Fler nationella prov löser inte likvärdighetsproblem i skolan, även om det är en ofta uttalad önskan i debatten inte minst från politiskt håll. Risken finns att såväl professionen som ämneskunskaperna urholkas när vi ensidigt fokuserar på fler prov i skolan. (red.)
Äntligen har betygskriteriernas formuleringar kommit upp på dagordningen, konstaterar Nicklas Mörk, som nu manar till handling. Detta är första deltexten av två som problematiserar, analyserar och också bjuder på konkreta förslag på hur förutsättningar för bedömning och betygssättning kan förändras (red).
Michael Tengberg ger här sitt svar på en replik från Enheten Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk. I provenhetens replik bemöttes en av Tengberg tidigare framförd kritik av de nationella läsprovens konstruktion. (red.)
Lovisa Gardell, Anne Palmér och Maria Westman vid enheten Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk (Uppsala universitet) går i svaromål, efter Michael Tengbergs kritik av de nationella provens konstruktion och möjlighet till bedömarsamstämmighet (red.)
I avsaknad av den ouppnåeliga absoluta rättvisan och slutgiltiga sanningen, måste vi i prov- och bedömningsdiskussioner värdesätta demokratisk dialog, hederlighet och förtroende, inte sträva mot en absurt totalrationalistisk idealvärld. Vi behöver föra betygsdiskussioner i en anda av ett “hederligt avtal” lärare och elever emellan. (red.)
Anders Jönssons inlägg, som problematiserar den riktning mot betygsstyrning som nationella proven nu tagit, har snabbt blivit ett av de mest lästa på S.O.S. Fenomenet nationella prov, som ett exempel på för skolan tidskrävande och administrativt betungande reformer och beslut, har varit ett återkommande ämne. Ett annat mycket läst, delat och kommenterat exempel är rektorn och skoldebattören Johan Kants varning för några år sedan om att nationella proven tar knäcken på lärarna. Före sommaren skrev läraren och specialpedagogen Kristian…
De nationella provens resultat har långtgående konsekvenser för alla inblandade, inte minst eleverna. Trots det finns allvarliga brister ett tungt vägande delprov, läsning i ämnet svenska, bland annat i fråga om vad provet egentligen mäter och i omräkningen till skolans betygssteg. (red.)
Regeringen går i och med förslaget om betygsstyrande nationella provresultat mot forskning om betygssättning och riskerar samtidigt att underminera lärarkårens legitimitet. Varifrån kommer den överdrivna tilltron, både hos politiker och många lärare, till nationella prov? (red.)
Gymnasieministerns vilja att öka vikten av de nationella proven vid betygssättning strider mot skrivningar i skollagen och riskerar att förhindra långsiktighet i arbetet med elevers lärande, skriver Kristian Lindhe. (red.)
I oktober lade jag fram min avhandling Prövningen av en skola för alla – Nationella provet i matematik i det tredje skolåret. Jag valde där att diskutera proven som en arena för likvärdighetsfrågor. Eftersom begreppet likvärdighet blivit aktuellt är det på sin plats med en reflektion.
Skola och Samhälle
SENASTE KOMMENTARER