Aron Ihse Trägårdh: EdTech urholkar tilliten till lärarnas professionalism

Digitaliseringen ses som ett framtidslöfte av såväl arbetsgivare inom skolvärlden som Sveriges kommuner och regioner och säljs in av stora aktörer inom EdTech industrin. Men Aron Trägårdh ser här en risk för att lärarnas professionalism urholkas och att kostnaden kan vara högre än bara den ekonomiska. (red)

Johan Sandén skrev en mycket läsvärd artikel i Skola & samhälle om de roller som diverse digitaliseringsprocesser ålagt lärare. I artikeln redogör han för hur rollerna stjäl tid från lärarens kärnuppdrag och skapar stress. En lika allvarlig följd av uppifrån påtvingad digitalisering tror jag är att läraren berövas en viktig roll – rollen att utvärdera sin verksamhet.

Som lärarstudent är jag mån om att lärare ska ha ett professionellt handlingsutrymme. Niklas Stenlås menar i ett kapitel i antologin Flip the system – förändra skolan från grunden (2017) att detta utrymme bygger på att de professionella kan tillämpa sitt omdöme. Grundbulten i detta är ett socialt kontrakt där samhället litar på den professionellas moral och yrkesskicklighet. I lärarkåren finns ett inneboende mål att lyckas med undervisningen. I Skolverkets rapport från den senaste TALIS-undersökningen (Skolverket 2019) framgår att lejonparten av svenska lärare sökt sig till yrket för att påverka elevernas utveckling och bidra till samhället. Det borde vara enkelt att lita på att lärarkåren själv bäst besitter förmågan att utvärdera sin verksamhet.

Från Sveriges kommuner och regioner (SKR) finns inte denna tillit till lärarnas förmåga att tillämpa ett professionellt omdöme. LIKA ledning är ett verktyg som SKR har lanserat som stöd för digitalisering. Jag ser det som ett fundamentalistiskt verktyg, med målsättningen att allt lärarna gör ska vara så centraliserat och digitalt som tänkbart. Frånvarorapportering ska ske digitalt, elever ska dagligen ha en skärm framför ansiktet där prov och uppgifter ska skrivas, lärare ska löpande publicera sitt arbete på sociala medier, skolans schema ska skapas i en digital och kommunalt gemensam tjänst. En tydlig röd tråd i det mycket omfattande materialet är den totala avsaknaden av förankring i de didaktiska frågor som bör leda lärarens verksamhet, samt förankring till forskning som pekar mot fördelarna av detta arbetssätt.

En aktör som konkurrerar med SKR och lärarkåren om att utvärdera skolans verksamhet är Apple. Företaget erbjuder skolor en Apple-certifiering mot en rad krav. Skolan ska b.la. genomföra en-till-en-satsning med Apple-produkter och utbilda personalen i att använda Apples mjukvaror. En skola som blir antagen till programmet Apple Distinguished School får banderoller och digitala bildmaterial som bekräftar skolans deltagande och lärarnas digitala excellens, men förväntas i utbyte marknadsföra programmet i diverse medier.

Ett snarlikt program erbjuds av Google. De certifierar enskilda lärare med Pedagog nivå 1 eller Pedagog nivå 2. För att certifieras på nivå 1 krävs att du klarar ett prov där du bevisar, inte att du är en synnerligen skicklig pedagog, utan att du har koll på funktioner i Googles mjukvara. För detta kräver Google inte en-till-en-satsning på Chromebooks, utan tar i stället ut en avgift på 10 dollar. Malmö stad kommer under höstterminen ha en stor fortbildningssatsning med målet att ”öka andelen Google certifierade pedagoger på nivå 1 i grundskoleförvaltningen”.

Med sitt instrumentella fokus och sina behavioristiska utbildningsmetoder för att få certifikat visar jättarna inom datoriserad undervisning, Apple och Google, att de inte har en tillstymmelse till potential att bidra med det framtida, förhöjda och gränslösa lärande de marknadsför sig själva med.

För de stora edtech företagen är målet tydligt och kriterierna därmed rimliga. Ju mer skolan digitaliserar, desto större tillväxt för företaget. Vad SKR har för skäl att utvärdera sina medlemmars verksamheters digitalisering enligt ju mer desto bättre-principen är mindre självklart. Kanske är det samma ekonomiska intresse som styr SKR. Jenny Maria Nilsson visar i boken Omstart för skolans digitalisering hur huvudfiguren bakom LIKA idag har en chefsposition i den svenska edtech industrins branschorgan.

