Sven Persson: Har vi en likvärdig förskola för alla barn?

Ett övergripande mål för det svenska skolsystemet är utbildningen ska vara likvärdig och att alla barn ska ha lika tillgång till en utbildning av hög kvalitet. Enligt Skollagen kan likvärdighet belysas främst utifrån tre grundläggande aspekter: lika tillgång till utbildning, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Vi vet att den svenska skolan inte lever upp till detta mål. Betydelsen av elevens kön och socioekonomiska bakgrund för elevers resultat är fortsatt stor och har ökat under senare år.

Till skillnad från vad undersökningar om skolans likvärdighet visat, har det funnits ett antagande om att den svenska förskolan är likvärdig, även om det antagandet har problematiserats av forskningen. I en studie fann man stor spridning av förskolors kvalitet. Bara 25 procent av förskolorna höll hög kvalitet, en något större andel av förskolorna hade låg kvalitet. Barnen möter alltså inte en likvärdig verksamhet.

I lokala undersökningar har man funnit exempel på att förskolor i socioekonomiskt svaga bostadsområden har lägre andel högskoleutbildade förskollärare i jämförelse med områden med resursstarka familjer.

Varför är en likvärdig förskola för alla barn så viktigt? Jo, en anledning är att förskolan har en potential att verka för social jämlikhet. Särskilt framhålls i internationell forskning att en förskoleverksamhet av hög kvalitet är speciellt betydelsefull för barn från missgynnade förhållanden, för utsatta barn och för barn från minoritetsgrupper. För dessa barn kan förskolan vara en tidig lärandemiljö som bidrar till bättre resultat i skola och senare i livet. Men, det motsatta kan också inträffa. Om socialt missgynnande barn möter en förskoleverksamhet av låg kvalitet kan de inte dra nytta av den potential som förskolan kan vara för dem. Förskolan förstärker då istället skillnaderna.

Varför är detta så viktigt? Jo, en anledning är att förskolan har en potential att verka för social jämlikhet. Särskilt framhålls i internationell forskning att en förskoleverksamhet av hög kvalitet är speciellt betydelsefull för barn från missgynnade förhållanden, för utsatta barn och för barn från minoritetsgrupper. För dessa barn kan förskolan vara en tidig lärandemiljö som bidrar till bättre resultat i skola och senare i livet. Likvärdighetsbegreppet innebär alltså inte att alla barn ska erbjudas en likadan förskoleverksamhet, snarare att förskolans likvärdighet bör baseras på en analys av hur barns olika villkor kan mötas av en förskoleverksamhet där alla barn kan utnyttja sin potential.

Vi vet för lite om förskolans likvärdighet

Man kan konstatera att det inte finns någon samlad kunskap om förskolans likvärdighet i Sverige. För grundskolans del finns kriterier för likvärdighet och internationella mätningar av olika skolsystems likvärdighet. För förskolan finns inga sådana kriterier och inga jämförbara mätningar av likvärdighet mellan länder eller mellan kommuner. Det finns med andra ord, utifrån Skollagen och lokala undersökningar, ett stort behov av att få mer kunskap om förskolans likvärdighet. Som ett led i detta arbete har jag på Vetenskapsrådets och Skolverkets uppdrag skrivit en forskningsöversikt (Persson, 2015). Förhoppningen är att resultaten kan utgöra ett underlag för kommande mätningar och kartläggningar av förskolans likvärdighet samt nya forskningsprojekt om förskolans likvärdighet. Syftet med översikten är att skapa ett kunskapsunderlag för att:

  1.  förstå innebörder av likvärdighet för förskolans verksamhet
  2.  definiera de områden som forskningen pekar på som viktiga för förskolans likvärdighet och
  3.  definiera indikatorer för förskolans likvärdighet.

Hur kan förskolans likvärdighet förstås och mätas?

I forskningen framhålls att en hög kvalitet i interaktionen mellan förskolepersonal och barn (processkvalitet) är viktigast för barns lärande och utveckling på kort och lång sikt. Jag benämner denna interaktion “pedagogiska relationer” och argumenterar för att de pedagogiska relationerna är kvalitetens brännpunkt. En hög kvalitet i de pedagogiska relationerna innebär att förskolepersonal förmår ge barnen det kognitiva, sociala och emotionella stöd de behöver för att utnyttja sin potential och sina resurser.

Eftersom förskolan inte har mål som barnen ska uppnå, blir likvärdighet en fråga om de villkor som förskolan verkar under. Likvärdiga villkor för förskoleverksamheten innebär då bl.a. skillnader i fördelning av materiella och personella resurser. Hur resurser fördelas kan mätas mellan kommuner, i kommuner och mellan upptagningsområden. Men för att resursfördelningen ska mäta likvärdighet får den ställas i relation till barnets eller familjens socioekonomiska bakgrund.

Slutsatsen är alltså att de villkor som påverkar de pedagogiska relationerna kan stödja en hög kvalitet i relationerna eller verka försvårande. Ett sätt att mäta likvärdighet blir då att undersöka skillnader i förskolans villkor och sätta dessa villkor i förhållande till kommunernas och upptagningsområdenas socioekonomiska villkor. I rapporten har jag viktat villkoren i förhållande till den betydelse som forskningen ger dem. Vilka är då de viktigaste villkoren för detta?

 

Förskolepersonalens utbildning och möjlighet till kompetensutveckling

De kvalitetsaspekter som lyfts fram i flera studier är kopplade till förskolepersonalens utbildning (den högsta viktningen) och kompetens. Förskolepersonalens kunskaper, pedagogiska medvetenhet, engagemang och förståelse av sitt uppdrag har visat sig vara några nyckelområden för att utveckla en förskola av hög kvalitet. Dessa kompetenser har samband med utbildningsnivå och möjligheter till ytterligare kompetensutveckling. Ett sätt att mäta likvärdighet är att undersöka skillnader i fördelning av förskollärare och resurser för kompetensutveckling, i förhållande till kommunernas och upptagningsområdenas socioekonomiska villkor.

Förskolepersonalens arbetsvillkor – personaltäthet, barngruppernas storlek, personalomsättning, lön, planeringstid och fysiskt utrymme

Forskningen ger en något splittrad bild av arbetsvillkorens betydelse för barnens lärande och utveckling i förskolan. De viktigaste arbetsvillkoren – personaltäthet, barngruppernas storlek, personalomsättning, lön, planeringstid och fysiskt utrymme – samvarierar med andra faktorer som personalens utbildning och får ses i relation till kvaliteten i de pedagogiska relationerna. Ett sätt att mäta likvärdighet är att undersöka skillnader i förskolepersonalens arbetsvillkor, i förhållande till kommunernas och upptagningsområdenas socioekonomiska villkor.

Förskolans tillgänglighet för alla barn

Det finns internationella studier som pekar på att migrantbarn, och i synnerhet nyinflyttade och minoritetsbarn är de grupper som inte deltar i förskoleverksamhet i samma utsträckning som andra grupper av barn, samtidigt som studier indikerar att det är dessa grupper av barn som drar mest nytta av att vara i en förskoleverksamhet av hög kvalitet. Möjliga orsaker till att denna variation kan vara språkliga hinder och kulturella preferenser hos föräldrar och vårdnadshavare. Uppsökande verksamhet och riktad information har därför varit effektivt för att få fler barn i förskoleverksamheten.

Slutsats

Enligt Skollagen ska förskolan vara likvärdig och erbjuda alla barn en förskoleverksamhet av hög kvalitet. Frågan om förskolans likvärdighet blir än mer betydelsefull då förskolan som institution och organisation har fått ökad betydelse för det svenska utbildningssystemet. Förskolans likvärdighet är därigenom en angelägenhet för hela det svenska utbildningssystemet och bör därför inte behandlas separat från diskussionen om den svenska skolans likvärdighet. Det handlar om utbildningens funktion i ett alltmer segregerat samhälle och dess möjlighet att verka för social jämlikhet i stort. En förskola som inte är likvärdig riskerar att reproducera och förstärka segregation och social ojämlikhet från det att barnet är 1 år.

 

Persson, Sven (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Comments on “Sven Persson: Har vi en likvärdig förskola för alla barn?

  1. Jag välkomnar denna rapport. Alla delar i den är viktiga och behöver synliggöras för att uppnå en likvärdig förskola, inte minst förskolepersonalens arbetsvillkor.

  2. Svar nej!

    Olikvärdigheten är en inbyggd del av det traditionella skolsystemet med lärarledd klassrumsundervisning där majoriteten av eleverna inte får det stöd de behöver för att leva och verka i det moderna samhället.

    Om du är intresserad av hur ett modernt och likvärdigt lärosystem kommer att se ut så kan du besöka http://www.sweducation.euLennart Swahn

  3. Sven tar upp intressanta aspekter på likvärdigheten. Om jag lutar mig mot Skollagen (2010:800) 1 kap 9 § säger den att likvärdighet är lika med att nå fastställd nationella mål. HUR är upp till varje förskola och skola att göra. När vi börjar pratar om lika förutsättningar är det i min värld att börjar snudda vid regelstyrningen som den gamla skolan befann sig i fram till 1991. När det gäller just mål i förskolan ska man notera att det inte bara är strävansmålen i Lpfö 98/10 som gäller utan de mål som finns i skollagen.

    När vi sedan kommer in på processkvaliteten i förskolan är den inte bara beroende på relationen utan ett spektrum av saker. Duktiga förskolor har t ex dokumenterat sin verksamhet i aktivitetsplaner månadsvis under verksamhetsåret och beskriver VAD man gör när inskolning av barn, utvecklingssamtalet, mm. Kvaliteten i förskolan bygger på ett växelspel mellan systemkvaliteten (VAD) och den kommunikativa kvaliteten (HUR). Ett komplext förhållande att varje dag lyckas med. Här behövs säkert mer forskning för att lyckas med att förskolan ständigt jobbar med systematiskt kvalitetsarbete i vardagen för att lyckas med sitt uppdrag att öka måluppfyllelsen. Då är det inte bara professionella förskollärare som behövs utan i lika stor utsträckning professionella barnskötare.

    Mer om växelspelet i skolan har jag skrivit här: http://pluraword.blogspot.se/2015/04/vaxelspelet-i-skolan.html

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »