Skola och SamhälleBert Jonsson och Lars Nyberg: Dags att anamma effektiva inlärningsstrategier i skolan och i högre utbildning
De gynnsamma effekterna av testbaserat lärande noterades redan i början av 1900 talet. Strategin används idag med gott resultat inom viss utbildning. Att ytterligare utveckla, systematisera och sprida strategin skulle innebära stora vinster för skolan, och i slutändan för eleverna och deras kunskaper menar Bert Jonsson och Lars Nyberg (red.).
Lärande är en grundläggande aktivitet i skolan, på universitet och i många professioner. Tätt förknippat med lärande är de strategier vi använder oss av. Tyvärr visar undersökningar att elever/studenter vanligen använder ineffektiva inlärningsstrategier. Till exempel är ”läsa om och om igen” (eng. re-reading/repeated study) den mest använda strategin – trots att den är dokumenterat ineffektiv (Dunlosky et al., 2013). Även skolverket betonar vikten av att lära eleverna effektiva inlärningsstrategier.
Med utgångpunkt från aktuell forskning om inlärningsstrategier publicerade vi nyligen en bok, Testbaserat lärande – att stärka inlärning och minne. I boken beskriver vi och exemplifierar olika inlärningsstrategier med särskilt fokus på testbaserat lärande (eng. termer: retrieval practice/test-enhanced learning/practice testing). Definitionen av testbaserat lärande är enkel. Den bygger på att du plockar fram information från långtidsminnet. För att stärka inlärningen och senare hågkomst kombineras testbaserat lärande ofta med feedback (dvs att det korrekta svaret ges). Skillnaden i prestation mellan att ha använt testbaserat lärande kontra andra inlärningsstrategier definierar testeffekten.
Resultaten från över 500 vetenskapliga studier visar att testbaserat lärande stärker inlärning och ger bra studieresultat, På senare år har det publicerats flera så kallade översiktsstudier (Dunlosky et al., 2013; Rowland, 2014; Schwieren et al., 2017). Testbaserat lärande och dess gynnsamma effekter har också noterats av skolverket.
I boken identifierar vi direkta och indirekta effekter av testbaserat lärande. Direkta effekter består av mer effektiv inlärning och en förbättrad förmåga att komma ihåg information över tid. Exempel på indirekta effekter är att det stärker kommande instudering, identifierar kunskapsluckor för den enskilde eleven samt ger formativ information till lärare om elevers kunskapsluckor. En central faktor är att testbaserat lärande skapar en ”brygga” mellan lärandesituationen och den senare prov/tillämpnings-fasen, vilket beror på att samma process används vid inlärningstillfället (hämta information från långtidsminnet) som vid senare prov/ tillämpning.
Studier med moderna hjärnavbildningsmetoder har visat att testbaserat lärande stimulerar hjärnområden som är centrala för effektiv inlärning och minne). Vidare visar studier att testbaserat lärande i högsta grad är gynnsamt för individer med sämre lärandeförutsättningar, såsom individer med lägre arbetsminne eller ordförråd.
Varför är då ineffektiva strategin ”att läsa om och om igen” den vanligaste strategin? En förklaring är att testbaserat lärande, likväl som andra funktionella inlärningsstrategier, kräver ett visst kognitivt engagemang och därmed en viss ansträngning. Dessutom, det första som inträffar när studenter använder testbaserat lärande är att de upptäcker vad de inte kan och inte kommer ihåg. För en del elever/studenter leder till att de återvänder till gamla och ineffektiva strategier. Det finns alltså en tröskel att ta sig över, men med rätt introduktion till strategin (börja enkelt) är tröskeln tämligen låg, och i takt med att resultaten stärks så blir det allt lättare att som elev motiveras till att regelmässigt använda testbaserat lärande.
Till skillnad från betygssättande prov har testbaserat lärande inte fokus på gradering av elevers kompetens, utan används som ett medel för att stärka lärandet. Det krävs inte att svaren rättas av lärare, utan återkoppling kan ges på annat sätt såsom att svaren delas ut eller nås via internet, att elever rättar själva eller varandras svar. Metoden kan därför på sikt minska belastningen genom att elevernas lärande stärks och deras egna strategier utvecklas. I boken ger vi ytterligare exempel på hur testbaserat lärande kan användas och kombineras med andra metoder. I dessa pandemitider är det värt att notera att testbaserat lärande kan med fördel användas för distansstudier. Exempelvis kan lektioner/föreläsningar följas av testfrågor som är tillgängliga över internet och därmed kan nås oavsett tid på dygnet. Feedback i termer av rätt svar kan lätt införlivas i samma gränssnitt. Idag finns det färdiga applikationer att tillgå som med små medel kan anpassas till det aktuella innehållet.
De gynnsamma effekterna av testbaserat lärande noterades redan i början av 1900 talet och strategin används idag med gott resultat i vissa utbildningar. Detta kan emellertid utvecklas och systematiserar betydligt mer. Forskningen har också genererat kunskaper om andra effektiva metoder. Utmaningen nu är att utbilda och uppmuntra elever att använda inlärningsstrategier, som testbaserat lärande, som bidrar till ett hållbart lärande.
Bert Jonsson är docent i psykologi och professor i beteendevetenskapliga mätningar och är verksam vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
Lars Nyberg är professor i psykologi och neurovetenskap samt föreståndare för Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning (UFBI), Umeå Universitet.
Båda författarna har omfattande erfarenhet av undervisning på olika nivåer och av forskning om lärande och minne hos barn, vuxna och äldre individer.
Bild av Kelly Sikkema, Unsplash.
Referenser
Dunlosky, J., Rawson, K. A., Marsh, E. J., Nathan, M. J., & Willingham, D. T. (2013). Improving Students’ Learning With Effective Learning Techniques: Promising Directions From Cognitive and Educational Psychology. Psychological Science in the Public Interest, 14(1), 4-58. https://doi.org/10.1177/1529100612453266
Rowland, C. A. (2014). The effect of testing versus restudy on retention: A meta-analytic review of the testing effect. Psychological Bulletin, 140(6), 1432-1463. https://doi.org/10.1037/a0037559
Schwieren, J., Barenberg, J., & Dutke, S. (2017). The Testing Effect in the Psychology Classroom: A Meta-Analytic Perspective. Psychology Learning and Teaching-Plat, 16(2), 179-196. https://doi.org/10.1177/1475725717695149
8 Comments on “Bert Jonsson och Lars Nyberg: Dags att anamma effektiva inlärningsstrategier i skolan och i högre utbildning”
Lämna ett svar
STÖD SKOLA OCH SAMHÄLLE!
Skola och Samhälle är en ideell förening. Vi som arbetar med S.O.S. gör det helt utan ersättning. Alla bidrag till en fortsatt kritisk debatt om skola och lärarutbildning mottages tacksamt!
Swisha till: 123 589 43 73
Jag uppskattar boken ni skrivit och rekommenderar den till mina lärarstudent. Jag har väl egentligen bara två frågor: hur blev retrieval practice översatt till testbaserat lärande? Funderar även över ert påstående/fråga
”Varför är då ineffektiva strategin ”att läsa om och om igen” den vanligaste strategin?”
Att jag funderar bottnar i att jag arbetat som lärare i naturvetenskap och matematik i 35 år på högstadiet och gymnasiet, under den tiden har egentligen inte retrieval practice försvunnit i mina ämnen. Tvärtom har det förstärkts i takt med att förkunskaperna hos eleverna varierar såpass när de kommer till oss på högstadiet. Vi måste arbeta mer med memorering numera helt enkelt. Nyfiken på era svar, det här är inte mitt forskningsområde så jag faller mest tillbaka på min undervisningspraktik i denna frågan.