Men varför lägger skolorna stora resurser, i tid och pengar, på att certifiera sig själva och sina anställda? Jag anar att det kan vara rymdmiljardärernas tidsanda som spökar. När jämlikheten i skolan slagits sönder och skolor tvingas konkurrera blir certifikaten en konkurrensfördel. Enligt en undersökning från Novus från 2016 hade bara 23% tilltro till att svenska elever lär sig det de behöver veta i skolan. Skolor kan då få sin trovärdighet i glansen från certifikaten som för tankarna till Silicon Valleys stjärnentreprenörer. Även om certifikaten kostar pengar är det billigare att skryta med Google-pedagoger än med behöriga lärare.

Penelope Scott inleder låten Rät med hur hon fallit för storheten i framgångsrika techmiljardärer och deras löfte om att förbättra världen, en blind förälskelse som påminner om den svensk skolans.

I come from scientists and atheists and white men who kill God. They make technology, high quality, complex physiological. Experiments and sacrilege in the name of public good. They taught me everything, just like a daddy should.

Jag önskar att svensk skola, likt Scott mot slutet av låten, vaknar ur besvärjelsen. Jag tror inte att de digitala jättarna har någon magisk formel för ett fördjupat lärande. Deras kunskaper om utbildning kan inte mäta sig med lärarkårens samlade erfarenhet och studier. När de stjäl tid, energi och inflytande från lärarna så gör de inte det för att de har en moralisk övertygelse och pliktkänsla gentemot samhället, utan för att det är lönsamt. Att de enbart är intresserade av att utvärdera i vilken utsträckning de egna produkterna används och marknadsför, inte hur det påverkar eleverna och lärarna, är för att man inte lägger någon vikt vid dessa frågor. De drivkrafter som gjort företagen så fruktansvärt rika, är desamma som gör det olämpligt att ge dem mandat att utvärdera skolans verksamhet.

”I can’t believe you tore humanity apart. With the very same machines that could have been our brand new start.”

 

Aron Trägådh är lärarstudent (f-3) vid Malmö universitet

 

Stenlås, N. (2017). Skolreformer och lärarprofessionalism. I Kornhall, P., Evers, J., & Kneyber, R. (Red.), Flip the system : förändra skolan från grunden (1 uppl., s. 229-246). Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2019). TALIS 2018 En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan:  Delrapport 1. https://www.skolverket.se/getFile?file=4307

Nilsson, J-M. (2021). Kapitel 1 – Game Over. i Blikstad-Balas, M., Kornhall, P., & Nilsson, J. M. Omstart för skolans digitalisering. s. 15-88. Stockholm: Natur & Kultur.

 

4 Comments on “Aron Ihse Trägårdh: EdTech urholkar tilliten till lärarnas professionalism

  1. Ännu ett väl genomarbetat, välargumenterat inlägg om ett gravt fel i styrningen skolan. Digitalisering, marknadisering, mät- och utvärderingshysteri, betygssystem…
    Hur länge ska vi små söta lärare ropa oss hesa om att kejsaren är spritt språngande? Kära politiker, våga kaxa er mot lobbyisterna!

  2. Stort tack för ditt inlägg, Aron. Ett etiskt ansvarstagande i undervisningen bygger på lärares professionella omdöme och en medveten didaktisk planering där kunskapsinnehåll, värden och känslor förs samman.

  3. ”I can’t believe you tore humanity apart. With the very same machines that could have been our brand new start.” Det finns ingen anledning att tro att tech företagen skulle använda någon större kraft på att utveckla lärandet. De klarar knappt didaktiken kring sina egna användargränssnitt. Däremot måste skolan med hjälp av den nya tekniken, på samma sätt som skrivkonsten och tryckkonsten utnyttjades, ta hjälp av denna teknik för lärande. Libris.kb.se, SAOB, SAOL och ett bra engelskt lexikon är idag inte en självklar del i elevens dator och telefon. Observation och kommunikation är grunden för allt lärande, det muntliga, det skrivna, det tryckta och det digitala måste läraren kunna hantera och med sin egen förmåga använda i undervisningen.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »