Förskolans reviderade läroplan är full av goda värden, visioner och mål. Men de tycks krocka med de förutsättningar många förskolor lever under. Och vad skulle egentligen krävas för att få läroplanens alla ambitioner realiserade, undrar Magnus Erlandsson.
Vi borde i högre grad utnyttja den kunskap vi har, skriver Jan Lenander i sitt stöd för rationalismen som kunskapsfilosofi. Med hjälp av rationella resonemang, kan vi resonera oss fram till bättre svar på olika frågeställningar.
William Faulkner lär ha sagt att en författare behöver tre ting: erfarenhet, iakttagelser och föreställningsförmåga samt vidare att om en, eller i vissa stunder två, av dessa tre förutsättningar saknas, så kan de andra kompensera. Detta tål att tänkas på i förhållande till lärares skrivande, eller rättare sagt avsaknaden av skrivande. För visst råder i skoldebatten en påfallande avsaknad av lärares skrivna ord? Inte heller här på Skola och Samhälle, där redaktionen vinnlagt sig om att just lyfta fram…
Jag tycker det finns en liten skillnad i skoldebatten nu mot bara för några år sedan. Det är fler lärare som syns i debatten i våra tidningar och andra media. Det är som om den långa tystnaden efter kommunaliseringen, målstyrningen och marknadsreformerna har brutits.
“Solutionitis”, lösningsfeber, präglar hanteringen av den svenska skolan, menar Per Kornhall. Snabba centrala lösningar som gäller alla. Kort tid för eftertanke. Lärare deltar inte i förberedelserna och tankearbetet. Begreppet hämtar Kornhall från en nyutkommen bok om förbättring av skolor, en bok som föreslår en helt annan strategi. (red)
För ett par veckor sedan skrev jag en kort text om elevers erfarenheter och dessa erfarenheters roll i undervisningen. Mitt exempel var Ulrika Leimars läsinlärningsmetod, LTG. Här ett nytt exempel med elever som lär sig hur en bondgård fungerar.
Flera artiklar i S.O.S. har på sistone handlat om lärarprofessionen. Många menar att det nu är tid att börja lita på professionen och ge mycket mer av inflytande åt dem som arbetar i skolan. Vi har haft många år av motsatt utveckling, misstro mot lärarna och en alltmer utbyggd kontrollapparat för att i detalj verifiera att de gör sitt jobb. Den utvecklingen har bidragit till att skolan har kapsejsat. I Finland har man hållit fast vid det gamla–…
De senaste årens mätresultat från PISA och TIMSS har bara bekräftat det som lärarna har vetat sedan länge: det har blivit allt svårare för en lärare i den svenska skolan att göra ett bra jobb. Lärarnas tid har slukats upp av byråkratisk administration , detaljerad dokumentation och teknikstrul som krävt mycket men gett tillbaka litet. Det har blivit svårare att hålla ihop stora och heterogent sammansatta klasser. Det hör till ovanligheterna att en lärare kan få en vikarie,…
Vi träffas rätt ofta du och jag, du brukar bjuda in dig själv. Sedan ses vi i regel hos mig och talar om en elev, eftersom jag i regel aldrig får tid att lämna huset. Där sitter du sedan mitt emot mig och talar om för mig hur jag och mina kollegor bör eller ska arbeta.
Besinning och samarbete har inte precis präglat den politiska skoldebatten. Men för dem som arbetar i skolan hade både besinning och samarbete varit att föredra. Långsiktiga spelregler hade gynnat skolarbetet. Lennart Malmström, som varit lärare, hoppas på en ny parlamentarisk skolkommission. (red)
Skola och Samhälle
SENASTE KOMMENTARER