<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Sven-Eric Liedman: Månglarna i templet</title>
	<atom:link href="http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/</link>
	<description>En nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning</description>
	<lastBuildDate>Sat, 04 Sep 2010 14:02:20 -0700</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Av: Mångfaldernas tankar &#171; Anne-Marie Körling</title>
		<link>http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/comment-page-1/#comment-100</link>
		<dc:creator>Mångfaldernas tankar &#171; Anne-Marie Körling</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 22 Mar 2010 11:41:56 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://dev.above.se/sos/?p=171#comment-100</guid>
		<description>[...] citerar professor Sven-Eric Liedman. Jag nickar bejakande under [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] citerar professor Sven-Eric Liedman. Jag nickar bejakande under [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Tips: Skola och samhälle</title>
		<link>http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/comment-page-1/#comment-92</link>
		<dc:creator>Tips: Skola och samhälle</dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 18:18:16 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://dev.above.se/sos/?p=171#comment-92</guid>
		<description>[...] En personlig favoritartikel är författad av Sven-Eric Liedman och handlar om privata vinstintressen i skolans värld.    Taggad med: skolpolitik &#8226; utbildningsvetenskap&#160;     0 Kommentarer   Kommentera [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] En personlig favoritartikel är författad av Sven-Eric Liedman och handlar om privata vinstintressen i skolans värld.    Taggad med: skolpolitik &bull; utbildningsvetenskap&nbsp;     0 Kommentarer   Kommentera [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Jag mötte Sven-Eric Liedman&#8230; &#171; Tysta tankar</title>
		<link>http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/comment-page-1/#comment-86</link>
		<dc:creator>Jag mötte Sven-Eric Liedman&#8230; &#171; Tysta tankar</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Mar 2010 15:36:58 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://dev.above.se/sos/?p=171#comment-86</guid>
		<description>[...] vördnad jag beträdde rummet där Sven-Eric Liedman diskuterade sin text Månglarna i templet (länk) under ett utbildningsvetenskapligt seminarium. Vi var åtta personer och det kändes väldigt [...]</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>[...] vördnad jag beträdde rummet där Sven-Eric Liedman diskuterade sin text Månglarna i templet (länk) under ett utbildningsvetenskapligt seminarium. Vi var åtta personer och det kändes väldigt [...]</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Hans-Evert Renérius</title>
		<link>http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/comment-page-1/#comment-75</link>
		<dc:creator>Hans-Evert Renérius</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Mar 2010 09:50:38 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://dev.above.se/sos/?p=171#comment-75</guid>
		<description>Sven-Eric!

Det finns tyvärr ingen väg tillbaka. Det blir till att gilla läget. Marknadföring har blivit ett manifest beteende, som kommer att finnas - oberoende av politisk styrning. Det är ingen i dagens Sverige, som vill ta tillbaka skolan och dess organisation - 30 år tillbaka i tiden. Vi befinner oss nu på ett gungfly och får så vara i en framtid då skolor skall konkurrera med andra i de EU-länder som för närvarande finns till hands. Den betygsfria skolan är blott numera en tanke och den skola, som kan bedrivas, enbart på grund av kunskapstörst, är för alltid begraven. De humanistiska idealen tynar, succissivt bort. De gamla lärarna till &quot;ordningsvakter&quot; pensioneras in i Årstaviken, som för evigt stelnade kroppar i vattenfyllda hålor. Istället har det kommit den &quot;datorn&quot;, som stirrar emot varje elev med ett skimmer av bedrägeri och vanmakt. en del uppfattar det som engagemang, men det handlar snarare om manipulering och omedveten styrning.
