Om S.O.S.

Detta är en nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning. Den heter S.O.S. för att den handlar om skola och samhälle, men också för att den är en signal om att det nu är hög tid att föra en fördjupad, kritisk och bred diskussion om vart skolan är på väg. Den diskussionen förs knappast i media i övrigt. Vi hoppas att många ska läsa S.O.S. och att många ska komma till tals i tidningen: lärare som är mitt uppe i vardagsarbetet i skolan, lärarutbildare i färd med att skapa en ny lärarutbildning, forskare som vill delta i en kritisk utbildningsdebatt, elever, föräldrar, politiker, alla med intresse för skolan och skolans utveckling. Det är både enkelt och kostnadsfritt att få en uppdaterad påminnelse om tidningen hem till sin dator. Man skriver ner sin mailadress på websidan, klickar, och sedan går allt automatiskt; när nya texter har publicerats får man besked om det.

Vi som tagit initiativ till en kritisk debatt om skola och lärarutbildning på nätet är:

Bakgrund

Malmö högskola är från och med 2010 värd för den nystartade nättidningen om skola och lärarutbildning i ett samhällsperspektiv, S.O.S., Skola och samhälle. Detta initiativ har direkt att göra med villkoren för dagens offentliga diskussion om skola och lärarutbildning.

Den nuvarande situationen ger mycket lite utrymme för en fördjupad och kritiskt granskande utbildningsdebatt. Det mesta som sägs i offentligheten handlar om skolans och lärarutbildningens brister. Det är en ensidigt svart bild av tillståndet i den svenska skolan som målats upp: mobbning, brist på ordning, kunskapsfientlighet, sjunkande kunskapsresultat, alltfler elever klarar inte målen, dåliga lärare på grund av en otillräcklig lärarutbildning o.s.v. Beskrivningarna vilar ofta på statistiska uppgifter som är mer eller mindre feltolkade eller som inte sätts in i något samhälleligt sammanhang.

Mycket av debatten är partipolitiserad på ett sådant sätt att det varit svårt att nå fram i offentligheten med avvikande åsikter och alternativa bilder av skolan. Även de skribenter som normalt deltar i en kritisk kultur- och samhällsdebatt har varit förvånansvärt ointresserade av att ta skolan som utgångspunkt för diskussioner om samhälle och framtid. Det är ytterst olyckligt om det offentliga samtalet om skolan är alltför ensidigt, inte sätter in diskussionen i större sociala sammanhang och inte vilar på några idéer om vilken roll skolan bör spela för elevernas bildning och utbildning.

Skola och samhälle har i offentligheten glidit isär. Också i de positiva bilderna av barns och ungdomars utbildning framställs den ”goda skolan” som vore den en ö utan förbindelse med det samhälleliga fastlandet. Skolan diskuteras inte längre som ett samhällsbyggande projekt och som ett nav i samhällsutvecklingen. Det mesta handlar om hur individer ska kunna samla tillräckligt många poäng i meritportföljen.

Eftersom både problem och lösningar alltför ofta betraktas som givna i den offentliga debatten om skola och lärarutbildning är det mediala intresset för fördjupning och problematisering svagt. Den diskussionen förs idag någon annanstans än i media. Den förs mellan lärare som varje dag ställs inför nya problem i en skola som finns mitt i ett samhälle som genomgår genomgripande förändringar. Den förs mellan forskare som uppmärksammar och försöker förstå utbildningsproblem av skilda slag. Men den diskussionen når sällan ut i det offentliga samtalet.

Om avståndet mellan de diskussioner som finns i skolan och bland forskare å ena sidan och mediebilden å den andra fortsätter att växa kommer främlingskänslan hos dem som arbetar i och med skolan att öka. Men risken för att träffsäkerheten i de politiska besluten minskar är också stor. Detta gäller i särskilt hög grad om de som dagligen möter barn och unga och genom dem får en direktkontakt med morgondagens frågor och fenomen, inte är med och formulerar de problem som skolpolitiken måste ta itu med.

Om samhällsdebatten ignorerar skolan och aldrig på allvar tränger in i dess problem kan de övergripande samhälleliga beslut som tas förvärra problemen istället för att lösa dem. Vi behöver en bred kritisk debatt om skola och utbildning som utgår från dagens och morgondagens samhälle och som bygger på praktisk erfarenhet och forskning.

Den nuvarande situationen är med andra ord ett allvarligt demokratiskt problem. Den är förödande för det kritiska tänkandet, den urholkar det demokratiska samtalet och som en följd får skolan svårt att hantera sina problem och kriser. Allt intellektuellt liv liksom all verklig demokrati förutsätter en öppen debatt.

Vi har startat en webtidning där alla är välkomna att skriva artiklar som fördjupar och breddar diskussionen om skola, lärarutbildning och samhälle, en webtidning som inte ska kunna definieras partipolitiskt. Den ska vara öppen för alla och det enda kravet på det som skrivs är att det på allvar försöker komma under ytan, schablonerna, det gängse talet.

Vi vill göra en tidning där texter av många olika slag samsas om utrymmet, där långa, korta, översiktliga, konkreta, polemiska, vänliga, akademiska, reflekterat praktiska, klassrumsnära, lärarnära, forskningsnära…. artiklar ska finnas intill varandra. Vi hoppas att lärare ute i skolan kommer att läsa tidningen, lärarutbildare naturligtvis och andra med intresse av en mer fördjupad, påallvar-diskussion om samhällets största kulturinstitution med avgörande betydelse för hur framtidens medborgare kommer att socialiseras. Mindre högtravande: Den ska också vara rolig, fräck, utmanande och svårplacerad.

Det finns många bloggar med inriktning på utbildningsfrågor. Men på sådana bloggar är det är oftast en persons åsikter som torgförs. Den webplats vi vill arbeta med ska befolkas av många. Den har en högskola som värd. Att en högskola på det här sättet tar ansvar för att det finns en kritisk offentlighet, när det gäller viktiga samhällsfrågor som skola och lärarutbildning, borgar för kvalitet och saklighet. Ett sådant engagemang kan också ses som naturligt med utgångspunkt från grundläggande akademiska kunskapsvärden.

Redaktionskommitté

Ina Alm – Jag jobbar som mediepedagog med lärarfortbildning och i olika skolutvecklingsprojekt för alla tänkbara kategorier av lärare i Malmö stad. Efter några år som lärare i den Bifrostbesläktade byskolan i Torna Hällestad gick jag mep-utbildningen (medier-estetik-pedagogik) på Dramatiska Institutet och brinner för berättande, språkutveckling och olika former av samtalande. Viktiga skolord för mig är kreativitet, elevinflytande, jämställdhet, vidgade textbegrepp och lust. ina.alm@gmail.com

Niklas Brismar Pålsson – Jag är lärare i filosofi och svenska på Kungsholmens gymnasium. Jag leder också ett seminarium i filosofi, Kungsholmen special seminar in philosophy, i samarbete med Martin Hägglund vid The Harvard Society of Fellows. Mitt intresse för pedagogik kretsar kring frågan om bildning och förståelse; vad en bildningsprocess innebär och vad som sker i mötet mellan lärare och elev. niklas.brismar-palsson@stockholm.se

Gunnel Colnerud – Jag är professor i pedagogik vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings Universitet samt prodekan för Utbildningsvetenskaplig fakultet. Min forskning är inriktad mot professionsfrågor och moraliska dimensioner av skolans undervisning, särskilt lärares yrkesetiska dilemman.  Vidare leder jag projekt med inriktning mot betygsättning och bedömning. gunnel.colnerud@liu.se

Evy Dahlin – Jag arbetar som rektor. Är utbildad fritidspedagog.  Tjänstgör på en F-5-skola samt som en av två huvudansvariga processledare i implementeringen av nya kursplaner i Norrköpings kommun. Jag föreläser om fritidspedagogik och om ledarskap och förändringsarbete. Jag är medlem av Lärarförbundets ämnesråd i fritidspedagogik. evy.dahlin@edu.norrkoping.se

Anna-Karin Frisk – Jag är lärare i sv/so.  Från och med i höst har jag en ny tjänst som lärare i förberedelseklass på högstadiet. Har under det senaste året studerat didaktik och fördjupat mig i Learning Study vid Stockholms universitet med sikte på en magisterexamen. Detta har gjort mig till ett didaktikfreak med filosofiskt och empiriskt intresse för lärande och undervisningsutveckling. Är just nu nyförälskad i  fenomenografi och variationsteori och hoppas kunna utveckla detta till ett fruktbart äktenskap. På fritiden hänger jag med familjen och försöker elda på lärare genom uppropet Lärarlistan . annakarin.frisk@gmail.com

Birgitta Hammarström-Lewenhagen – Jag arbetar som lektor vid Stockholms Universitet. Har arbetat med förskolerelaterade frågor sedan 1977, med handledning och konsultation samt inom förskollärarutbildning sedan slutet av 80-talet och med lärarutbildningsplanering bl.a. kring VFU sen mitten av 90-talet. Förskola och handledning är mina specialområden. Bor sedan 2006 delvis i Berlin och har därigenom också fått en tysk utblick/inblick på förskole- och skolfrågor. Just nu är intresset stort för vår svenska förskolemodell inför den stora utbyggnadssatsning som de olika förbundsstaterna står inför. birgitta.hammarstrom-lewenhagen@did.su.se

