Åsa Delblanc: AI och utbildning – ett tveeggat svärd

Med AI som en realitet i skolans värld ökar behovet av kritiskta perspektiv på användande av digital teknik i tbildning för yngre barn, menar Åsa Delblanc (red.).

Digital teknik och artificiell intelligens (AI) har blivit en alltmer integrerad del av våra liv, inklusive i utbildningen. För de yngsta barnen är möjligheten att utforska en värld av kunskap genom digitala medier en lockande och ibland oumbärlig möjlighet. Samtidigt måste vi alla, lärarutbildare, grundlärdare med olika uppdrag, samt förskollärare, noggrant väga riskerna som är förknippade med denna teknik, särskilt när vi använder den i en utbildningskontext.

När vi överväger integrationen av AI i barns utbildning är det nödvändigt att vara medveten om de potentiella farorna. Jag menar att Noddings (2016) omsorgsetik kan ge värdefulla verktyg för en sådan analys.

En av de största farorna med att använda AI i barns utbildning är risken för att avhumanisera utbildningen. Social interaktion med människor är grundläggande för barns känsla av trygghet och moralisk utveckling. Om vi ersätter mänsklig interaktion med maskiner, kan barnen gå miste om viktiga emotionella och sociala färdigheter.

Noddings påminner oss om vikten av att vårda och bry sig om. AI kan sakna förmågan att ge den känslomässiga koppling och förståelse som en lärare kan erbjuda. Barnen kan känna sig ensamma och förlora en viktig del av utbildningens kroppslighet. Hur avancerad AI än blir, kan den inte ersätta en trygg famn att krypa upp i. AI saknar kropp, och jag menar att det är det som gör oss människor unika i förhållande till artificiell intelligens. Dags att uppvärdera värdet av det kroppsligt upplevda!

Å andra sidan finns det flera positiva aspekter av att använda digital teknik och AI i utbildning för yngre barn. Det är viktigt att vi, som på olika sätt möter barn i utbildning, inte helt avskräcks av användningen av denna teknik, utan istället använder den på ett ansvarsfullt och medvetet sätt. Genom digital teknik har barnen tillgång till en oändlig mängd information och utbildningsresurser. Detta kan hjälpa till att bredda deras kunskap och intressen. Många digitala utbildningsverktyg är utformade för att vara interaktiva och engagerande. Detta kan göra lärandet roligare och mer givande för barnen.

För att balansera riskerna och fördelarna med AI i barns utbildning är det avgörande att främja kritiskt tänkande och användning. Vi måste uppmuntra barn att inte bara konsumera digitalt innehåll passivt, utan att aktivt engagera sig i sin utbildning och utveckling. Dessutom bör vi integrera kroppslighet i utbildningen för att förhindra avhumanisering. De estetiska uttrycken behöver också skrivas upp!

Integrationen av AI i barns utbildning är en komplex fråga som kräver noggrann övervägande. Noddings omsorgsetik påminner oss om vikten av att upprätthålla relationer och moralisk utveckling i utbildningen. Samtidigt kan digital teknik erbjuda fantastiska möjligheter för lärande. Genom att främja kritisk användning, och inte förlora kroppsligheten kan vi skapa en balanserad och berikande utbildning för våra yngsta elever. Det är vår plikt som pedagoger att se till att utbildningen förblir en plats för omsorg och utveckling, där teknik kompletterar, men aldrig ersätter, mänskliga lärare och den värdefulla mänskliga interaktionen.

Åsa Delblanc är grundskole- och förskolelärare samt filosofie doktor i pedagogik vid Malmö universitet

Referenser:

Noddings, N. (2016) Philosophy of education. Westview Press.

4 Comments on “Åsa Delblanc: AI och utbildning – ett tveeggat svärd

  1. Jag är på din sida, dvs skolan ska bygga på mänskliga möten (inkl värderingar) … men hur är dagens skola utformad? Det finns ett krav på lönsamhet och skalbarhet, där lärare ska göra mera på mindre tid. Orimliga krav.

    Har lärarna tid och ork att möta enskilda individer och deras tankar och känslor? Här kanske chatbotar/assistenter kan göra en insats?

  2. Artikelns målgrupp är ”yngre barn”. Borde det då inte vara mer givande att ha en Pedagogik som redan från början koncentreras på Människors Erkännande-Kraft? Istället för att introducera AI och dess nya avancerade tekniker?
    Immanuel Kants Erkännande-Kraft är en förmåga som är viktigare för både små och stora Människor än det ”lärande”-paradigm från 1990-talet som använder de fyra formerna: Fakta, Förståelse, Färdighet, Förtrogenhet, (de 4:a F:n). vilka bygger på att Individen ska Bedömas, i sin mottagnings-förmåga att ta emot: ”Undervisning – Lärande – Och sedan Bedömas.”.

    • Jo det är det jag argumenterar för. Mer kroppslighet och mer mänsklig samvaro. Men också ett kritiskt förhållningssätt. Absolut inget 4 F.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »