Pedro de Bruyckere, forskare och lärarutbildare från Gent, tar sig an nästa av de mest seglivade myterna om inlärning och undervisning, den om multipla intelligenser. (red.)
I England har det som Sverige kallar förskoleklass och som i England heter “Reception” (Mottagning) alltid tillhört den obligatoriska skolan och barnen börjar där ett år tidigare än här, det läsår de fyller fem. En del skolor i storstäderna tar dessutom emot ännu yngre barn, de som fyller fyra år under läsåret, i så kallad “Nursery” grupp. Tillsammans utgör de ”Early Years”, med egen avdelning inom skolan och med egen personal med förskollärarutbildning. Detta är den första i…
Det som nu i skolsammanhang populärt kallas “grit” bör förstås som en funktion av upplevd mening i skolmiljön, inte som en av omgivningen oberoende egenskap. Hellre än att förmå eleverna att uppbåda grit inför meningslösa uppgifter bör lärare sträva efter att ge undervisningen mening och sammanhang för eleverna. Grit är en konsekvens av att man upplever mening och glädje – inte ett beställningsjobb. (red.)
Grit är ett modeord i skolvärlden. Innebörden är att man bör arbeta för att eleverna ska utveckla en större uthållighet, att inte ge upp för lätt. Erik Cardelus resonerar kring hur begreppet kan användas för att utveckla organisationen, kanske är det den som behöver vara mer uthållig i en tid när quick fix är allt för vanligt (red.)
Att grit – uthållighet – är något bra för skolframgång tycks självklart. Men är det verkligen en generell kompetens? Handlar det inte helt enkelt om att finna att något är meningsfullt att arbeta för? Anders Jönsson diskuterar vad ett fokus på den enskilda elevens uthållighet gör med skolan. Är det inte ännu ett sätt att lägga över ansvaret på individen? (red.)
David Didaus artikel syftar till att sammanfatta vad alla lärare bör känna till ifråga om intelligens och hur kunskap om kognitiva processer kan hjälpa oss förstå undervisning och lärande. (red.)
Skolans kunskapssyn vilar som bekant på fyra f: fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet. De tre första får gott om utrymme i läroplanen. Men var syns egentligen det sista f:et?
Att gå tillbaka till katederundervisning är ingen lösning på skolans problem. Lärarrollen behöver istället utvecklas åt ett håll som inspirerar, motiverar och vägleder eleverna, skriver Per Acke Orstadius. (red)
Det finns en risk att de nya läro- och kursplanerna är dysfunktionella och att de inte leder till verklig kunskap, skriver Ingrid Carlgren. (red)
För en tid sedan rapporterade Ekot i Sveriges Radio att de svenska elever som använder internet och datorer mest är de som presterar sämst i skolan. Detta visar OECD i en ny rapport som bygger på resultaten i 2012 års PISA-test. Det är alltså inga nya provresultat som redovisas.
Skola och Samhälle
SENASTE KOMMENTARER