Skolinspektionens svar om undervisningen av nyanlända

Sten Svensson kritiserade dagens organisation av undervisningen för nyanlända elever i ett inlägg i Skola och Samhälle i veckan. I inlägget fick även Skolinspektionen kritik. Här svarar Skolinspektionen. (red)

I sak kan vi inte se att Sten Svensson och Skolinspektionen skiljer oss åt så mycket i vår syn på nyanländas situation i den svenska skolan. Han skriver ”För att klara uppgiften behövs det resurser, utbildning av lärare och en helt ny organisation av undervisningen som ger dessa elever tid och förutsättningar att klara skolan.” Om detta är vi överens.

Låt oss också vara överens om det som vi framhåller i rapporten:
Styrkedjan är central för att skapa en god undervisning för nyanlända elever. Lärare som verkar på skolor där det finns en tydlig styrning med både krav och resurser från nämnden, via förvaltningen och rektorn upplever att de lyckas bättre med sin undervisning av nyanlända elever.

Så låt oss berätta vad vi har gjort:
Skolinspektionen utgår från elevernas perspektiv. Inte lärarens, skolledningens eller huvudmannens.  Anledningen är att det för den enskilda eleven är så viktigt för framtiden att nå betyg i så många ämnen som möjligt. För att inte säga alla ämnen.

Som tillsynsmyndighet har vi att utgå från de författningar som är demokratiskt beslutade. Vi är övertygade om att varken vi eller Sten Svensson vill ha ett samhälle där myndigheter själva avgör vilka grupper som ska ha rätt till sina lagstadgade rättigheter. Vem har rätt att välja bort de nyanlända? Att på förhand utgå från att nyanlända elever inte skulle kunna nå kunskapskraven, eller ens att nyanlända elever skulle kunna mindre än sina jämnåriga klasskamrater, förutom i svenska då, är fel.

Då handlar det om vilka förutsättningar skolan förmår skapa för en god undervisning. En undervisning som tar sin utgångspunkt i elevernas behov, oavsett var de kommer ifrån. I de förutsättningarna som krävs ingår lärarens sätt att undervisa. Vi räknar nämligen inte bort lärarnas viktiga uppgift.

Vad har vi då sett?
För att kunna lägga undervisningen på en bra nivå måste skolorna först kartlägga. Det visar vår granskning att många skolor inte gör. Vi har också sett att vissa skolor som genomför kartläggning inte sprider vad kartläggningarna visar till alla lärare som möter eleven i ämnesundervisningen i ordinarie klass.

Den enskilda undervisande ämneslärarens didaktiska skicklighet är viktig för hur mycket eleverna lär sig, vilket är självklart. För nyanlända elever är det viktigt att alla ämneslärare har språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i sin didaktiska verktygslåda. Att läraren har en stor didaktisk verktygslåda är bra för alla elever i ett klassrum, men är avgörande för vissa.

Många av de ämneslärare som undervisar i ordinarie klass som vi mött i granskningen upplever att de är lämnade att själva möta den didaktiska utmaning det innebär att ha nyanlända elever i sitt klassrum. För att alla lärare ska bli bra lärare även för nyanlända elever krävs att de får de förutsättningar och de kompetenser som krävs för att kunna undervisa nyanlända elever på ett bra sätt. Ofta kräver detta en nära samverkan i lärarkollegiet där specialpedagoger och studiehandledare behöver ingå på ett naturligt sätt.

Den som varit uppmärksam har också noterat den debattartikel Skolinspektionen skrev tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting där vi bland annat krävde regeländringar och ökade bidrag till kommuner som tog emot asylsökande elever.

Björn Persson,
Chef för Skolinspektionen i Lund
Andrés Brink
Utredare på Skolinspektionen i Lund