Sten Svensson: Vinst i aktiebolagen kräver segregation

Friskolorna och skolvalet hamnade i hetluften efter att LO, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund presenterade sin överenskommelse “Likvärdighetsagendan”. Sten Svensson skriver att de tre organisationerna visat vägen mot minskad skolsegregation. (red) 

I förra veckan presenterade LO, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund 25 förslag för att motverka skolsegregationen under samlingsnamnet Likvärdighetsagendan. Förslagen berör det fria skolvalet, finansieringen och styrningen av skolan samt insatser till skolor som har särskilda utmaningar. Många mycket bra förslag som kommer att motverka skolsegregationen om de genomförs.

Huvudförslaget gäller att det fria skolvalet behöver ses över. Dagens system med kötid skapar segregation, skriver facken. De föreslår i stället en modell där föräldrarna söker till den/de skolor de är intresserade av. Sedan sker en gemensam administration för att fördela eleverna till de sökta skolorna. Den fördelningen ska ske så att den socio-ekonomiska sammansättningen blir så blandad som möjligt på varje skola.

Liknande modeller finns i andra länder där kommunen tilldelar de privata skolor som får offentliga bidrag en socioekonomiskt blandad elevsammansättning.

Det heter att vi har ett fritt skolval i Sverige men de som söker till en populär skola för sitt barn vet att det är svårt att få en plats. Alla har rätt att söka men man har ingen rätt till en plats. För kommunala skolor är huvudregeln närhetsprincipen. De som bor nära en skola får först plats och om det sedan finns lediga platser kan andra elever tas in. För fristående skolor är det oftast kötid och syskonförtur som används.

I andra länder är det inga större problem med att kommunen tilldelar skolorna en blandad elevgrupp för att motverka skolsegregationen. Men i Sverige mötte fackens förslag hårt motstånd från friskolebranschen och Liberalerna. Det motståndet beror på att Sverige har ett världsunikt system med vinstdrivna aktiebolag i skolan.

Aktiebolagen får ett bidrag per elev, skolpengen, som är lika stor som i de kommunala skolorna. I aktiebolagen ska elevpengen räcka till lärarlöner, lokaler, läromedel, skolmat med mera samt dessutom ge ett överskott som kan gå till vinst.

För att få ihop till vinsten måste skolaktiebolagen ha låg lärartäthet. Lärarlönerna är den enskilt största kostnaden för en skola. Men låg lärartäthet kräver samtidigt att eleverna fungerar väl i stora klasser och att de inte behöver extra stöd eller specialundervisning för att nå målen. Det gör de elever som har välutbildade och skolintresserade föräldrar. I de fristående skolorna har 68 procent av eleverna minst en förälder med eftergymnasial utbildning och i de kommunala skolorna är det 55 procent. (Skolverket 2015/16)

Om de fristående skolorna får en blandad elevsammansättning måste de öka lärartätheten för att kunna få lika goda resultat som de får idag med sitt positivt segregerade elevurval. Men då blir det inga större summor över till vinst.

Dagens system med vinstdrivna skolaktiebolag kräver ett positivt segregerat elevurval. Därför säger friskolebranschen och dess anhängare blankt nej till alla förslag om ett tilldelat elevurval.

LO och lärarfacken avslutar sin debattartikel i DN med att peka på att skolsegregationen är ett stort samhällsproblem

”Klyftorna i den svenska skolan är ett av de allvarligaste samhällsproblemen. De riskerar att cementera klyftor också senare i livet. Nu är det hög tid att vi ger alla elever samma chans.”

Så sant, nu gäller det att välja väg, antingen fortsätter vi att sätta aktiebolagens intressen i första rummet eller så väljer vi samhällets behov av att minska skolsegregationen. LO och lärarfacken har visat hur det kan göras.

Sten Svensson

5 kommentarer till “Sten Svensson: Vinst i aktiebolagen kräver segregation

  1. Mycket kan man säga om segregationen. Är det ett skolproblem eller ett samhällsproblem?

    Samtidigt är det intressant att den starkt ideologiska synen på fristående skolor får lysa igenom utan motargument. Speciellt när det gäller var skolor etablerar sig. Här ett lysande exempel från utanförskapsområdet Ronna/Geneta/Lina i Södertälje där en fristående skola etablerat sig med framgång. Till och med så att Japanska forskare studerar skolan. Läs mer här: https://www.e-pages.dk/svenskadagbladet/48930/article/531176/14/1/render/?token=bcab824d03eca91bceb860b08eb6f9b0

    För övrigt det här med fackens förslag kring skolsegregation. Något som lyser igenom är tänket kring den skola jag och säkert Sten gick i med mixade klasser av etniska svenskar i ett samhälle som idag inte finns. Hur har man tänkt sig att lyckas mixa dagens elever med både olika religiösa och etniska bakgrunder skilt från den svenska. Jag har inget givet svar, men frågan behöver diskuteras men kanske med andra glasögon än dagens skoldebatt ägnar sig åt. Några tankar har jag här: http://pluraword.blogspot.se/2017/01/onskedrommande-om-skolsegregationen.html

  2. Kul med Kringlanskolan! Den ligger dock inte i Ronna eller Lina, men i utkanten av Geneta kan man säga. Det är en av de aktiebolag som inte ingår i någon koncern, utan ägs av två privatpersoner som också utgör skolledning. Det är skillnad – lokala aktiebolag flyttar inte pengar hit och dit och känner ofta ett ansvar för ort där man bor.
    När det gäller segregation så har jag dock ingen koll på varifrån eleverna kommer. Skolan ligger väldigt centralt i Södertälje.

