bildningsuppdraget kan bara lyckas i aningslösa Sverige.
“Det viktigaste för en friskola är en uppdaterad elevkö till utbildningsplatserna. Det måste alltid vara fulla klasser/elevgrupper för en god lönsamhet.” Ordf. K-O Feldt vet!!
Behövs demokrati? När alla unga ska få ett eget varumärke och bolag/firma i framtiden. Detta är målet med IUP. Individen/jaget först.