Eva-Lotta Hultén – Jag är frilansjournalist med brinnande intresse för pedagogik och skolpolitik och skriver mycket om skola och utbildning för bland andra Göteborgs-Posten, LO-tidningen, Pedagogiska magasinet, Chef & ledarskap och Aftonbladet. Jag har även ett förflutet som lärarvikarie och skolpolitiker på kommunal nivå. eva-lotta.hulten@telia.com

Joakim Landahl – Jag är forskarassistent vid Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Min avhandling Auktoritet och ansvar (2006) handlade om lärares fostrans- och omsorgsarbete. I ett pågående forskningsprojekt studerar jag hur synen på hur skoldisciplin har gestaltat sig under åren 1820-2010. joakim.landahl@ped.su.se

Göran Levin – Jag har varit utbildningschef vid lärarutbildningen i Malmö och dessförinnan lärare och skolledare. Under alla dessa år tyckte jag att skolan och lärarutbildningen utvecklades i huvudsak positivt och kunnigt. Nu oroar jag mig för att de som tagit makten över utvecklingen inte vill se djupet och komplexiteten i dessa stora system. goranlevin@telia.com

Annika Lilja – Jag är mellanstadielärare och arbetar i Partille kommun samtidigt som jag är doktorand i pedagogiskt arbete vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, Göteborgs universitet. Mitt avhandlingsarbete handlar om den förtroendefulla undervisningsrelationen. Jag är också intresserad av lärarens position och möjligheter i spänningsfältet mellan en teknisk rationalitet och en bedömningspraktik. annika.lilja@skola.partille.se

Inger Lindberg – Jag är professor i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Stockholms universitet. Har främst forskat kring samtalets och interaktionens roll för utvecklingen av ett andraspråk, såväl i språkundervisning för vuxna invandrares som i skolans undervisning för elever med andra modersmål än svenska. På senare år har jag också alltmer intresserat mig för frågor kring språkets roll för lärande i olika skolämnen och jag arbetar för närvarande i ett projekt kring skolrelaterat ordförråd. inger.lindberg@usos.su.se

Sara Thenfors Linderoth – Jag är SO-lärare för år 4-9. Att vara lärare tycker jag är utvecklande, utmanande och underbart. Jag har ett stort intresse av skolutvecklingsfrågor, vilket har följt mig genom lärarutbildningen, via studentkåren och sedan ut i arbetslivet, där jag som lärare bland annat har deltagit i Tankesmedjan IUP, bedömning och betygsättning. Sara.C.Linderoth@vellinge.se

Eva Lindqvist – Jag arbetar som förberedelseklasslärare (åk 6-9) i en söderförort som är långt ifrån lagom. Jag har undervisat i svenska som andraspråk och engelska på högstadiet i mer än tio år. För närvarande deltar jag i forskarskolan i ämnesdidaktik och är licentiand vid institutionen för Utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling vid Stockholms universitet. Jag gillar språkutvecklande arbetssätt. eva.lindqvist@edu.botkyrka.se

Ingrid Pramling Samuelsson – Jag är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnaåren vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Mitt huvudsakliga forskningsfokus är barns lek och lärande i förskolan med särskild avsikt att utveckla förskolans didaktik byggd på en teoretisk bas.  ingrid.pramling@ped.gu.se

Anna Sundman Marknäs – Jag är lärare i Malmö (åk 7-9). Har en fil.mag. i utbildningsvetenskap med uppsatsen ”Överbetyg eller underprestation”. F.n. kommunal licentiand i pedagogik, vilket innebär att jag också jobbar med skolutveckling centralt i Malmö stad på en del av min tjänst. Mitt forskningsprojekt handlar om betygsskillnader mellan pojkar och flickor. Intressen: Likabehandling, jämställdhet, betyg/bedömning. anna@marknas.com

Lars Santelius – Jag är lärare i de samhällsorienterade ämnena på Kungsholmens grundskola 6-9 sedan år 2000. Under föregående läsår avslutade jag magisterprogrammet ”Medier, Estetik, Pedagogik”, som anordnas av Södertörns Högskola och Dramatiska Institutet. Sedan januari 2010 är jag del av den ämnesdidaktiska forskarskolan vid Stockholms Universitet och där knuten till den Pedagogiska Institutionen. Jag är intresserad av hur kunskap och lärande påverkas av estetiska skapandeprocesser och av IKT som pedagogiskt redskap. lars.santelius@ped.su.se

Martin Stolare – Jag är fil dr. i historia och verksam vid Karlstads universitet och Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD). Jag arbetar för närvarande inom ramen för ett större projekt kring undervisningen i de samhällsorienterade ämnena inom grundskolans mellanår. Där undersöker jag undervisningen i ämnet och perspektivet historia utifrån en begreppsorienterad ansats. martin.stolare@kau.se