En gång i tiden genomgick jag en speciallärarutbildning. Den var bra. Numera behövs vi inte - den öppna marknade har sopat bort oönskade problem.  De är nu dolda i symbos med nya media och
försäljningmetoder. Vem vet? Pedagogisk renässans - ett ord som alltmer klingar ut över asfalterad skolgård.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Sven-Eric!</p>
<p>Det finns tyvärr ingen väg tillbaka. Det blir till att gilla läget. Marknadföring har blivit ett manifest beteende, som kommer att finnas &#8211; oberoende av politisk styrning. Det är ingen i dagens Sverige, som vill ta tillbaka skolan och dess organisation &#8211; 30 år tillbaka i tiden. Vi befinner oss nu på ett gungfly och får så vara i en framtid då skolor skall konkurrera med andra i de EU-länder som för närvarande finns till hands. Den betygsfria skolan är blott numera en tanke och den skola, som kan bedrivas, enbart på grund av kunskapstörst, är för alltid begraven. De humanistiska idealen tynar, succissivt bort. De gamla lärarna till &#8221;ordningsvakter&#8221; pensioneras in i Årstaviken, som för evigt stelnade kroppar i vattenfyllda hålor. Istället har det kommit den &#8221;datorn&#8221;, som stirrar emot varje elev med ett skimmer av bedrägeri och vanmakt. en del uppfattar det som engagemang, men det handlar snarare om manipulering och omedveten styrning.<br />
En gång i tiden genomgick jag en speciallärarutbildning. Den var bra. Numera behövs vi inte &#8211; den öppna marknade har sopat bort oönskade problem.  De är nu dolda i symbos med nya media och<br />
försäljningmetoder. Vem vet? Pedagogisk renässans &#8211; ett ord som alltmer klingar ut över asfalterad skolgård.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Maria Bergom Larsson</title>
		<link>http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/comment-page-1/#comment-35</link>
		<dc:creator>Maria Bergom Larsson</dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 Feb 2010 11:21:03 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://dev.above.se/sos/?p=171#comment-35</guid>
		<description>Sven Eric Liedmans tragi-komiska analys av skolans tillstånd tycks bekräftas av  en forskningsrapport med namnet Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? På ett möte på ABF Stockhom den 8 februari sammanfattade  Skolverkets genealdirektör  Per Tullberg innehållet i rapporten i fyra huvudrubriker: Segregering ( kopplingen mellan klass och betyg förstärkts, homogena skolor i homogena områden, valfriheten bidragit till segregerade skolor), Decentralisering (kommunaliseringen av skolan under Göran Persson), Differentiering (tex elitklasser/ elitskolor, stödklasser osv) och Individualisering ( av arbetssättet i skolan med klasser med lärare som handledare av individuellt arbetande elever, allt mindre tid för översikter och gemensamma genomgångar). Tullberg underströk hur samhällets förändring givit utslag in i skolan. Allt detta underminerar skollagens portalparagraf  om elevers rätt till en likvärdig utbildning. 
I Sverige ges i dag ingen likvärdig utbildning av skolan. 
Elevers betyg och framgång i skolan bestäms av föräldrarnas klass och utbildning!

Är det friskolereformen som är boven i dramat? För den som besökt en gymnasiemässa står det klart att kommunala skolor och friskolor har samma problem? Nämligen att få elever och elevers skolpeng. Och detta sker med marknadsföringens alla knep. På detta läggs idag enorma summor. Friskolor som waldorfskolan som inte lägger pengarna på marknadsföring och inte heller på vinster åt ett skolbolag utan investerar ett ev överskott i fler lärartjänster och fler stödlärare har idag svårt att rekrytera elever. Hög lärartäthet är inget elever alltid förstår att uppskatta förrän efteråt men en egen dator eller ett eget körkort &#039;är lättfattliga lockelser.
Det nuvarande systemets markandsideologer menar att det är utmärkt att skolorna genast får elevernas svar på sin attraktionskraft i form av vikande eller ökande elevunderlag varje terminstart. Då budgeten minskar får man dra ner på antalet lärare! Men hur ser arbetsmarknadens lagar ut som är anpassade till denna skola? Ska tillsvidareanställda lärare också få gå eller få nerdragna tjänster det läsår då eleverna sviker? Och anställas igen när elevantalet ökar? 
Det finns redan idag tankar på att återföra skolan till staten och göra lärarna  statsanställda. Redan den nya skollagen med detaljstyrda kursplaner och en ny lärarutbildning lika för alla för behörighet har tagit tillbaka initiativet från kommunerna. 
