Snedfördelning av resurser, betyg med negativa följder för elever och kunskapsurholkande målstyrning. Per-Acke Orstadius reflekterar över de följder han ser av svartmålningen av skolan, i kunskapsrörelsens kölvatten (red.)
Fler nationella prov löser inte likvärdighetsproblem i skolan, även om det är en ofta uttalad önskan i debatten inte minst från politiskt håll. Risken finns att såväl professionen som ämneskunskaperna urholkas när vi ensidigt fokuserar på fler prov i skolan. (red.)
Utan betyget godkänt kan lärare inte hjälpa mindre kunniga elever, och utan behörighetskrav ökar antalet gymnasieelever som hoppar av eller få gå om, skriver betygsexperten Per Måhl.
Partiledare Jan Björklund lovar att alla elever ska få chansen att göra samma klassresa som han själv gjort. Samtidigt har han själv bidragit till minskad jämlikhet och att barn till lågutbildade föräldrar misslyckas i skolan, skriver Per Acke Orstadius.
I en artikel i förra veckan problematiserade Niklas Mörk bedömning utifrån hur kunskapskraven är formulerade. Han efterlyste stora förändringar i bedömning och betygssättning. I veckans artikel fortsätter han diskussionen genom att ifrågasätta bland annat värdet av matriser, återkoppling och dokumentation (red.)
Äntligen har betygskriteriernas formuleringar kommit upp på dagordningen, konstaterar Nicklas Mörk, som nu manar till handling. Detta är första deltexten av två som problematiserar, analyserar och också bjuder på konkreta förslag på hur förutsättningar för bedömning och betygssättning kan förändras (red).
Tydliga betygskrav är ingen omöjlighet, men det krävs att vi backar bandet och ersätter de svårtolkade kunskapskraven med lärares professionella bedömning utifrån ett framhävt centralt innehåll i kombination med kompetenskrav. Det hävdar Lars Lagheim, utifrån erfarenheter av ett tidigare betygsimplementeringsförsök (red).
Orealistiska kunskapskrav och lärares långtgående skyldigheter orsakar didaktiska problem. Skolan behöver en diskussion om bildningsideal och synen på skolutveckling. (red.)
Stefan Sellbjer besvarar i denna artikel samlat de kommentarer som inkommit till hans mycket lästa och kommenterade artikel om ett i medierna för tillfället mycket uppmärksammat ämne, nämligen nivå och formuleringar i kursplanernas kunskapskrav. (red.)
När professorer inom olika ämnesområden i en undersökning gav sig i kast med uppgiften att hitta en progression kunskapskravens formuleringar mellan olika årskurser och skolformer, så gick de bet. När inte ens specialister kan utläsa om ett givet betygskrav motsvarar mellanstadiets eller gymnasiets kravnivåer, framstår det som om kursplanekonstruktörerna löpt amok, med en projicerad idé om ett superbarn för ögonen. (red.)
Skola och Samhälle
SENASTE KOMMENTARER