Det finns tyvärr ingen väg tillbaka. Det blir till att gilla läget. Marknadföring har blivit ett manifest beteende, som kommer att finnas – oberoende av politisk styrning. Det är ingen i dagens Sverige, som vill ta tillbaka skolan och dess organisation – 30 år tillbaka i tiden. Vi befinner oss nu på ett gungfly och får så vara i en framtid då skolor skall konkurrera med andra i de EU-länder som för närvarande finns till hands. Den betygsfria skolan är blott numera en tanke och den skola, som kan bedrivas, enbart på grund av kunskapstörst, är för alltid begraven. De humanistiska idealen tynar, succissivt bort. De gamla lärarna till ”ordningsvakter” pensioneras in i Årstaviken, som för evigt stelnade kroppar i vattenfyllda hålor. Istället har det kommit den ”datorn”, som stirrar emot varje elev med ett skimmer av bedrägeri och vanmakt. en del uppfattar det som engagemang, men det handlar snarare om manipulering och omedveten styrning.
En gång i tiden genomgick jag en speciallärarutbildning. Den var bra. Numera behövs vi inte – den öppna marknade har sopat bort oönskade problem. De är nu dolda i symbos med nya media och
försäljningmetoder. Vem vet? Pedagogisk renässans – ett ord som alltmer klingar ut över asfalterad skolgård.

Är det friskolereformen som är boven i dramat? För den som besökt en gymnasiemässa står det klart att kommunala skolor och friskolor har samma problem? Nämligen att få elever och elevers skolpeng. Och detta sker med marknadsföringens alla knep. På detta läggs idag enorma summor. Friskolor som waldorfskolan som inte lägger pengarna på marknadsföring och inte heller på vinster åt ett skolbolag utan investerar ett ev överskott i fler lärartjänster och fler stödlärare har idag svårt att rekrytera elever. Hög lärartäthet är inget elever alltid förstår att uppskatta förrän efteråt men en egen dator eller ett eget körkort ‘är lättfattliga lockelser.
Det nuvarande systemets markandsideologer menar att det är utmärkt att skolorna genast får elevernas svar på sin attraktionskraft i form av vikande eller ökande elevunderlag varje terminstart. Då budgeten minskar får man dra ner på antalet lärare! Men hur ser arbetsmarknadens lagar ut som är anpassade till denna skola? Ska tillsvidareanställda lärare också få gå eller få nerdragna tjänster det läsår då eleverna sviker? Och anställas igen när elevantalet ökar?
Det finns redan idag tankar på att återföra skolan till staten och göra lärarna statsanställda. Redan den nya skollagen med detaljstyrda kursplaner och en ny lärarutbildning lika för alla för behörighet har tagit tillbaka initiativet från kommunerna.
Men kvar finns skolpengen och fritt val av huvudman på skolmarknaden samtidigt som det pedagogiska handlingsutrymmet krymper. Detta tycks vara facit av den stora frihetsreformen.