Men kvar finns skolpengen och fritt val av huvudman på skolmarknaden samtidigt som det pedagogiska handlingsutrymmet krymper. Detta tycks vara facit av den stora frihetsreformen.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Sven Eric Liedmans tragi-komiska analys av skolans tillstånd tycks bekräftas av  en forskningsrapport med namnet Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? På ett möte på ABF Stockhom den 8 februari sammanfattade  Skolverkets genealdirektör  Per Tullberg innehållet i rapporten i fyra huvudrubriker: Segregering ( kopplingen mellan klass och betyg förstärkts, homogena skolor i homogena områden, valfriheten bidragit till segregerade skolor), Decentralisering (kommunaliseringen av skolan under Göran Persson), Differentiering (tex elitklasser/ elitskolor, stödklasser osv) och Individualisering ( av arbetssättet i skolan med klasser med lärare som handledare av individuellt arbetande elever, allt mindre tid för översikter och gemensamma genomgångar). Tullberg underströk hur samhällets förändring givit utslag in i skolan. Allt detta underminerar skollagens portalparagraf  om elevers rätt till en likvärdig utbildning.<br />
I Sverige ges i dag ingen likvärdig utbildning av skolan.<br />
Elevers betyg och framgång i skolan bestäms av föräldrarnas klass och utbildning!</p>
<p>Är det friskolereformen som är boven i dramat? För den som besökt en gymnasiemässa står det klart att kommunala skolor och friskolor har samma problem? Nämligen att få elever och elevers skolpeng. Och detta sker med marknadsföringens alla knep. På detta läggs idag enorma summor. Friskolor som waldorfskolan som inte lägger pengarna på marknadsföring och inte heller på vinster åt ett skolbolag utan investerar ett ev överskott i fler lärartjänster och fler stödlärare har idag svårt att rekrytera elever. Hög lärartäthet är inget elever alltid förstår att uppskatta förrän efteråt men en egen dator eller ett eget körkort &#8216;är lättfattliga lockelser.<br />
Det nuvarande systemets markandsideologer menar att det är utmärkt att skolorna genast får elevernas svar på sin attraktionskraft i form av vikande eller ökande elevunderlag varje terminstart. Då budgeten minskar får man dra ner på antalet lärare! Men hur ser arbetsmarknadens lagar ut som är anpassade till denna skola? Ska tillsvidareanställda lärare också få gå eller få nerdragna tjänster det läsår då eleverna sviker? Och anställas igen när elevantalet ökar?<br />
Det finns redan idag tankar på att återföra skolan till staten och göra lärarna  statsanställda. Redan den nya skollagen med detaljstyrda kursplaner och en ny lärarutbildning lika för alla för behörighet har tagit tillbaka initiativet från kommunerna.<br />
Men kvar finns skolpengen och fritt val av huvudman på skolmarknaden samtidigt som det pedagogiska handlingsutrymmet krymper. Detta tycks vara facit av den stora frihetsreformen.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Svante Lovén</title>
		<link>http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/comment-page-1/#comment-26</link>
		<dc:creator>Svante Lovén</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 10 Feb 2010 15:10:59 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://dev.above.se/sos/?p=171#comment-26</guid>
		<description>Stina,
det bildningsförakt du uttrycker är beklämmande, och illustrerar just det som Liedman, jag och en mycket stor del av landets humanister vill motverka: marknadsparadigmet utbredning inom kunskapssamhället. Du hoppas på &quot;självständiga undomar med entreprenöriella [sic!] komptetenser som fått möjlighet att välja en utbildning som passar just dem&quot; - en formulering som på ett lika aningslöst som kusligt vis likställer självständighet med entreprenörskap. Men människan är större än så, och i en levande demokrati måste det finnas alternativ för de ungdomar som vill viga sin självständighet och och sina studieår åt andra karriärer än att &quot;bygga upp Sverige in framtiden&quot;.
Det blir onekligen ironiskt när du anklagar Liedman för bristande &quot;nytänkande och modernitet,&quot;, med tanke på att han ägnat en stor del av sitt forskarliv år att tränga in i dessa och liknande begrepp, och vad de betytt under olika historiska skeden. Vad han och andra &quot;onyttiga&quot; historiker bl.a. kan berätta om är vilka bakslag, misstag och rena katastrofer som en alltför entusiastisk och enögd strävan efter &quot;det moderna&quot; har lett till. Men om man ger skolungdomar del av den kunskapen riskerar man ju förstås att de börjar fundera över alternativ till det heliga entreprenörsskapet, och det vill vi väl inte. Eller?</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Stina,<br />
det bildningsförakt du uttrycker är beklämmande, och illustrerar just det som Liedman, jag och en mycket stor del av landets humanister vill motverka: marknadsparadigmet utbredning inom kunskapssamhället. Du hoppas på &#8221;självständiga undomar med entreprenöriella [sic!] komptetenser som fått möjlighet att välja en utbildning som passar just dem&#8221; &#8211; en formulering som på ett lika aningslöst som kusligt vis likställer självständighet med entreprenörskap. Men människan är större än så, och i en levande demokrati måste det finnas alternativ för de ungdomar som vill viga sin självständighet och och sina studieår åt andra karriärer än att &#8221;bygga upp Sverige in framtiden&#8221;.<br />
Det blir onekligen ironiskt när du anklagar Liedman för bristande &#8221;nytänkande och modernitet,&#8221;, med tanke på att han ägnat en stor del av sitt forskarliv år att tränga in i dessa och liknande begrepp, och vad de betytt under olika historiska skeden. Vad han och andra &#8221;onyttiga&#8221; historiker bl.a. kan berätta om är vilka bakslag, misstag och rena katastrofer som en alltför entusiastisk och enögd strävan efter &#8221;det moderna&#8221; har lett till. Men om man ger skolungdomar del av den kunskapen riskerar man ju förstås att de börjar fundera över alternativ till det heliga entreprenörsskapet, och det vill vi väl inte. Eller?</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Stina Nordströms</title>
		<link>http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/comment-page-1/#comment-21</link>
		<dc:creator>Stina Nordströms</dc:creator>
		<pubDate>Tue, 09 Feb 2010 12:53:26 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://dev.above.se/sos/?p=171#comment-21</guid>
		<description>Hej Sven-Eric!
