Sten Svensson: Ett skolexempel

I samband med att Reepalu presenterade sin utredning om att begränsa vinsterna i välfärden har Friskolornas riksförbund varit mycket aktiva. De försöker visa på positiva exempel från friskolebranschen. Ett av deras Twittermeddelande hade texten:

”Därför väljer en fjärdedel av kommunens elever min privatskola”

Eftersom det var en anmärkningsvärd hög siffra för en fristående skola klickade jag på länken och hamnade på en samlingssida för Borlänge tidning, Falukuriren, Ludvika tidning, Mora tidning och Södra Dalarnes tidning med rubriken:

”FRISKOLEGRUNDAREN: Därför väljer femton procent av kommunens skolbarn vår friskola”

En fjärdedel var i verkligheten femton procent. Antingen har Friskolornas riksförbund problem med matematiken eller så brister de i faktakollen. (Efter att jag publicerat denna artikel har Friskolornas riksförbund meddelat att det är Dalatidningarna som har ändrat rubrik och procentsats. När Friskolornas riksförbund twittrade stod det en fjärdedel och inte femton procent.)

Artikeln är en insändare där en ägare till en fristående skola berättar hur bra hon tycker att hennes skola är.

Det finns två fristående skolor i Hedemora, en som har 15 procent och en som har 1 procent av det totala antalet elever. Frågan är vad som händer i Hedemora när 16 procent av eleverna går i en fristående grundskola? I Skolverkets databas Siris finns en del fakta som kan ge en bild.

Hedemora kommun har en mycket låg andel föräldrar med eftergymnasial utbildning 37 procent. Den ska jämföras med rikssiffran som ligger på 56 procent. Delar man upp i kommunala och fristående skolor har de kommunala 33 procent och de fristående 52 procent välutbildade föräldrar. Det betyder att de två fristående skolorna i Hedemora har dragit till sig merparten av de välutbildade föräldrarnas barn.

Vad gäller andelen elever med utländsk bakgrund så har kommunen 20 procent och de är fördelade på 12 i de fristående skolorna och 22 i de kommunala.

Går man sedan in på betygen i årskurs 9 ser man att de kommunala skolornas elever får 196,8 meritpoäng i genomsnitt och de fristående får 215,7.

I betygsstatistiken för årskurs 9 ser man också att samtliga de nyanlända elever i den årskursen som kom i förra årets flyktingvåg går i de kommunala skolorna.

Bilden man får är att Hedemora kommun är hårt segregerad. Eleverna är sorterade efter föräldrarnas utbildningsnivå och efter utländsk bakgrund. De kommunala skolorna har många elever vars föräldrar har korta utbildningar och de har flest elever med utländsk bakgrund. I de fristående skolorna är bilden den motsatta. Där har betydligt fler föräldrar långa utbildningar och de har betydligt färre elever med utländsk bakgrund.

Att denna ordning är bra för de fristående skolornas ägare, det betvivlar ingen. De har många högpresterande elever med skolintresserade föräldrar som det går att tjäna pengar på. Men vilka blir konsekvenserna för Hedemora kommun och för samhället i dess helhet? Olika elevgrupper som aldrig lär känna varandra, ökad segregation, låga resultat och en ökad utslagning i de kommunala skolorna. Systemet leder till en splittring av hela samhället och skolans viktiga roll som en samhällsbyggande institution raseras fullständigt.

Sten Svensson

3 kommentarer till “Sten Svensson: Ett skolexempel

  1. Hoppas att alla medvetna lärare i fristående skolor funderar över vilka konsekvenser deras val av arbetsplats kan få för samhällsutvecklingen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Aina Bigestans
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S på Twitter