    • Det kan tyckas vara en skillnad. Men som Välfärdsutredningen är utformad innebär det att alla privata företag drabbas av vinsttaket. Hela tänket innebär att ingen kan ackumulera vinst i företaget för framtida investeringar.

      Industritänket med rörelsekapital som måttstock funkar inte i tjänsteföretag eftersom dessa inte har några behov att investera på samma sätt som ett industriföretag. Dessutom har Välfärdsutredningen sagt att man inte får räkna med mjuka värden. Om det har jag skrivit här: http://pluraword.blogspot.se/2016/11/nollad-valfardsutredning.html

  3. Här följer en synnerligen konkret beskrivning av vad vinster i skolvälfärden står för: 2017-03-01
    Välfärdsföretagandets villkor
    Vilka villkor gäller för start av en friskola?
    Låt oss försöka se detta i ett managementperspektiv. I en kommun utgör då skolverksamheten ett företag med elever och barn som kunder. Kommunstyrelsen och fullmäktige tilldelar styrelsen för utbildning en budget med en viss summa per kund. Inom vissa ramar, också statliga förordningar, är styrelsen att betrakta som ett företag, låt oss kalla det skolföretaget i kommunen, förkortat SFK.
    Enligt lagar om välfärdsföretagande, kan ett privat företag, låt oss kalla det PSF, gå till kommunen, kanske direkt till SFK, och säga följande: Vi har kontaktat ett antal familjer i kommunen som säger sig vilja sätta sina barn i en skola vi vill starta. Det rör sig om 225 barn i grundskoleålder. Vi har också fått starttillstånd av staten genom Skolverket. Lokaler har vi hyrt osv. Vill ni, SFK, vara vänliga att till vårt bankgiro i början av varje verksamhetsår sätta in
    225 x 17 900 kr = 4 0275 000 kr för lokaler
    225 x 52 500 kr = 11 812 500 kr för undervisning
    225 x 6 000 kr = 1 350 000 kr för skolmåltider
    225 x 4 200 kr = 945 000 kr för lärverktyg och skolbibliotek
    225 x 2 840 kr = 639 000 kr för elevhälsa
    225 x 15 000 kr = 3 375 000 kr för övrigt ,
    Eller totalt 22 140 000 kr per år. Detta vet PSF alltså före start av verksamheten. Alla kostnads nivåer enligt den officiella statistiken på Skolverket kallad SIRIS.
    Om PSF fortsätter och kanske tom ökar sitt elevantal, måste SKF fortsätta betala ut enligt årligen fastställd skolpeng till PSF enligt denna modell. Skulle PSF av någon anledning upphöra med verksamheten blir SKF omedelbart skyldig ta över PSF- eleverna.
    Jämför nu detta med en situation där en målare vill starta eget. Han har varit anställd i en firma tidigare, och tycker nu att han vill ha ett eget företag. Kan han gå till sin tidigare chef och begära, säg en tiondel av företagets samlade och tecknade offerter med motsvarande ekonomiska produktionsförutsättningar? Ingalunda! Då gäller marknadens förutsättningar. Det kan finnas bidrag till starten. Men han måste försöka övertyga en bank att få låna till maskiner, verktyg osv. Han måste själv få kunder genom att lämna offerter osv. Det tar lång tid att få igång en sådan verksamhet. Motsvarande gäller allt företagande på den så kallade marknaden. Ericson, ABB, Wallenbergkoncernen byggdes inte på en dag. Det gör inte heller små och medelstora företag. I sådan verksamhet är det nog i regel rimligt med de vinstuttag ägaren kan skapa.
    Däremot är det inte rimligt att företag av typ PSF får ta ut vinst på kapital de får serverat enligt ovan. Naturligtvis må de få avkastning på det egna kapital de eventuellt själv satsar. Detta är ju det faktiska innehållet i Reepalus utredningsförslag om vinster i välfärden. Torsten Jeppsson

    • Hur skulle det vara Torsten om du höll dig till fakta och förutsättningar. Skolverket ger inga etableringstillstånd. Det är Skolinspektionen i en tuff prövning innan ett skolföretag får starta verksamheten.

      För det andra är priset på utbildning neutralt. Enligt skollagen ska både offentliga och enskilda skolor ha samma skolpeng.

      Sedan det här med hur skolpengen används är oerhört skiftande. Läs gärna om det offentligas resursslöseri som jag skrev om här: http://pluraword.blogspot.se/2016/09/resurssloseri-och-olikvardighet-i.html

      Dessutom måste du helt missuppfattat Reepalus förmåga att hantera hur tjänsteföretag fungerar. Hela hans utredning bygger på en industrilogik som är så långt bort från tjänsteföretags vardag. Läs gärna detta jag skrev om det: http://pluraword.blogspot.se/2016/11/nollad-valfardsutredning.html

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter