Anette Göthlund med flera: De estetiska ämnena behövs i ett demokratiskt samhälle

Vilka kunskaper behöver barn och ungdomar ha med sig efter avslutad skolutbildning? Frågan är extra aktuell vid skolstart och vad som anses som giltig kunskap behöver ständigt diskuteras och definieras utifrån ett sam- och framtidsperspektiv. Med ett sådant går det inte att bortse ifrån behovet av estetiska ämnen för en demokratisk, hållbar framtid. Detta menar lärarutbildare och forskare inom bild- och slöjdpedagogik (red).

När Utbildningsminister Anna Ekström (S) i början av detta läsår presenterade de nya kurs- och ämnesplanerna som regeringen beslutat om var kunskap och bildning de återkommande ledorden. Skolan behöver framträda tydligare som ”gemensam bildningsinstitution”. Ett av de problem som tidigare kurs- och ämnesplaner har dragits med är den så kallade stoffträngseln. Det vill säga att allt för mycket ska trängas in i ett ämnesinnehåll under alltför få timmar. Därför har också Skolverket fått i uppdrag att se över ämnenas timplaner. I samband med detta vill vi som lärarutbildare och forskare inom bild- och slöjdpedagogik kraftfullt markera mot den idé som med jämna mellanrum framförs i samhällsdebatten:  att de estetiska ämnena tillhör en kategori av ämnen som kan ”skäras bort med en timme eller två” (ledare i DN 17 augusti 2020).

De estetiska ämnena är konstant under attack och föreslås ersättas med allt från mer matematik och programmering till mer undervisning om antiken. Att mena att ämnena slöjd, bild och musik inte ger kunskap och bildning, inte behövs för att klara sig i dagens och morgondagens samhälle och inte hör hemma i skolan utan på fritiden, är nonchalant, nedslående och får över 40 000 högskoleutbildade lärare att framstå som oviktiga. Självklart är kulturen genom skolans estetiska ämnen vital för att vi ska kunna bygga hållbara samhällen, både rent praktiskt men också ideologiskt där kunskap om bilder och bilders påverkan i ekonomiska och politiska syften är grundläggande för ett demokratiskt samhälle.

Det är inte heller konstruktivt att ställa ämnen mot varandra. Elever i grund- och gymnasieskola skulle ha mycket att vinna på att ämnen samverkar och för att bli bildade och kompetenta medborgare behövs fler och inte färre möjligheter till ämnesövergripande samarbeten. Förutom de ämnesspecifika kunskaper som finns i bild- och slöjdämnena erbjuder de möjliga samarbeten med snart sagt alla övriga skolämnen. För att sådana samarbeten ska bli fruktbara måste de estetiska ämnena erkännas som kunskapsämnen. I dagens bildbaserade samhälle behöver vi tvärtom stärka förmågan att identifiera, tolka och använda texter, bilder och andra medieformer, något som har stöd i forskning om det som ibland kallas visuell litteracitet.

I en tid när det finns krafter som arbetar för att urholka själva sanningsbegreppet, inte minst med hjälp av visuella medel, anser vi att det är helt nödvändigt att dagens unga rustas med förmågan att avkoda och ifrågasätta de bilder som möter dem i olika medier, det vill säga använda kunskaper i visuell källkritik. I en värld där visuell kommunikation kommit att bli central är det angeläget att våra unga får möjlighet att utveckla förmågan att göra sig hörda och sedda med de medel som står till buds.

Ytterligare ett faktum som stärker bildämnets relevans är det regeringsuppdrag kring medie- och informationskunnighet (MIK) som pågått under 2019–2020 och som handlar om att kunskapa med och genom bild och medier. Hur kan till exempel eleverna fullt ut förstå händelseutvecklingen från antiken till idag enbart inom historieämnet? Fundera över vad som tillförs om eleverna samtidigt får lära sig att tolka de bilder som produceras under dessa årtusenden, att förstå dem i sitt sammanhang liksom vad de säger oss idag. Likaså om eleverna samtidigt får pröva de material som använts genom historien, gestalta sin kunskap i form och multimodala uttryck och inte enbart i ord. Såväl historien som samtiden görs utan tvekan mer begriplig med sådana arbetssätt.

Vi lever i en tid då frågor om miljö, hållbarhet, återbruk och DIY (Do It Yourself) är ständigt återkommande. I slöjdämnet lär sig eleverna om och får erfarenhet av de material och föremål vi dagligen möter med våra kroppar och i omgivningen: textilierna vi har på oss, möblerna vi sitter på, verktyg och redskap vi använder i vår vardag. Kunskap som behövs för att kunna bli medvetna konsumenter. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att få förståelse för hur olika material håller längre genom våra beteenden vid användning, skötsel och reparationer.

Som universitetslärare och forskare oroas vi över vad som händer med kravet på likvärdighet – att alla oavsett bakgrund ska ha rätt till samma kunskap och bildning ­– ett krav som under lång tid har varit en av svensk skolas svaga punkter. Bristen på variation i uttryck under skoldagen kan permanenta likvärdighetsproblemen och därmed elevers demokratiska rätt till mångfald och valfrihet i uttryck och användning av olika slags kunskapskällor. Vi ser en stor fara i att estetiska läroprocesser minskar i svensk skola och istället blir kunskap som var och en kan söka upp om intresse och medel finns. Rapporter från Kulturrådet (2018; 2019) visar hur dagens kulturskola, trots medvetna försök, ännu inte når ut till alla: Dominerar gör medelklassflickor medan gruppen utrikesfödda är underrepresenterade. Lägg därtill det faktum att visuella och materiella möten, erfarenheter och samvaro är effektiva sätt att motverka den segregation som accelererat i skolan på senare tid.

Vi menar att skolan har i uppdrag att stödja demokratiserande processer och främja ett jämlikt samhälle och i detta ingår att skolan bör möjliggöra för var och en att tillgodogöra sig teater, dans, musik, litteratur och bildkonst. Den kultur och konst som visas på våra statliga, regionala och kommunala kulturinstitutioner ska inte bli tillgänglig enbart för ett fåtal. De estetiska ämnena kan inte ersättas av ett ”privat” skapande på fritiden och därmed riskera att leda till ett slags kulturell segregering. De estetiska ämnena, deras gemensamma, demokratiska och hållbara erfarenhetsbas behövs idag mer än någonsin.

 

Anette Göthlund är professor vid Institutionen för bild- och slöjdpedgogik, Konstfack

Bakom artikeln står även ett flertal företrädare vid landets lärarutbildningar för bild och slöjdlärare. En fullständig lista med undertecknare finns här.

 

Referenser

Kulturrådet (2018) Kulturskolan i siffror. Statistik om kulturskoleverksamhet för år 2011–2017. PM 2018-12-17

https://www.kulturskoleradet.se/sv/verksamhet/statistik-och-forskning

 

Kulturrådet (2019) Kulturskolans roll & förutsättningar

https://www.kulturskoleradet.se/sv/publikation/kulturskolans-roll-och-forutsattningar-en-orienteringsskrift-dig-som-ar-ledare-i

 

Bild av Mondschwinge från Pixabay

One Comment on “Anette Göthlund med flera: De estetiska ämnena behövs i ett demokratiskt samhälle

  1. “Som universitetslärare och forskare oroas vi över vad som händer med kravet på likvärdighet – att alla oavsett bakgrund ska ha rätt till samma kunskap och bildning ­– ett krav som under lång tid har varit en av svensk skolas svaga punkter.” ….ja, då var vi här igen med detta begrepp som alltjämt inte har någon definition. Vilka kunskaper talar vi om? Vilken form av bildning? Det råder det ingen uttalad konsensus om, min bedömning. Min uppfattning är att ordet “likvärdighet” mest används som ett slagträ i debatten, så också här. Jag håller heller inte med om att det råder en variationsbrist i uttryck. Under mina nära 15 år som lärare så har antalet sätt att variera och presentera ökat, inte minskat. Det gäller både för elever och lärare.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS