Kommentarer till Agneta Broberg & Annlouise Petersson: Vad vi gör när vi är i skolan

Av: Finn Calander

Finn Calander — Fri, 11 Jun 2010 18:34:37 +0000

Ok – jag vet mycket väl att lärarens arbetssituation har förändrats sedan jag började i Malmö folkskolor 1957. Men en hel del av det som räknas upp (t.ex. rastvakt och floursköljning) ingick även i lärarens arbetsuppgifter när jag var elev. Problemet som jag ser det, är att lärarens arbete idag ”direktstyrs” av ”pedagogikbyråkrater”, externa utvärderare, jippogeneraler och politiker – dvs. att yrket utsatts för en snabb och kraftig deprofessionalisering. Arbetsuppgifterna är ungefär de samma som de alltid har varit – sätta betyg (kräver ett underlag, dvs. någon form av dokumentation), hantera föräldrar (kräver lappar hem eller samtal) etc. Att sedan ett extremt ensamlärararbete ersatts av mer kollektiva arbetsformer som arbetslag m.m. kan åtminstone inte jag se som något problem, tvärtom. / mvh FC

Prefekt vid Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet
F.d. fartygsplåtslagare, fritidspedagog samt aktiv amatörfotograf (se hemsida)

Av: Niclas

Niclas — Fri, 21 May 2010 08:16:51 +0000

Ni behöver helt enkelt bli duktigare på att säga nej. För ingen kommer lyssna så länge ni gör de arbetsuppgifter som läggs på er. Endast ni kan prioritera vad som är rätt fördelning av er tid för att våra barn ska må bra, få stimulans och utvecklas i skolan. Om ni istället rapporterar allt som inte funkar, till et och samma ställe helst (t.ex. Inger) så förstår de med tiden att situationen är ohållbar och att man kanske måste ta in ytterligare rerurser, men då inom områden som fastighet, IT, administration. Samt ser Inger då att större budget behövs, vilket Tommy och FoG också ser. Det är ju ett annat område inom skolan än lärar-resurser. Drar man ner på antal lärarresurser så blir det mer att göra, men ska man behålla någon kvalitet alls så är det någon annan som ska ta de andra arbetsuppgifterna. Prioritering av arbetsuppgifterna är det som gäller när det blir färre resurser. Högre effektivitet alltså.
Håller tummarna för er. Ni ska guida barnen att använda internet t.ex, inte fixa datorerna!
På tal om internet tycker jag ni ska läsa följande: Unga svenska och nternet: http://www.wii.se/publicerat/rapporter/doc_download/81-unga-svenskar-och-internet-2009.html

Av: Anna-Karin Frisk

Anna-Karin Frisk — Thu, 20 May 2010 10:23:50 +0000

Jag fyller på med perspektivet 7-9:
*schemaläggning
*skriva arbetsplaner
*tydliggöra kunskapskrav
*kopiering och utdelning av information från föräldraråd, lokala organisationer och skolledning
*närvarorapportering i databaser+ sammanställning och utskrfter av närvarorappotering
*betygssättning
*betygssamtal
*deltagande vid föräldrarådsmöten
*malikontakt och telefonkonakt med föräldrar
*mobbningsärenden
*elevhälsomöten, elevvårdskonferenser, samt dokumentation av dessa
*tätare kontakter med hemmet och elevhälsovården vid uppföljning av åtgärdsprogram
*planering och genoförande av avslutningsdagar, tema -. och projektperioder med nya scheman, grupper och arbetsplaner

Det går att fylla på mer! Det är inte alltid så märkligt att det kan vara svårt att hitta tiden till den didaktiska diskussionen och den pedagogiska reflektionen och analysen.