Sten Svensson: Huvudlös skolranking

När tidningen Dagens Samhälle rankar skolkommunerna i Sverige är de rika förortskommunerna kring Stockholm bäst och småkommunerna i glesbygden sämst.

”Bäst skola i relation till satsade medel får Storstockholmskommunerna Täby, Danderyd och Lidingö. Faktum är att de får ut åtta gånger mer skola för pengarna än de minst effektiva kommunerna Skinnskatteberg, Vilhelmina och Dorotea.” http://www.dagenssamhalle.se/skolrankning

Enligt Skolverket orsakas cirka 35 procent av skolans kostnader av faktorer som kommunen inte kan påverka. Det gäller om det är glesbygd eller tätort eller hur stor andel av invånarna som har utländsk bakgrund, till exempel. Lägg också till medelåldern på kommuninvånarna, antalet arbetslösa, utbildningsnivån och medelinkomst så ser var och en att förutsättningarna att satsa på skolan är mycket olika.

Att jämföra geografiskt små tätbefolkade kommuner i storstadsregioner som har många välutbildade höginkomsttagare med  jättestora glesbygdskommuner med få invånare som dessutom har klart lägre inkomst- och utbildningsnivå, det går inte. Bara skolskjutskostnaderna gör att glesbygden är chanslös i en sådan jämförelse.

Om jag skulle göra en skolranking skulle kommuner som Södertälje, Botkyrka och Huddinge hamna högst. Detsamma gäller stadsdelar i våra storstäder som till exempel Angered och Rosengård. Med tanke på förutsättningarna gör dessa kommuner och stadsdelar storverk i skolan varje dag.

Sten Svensson

En kommentar till “Sten Svensson: Huvudlös skolranking

  1. Frågan är om rankningen mäter vare sig insatta resurser eller skolresultat?
    I den totala kostnaden per elev (punkt 1) ingår den växande kostnaden för en byråkrati utan kunskaper om undervisning.
    I andelen lärare med pedagogisk examen (punkt 3) ingår de lärare som inte har ämneskunskaper i de ämnen som de de facto undervisar i.
    I det genererade resultatet ingår andelen elever som går till högskola inom 3 år (punkt 7), ett helt absurt mått på skolresultat – alla yrkeskunniga människor behöver inte studera på universitet och högskola och det skulle vara ett misstag att kräva det av dom.
    Allt som allt härleds rankningen från ett vilseledande mått på kommunernas effektivitet: Det finns stora felkällor både i måttet på de resurser som kommunerna lägger ner på skolorna och resultatet av undervisningen. Dessutom är kommunerna inte jämförbara på grund av de socioekonomiska skillnader som du nämner.
    Metodfelen i rankningen är så stora att det är svårt att gissa sig till vilket som skulle vara ett mer rättvisande resultat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

S.O.S. på Twitter