Jag tycker att du förenklar frågan minst sagt en aning! Att påstå att marknadsföring, ett tydligt erbjudande och populära kurser skulle räcka för att bli en framgångsrik skola tycker jag är det samma som att dumförklara kunden - i det här fallet eleverna. Ungdomar är inte dumma, märker de att de inte lär sig tillräckligt i skolan eller att det inte är ordning och reda så uttrycker de sin åsikt. Sådana åsikter sprider sig fort och en skola med snygg marknadsföring utan innehåll klarar sig inte länge i dagens skolsverige! Jag tycker din rubrik är mycket talande för den syn du verkar ha på skola och utbildning - att jämföra skolan med ett lärdomstempel andas inte särskilt mycket nytänkande och modernitet.
Jag tror inte att det är ungdomar som befunnit sig i ett lärdomstempel som vi behöver för att bygga upp Sverige i framtiden, helle möter jag självständiga undomar med entreprenöriella komptetenser som fått möjlighet att välja en utbildning som passar just dem!</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hej Sven-Eric!<br />
Jag tycker att du förenklar frågan minst sagt en aning! Att påstå att marknadsföring, ett tydligt erbjudande och populära kurser skulle räcka för att bli en framgångsrik skola tycker jag är det samma som att dumförklara kunden &#8211; i det här fallet eleverna. Ungdomar är inte dumma, märker de att de inte lär sig tillräckligt i skolan eller att det inte är ordning och reda så uttrycker de sin åsikt. Sådana åsikter sprider sig fort och en skola med snygg marknadsföring utan innehåll klarar sig inte länge i dagens skolsverige! Jag tycker din rubrik är mycket talande för den syn du verkar ha på skola och utbildning &#8211; att jämföra skolan med ett lärdomstempel andas inte särskilt mycket nytänkande och modernitet.<br />
Jag tror inte att det är ungdomar som befunnit sig i ett lärdomstempel som vi behöver för att bygga upp Sverige i framtiden, helle möter jag självständiga undomar med entreprenöriella komptetenser som fått möjlighet att välja en utbildning som passar just dem!</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Svante Lovén</title>
		<link>http://www.skolaochsamhalle.se/skolpolitik/sven-eric-liedman-manglarna-i-templet-2/comment-page-1/#comment-15</link>
		<dc:creator>Svante Lovén</dc:creator>
		<pubDate>Sun, 07 Feb 2010 14:04:03 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://dev.above.se/sos/?p=171#comment-15</guid>
		<description>Hej Sven-Eric!
Utmärkt att du riktar sökljuset på marknadsparadigmets utbredning i skolvärlden, som ju i detta avseende verkligen är en spegel av samhället. Det otäcka är ju den breda politiska konsensus som råder runt detta, och som vi som bekant märker än tydligare i högskolan. Sambandet är ju klart: skolan drillar barnen i entrepenörstänkande (om det sker med hjälp av flum eller med betygshets är egentligen sekundärt) som sedan kan drivas i blomning på universitetet/högskola. Det är nog detta som är den stora idén: det allomfattande marknadstänkandet.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Hej Sven-Eric!<br />
Utmärkt att du riktar sökljuset på marknadsparadigmets utbredning i skolvärlden, som ju i detta avseende verkligen är en spegel av samhället. Det otäcka är ju den breda politiska konsensus som råder runt detta, och som vi som bekant märker än tydligare i högskolan. Sambandet är ju klart: skolan drillar barnen i entrepenörstänkande (om det sker med hjälp av flum eller med betygshets är egentligen sekundärt) som sedan kan drivas i blomning på universitetet/högskola. Det är nog detta som är den stora idén: det allomfattande marknadstänkandet.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