Jag behöver nog lägga till att jag läst Dunlosky et al (2013) för att se vilka studier översikten hämtar data ifrån, och jag ser inte att undervisning av tex matematik eller kemi är med. Jag anar att det finns viss ämnespecifik tradition som spelar roll med andra ord. Undervisningsämnen har verkligen domänspecifik didaktik, och generaliseringar/transfer mellan ämnen verkar vara svårt att göra. Därmed inte sagt att det finns generella slutsatser som kan dras i översikter, men att ämnen har olika traditioner kan vi inte bortse ifrån.
I boken tar vi upp även andra ämnen och det kommer hela tiden nya studier, en kom bara för några dagar sedan i kemi – vilket är ett ämne som passar ypperligt för testbaserat lärande. Bifogar länken (nedan). Om du inte kan ladda ner den- hör av dig till mig direkt, du hittar mig via Umeå universitets hemsida
https://pubs.rsc.org/en/content/articlehtml/2021/rp/d0rp00185f
Hej och tack för kommentaren. Vi håller med om att testbaserat lärande inte är något bra namn- det leder lite fel eftersom det inte handlar om prov/test i vanlig bemärkelse. Benämningen ”retrieval practice” (att öva att hämta information från långtidsminnet) är ett bra namn som speglar processen. Vi har under många år försökt komma upp med ett bättre namn- men misslyckats. Alla förslag på annat namn mottages med tacksamhet
Mvh Bert
Att ”läsa om och om igen” är den vanligaste strategin beror sannolikt på att passivt läsa känns enkelt samt att ger en känsla av att detta kan jag, detta kommer jag ihåg. När de ”läser igen” känner de igen den text vars innehåll de ska extrahera eller den kemiska förening de förväntas lära sig , utan att egentligen komma ihåg informationen. Medan testbaserat lärande direkt ger info om vad du kan och inte kan och är därför mer kognitivt utmanande under inlärningsfasen men betala sig senare
”Testbaserat lärande” är enligt artikeln, att plocka fram information från LÅNGTIDSMINNET ihopkopplat med nära feedback via rätt svar. Min KUNSKAPSTEORETISKA kritik är allvarlig. Se ”KUNSKAPENS UPPROR!”, Holm 2020:
Begrepp ”Organisk utbildning” – Fotnot 94/108 i kapitel 9 och 11
Begrepp ”Threshold Concepts” – Fotnot 15 respektive Fotnot 53 i a.a. 2020 (relaterat till Holm 1998 och Meyer & Land 2003)
Testbaserat lärande, är en psyko-neurologisk + psyko-beteendemätnings-baserad metod. Bevisning sker genom hjärnavbildning av vilka hjärnområden som stimuleras och är centrala för effektiv INLÄRNING och MINNE.
Att bli lika spränglärd som ett lexikon med hjälp av testbaserat lärande, gynnar inte UTVIDGNING/FÖRSTÅELSE av Sak/Ämnens Threshold Concepts. Min bok ”Kunskapens uppror!” bevisar med hjälp av ATT FÖRSTÅ istället för att MINNAS, att förstå Bråktal och Phytagoras sats handlar om vad Paul M. Romer beskriver som rundgång mellan Kunskap H – Kunskap A – Kunskap H. Och vad Holm (2020) beskriver som ”intransitiv motivation”, Fotnot 42, 2020.
Det Ter sig som ologiskt/orimligt att vara ”spränglärd” med kunskap skulle vara negativt för att bygga förståelse. I boken ” argumenterar vi inte för att all undervisning ska baseras på testbaserat lärande, men det bör vara systematiskt inslag i all undervisning”( s.41). Utifrån idén att vetenskap ska influera vårt samhälle är det svårt att bortse ifrån den massiva evidensen för testbaserat lärande – inklusive i skolkontexter. Få metoder/inlärningsstrategier har granskats på detta omfattande sätt
Min bok ”KUNSKAPENS UPPROR!” är en Debattbok om filosofi, politik. Och har dagens psykologi, sociologi som fiender. (Holm 2020)
JONSSON talar på engelska om ”Measurement and assesment of knowledge, skills, abilities and attitudes”. Varför engelska när det på svenska betyder: Mätning och bedömning av Kunskap; Färdigheter; Förmågor; Attityder. Och varför vända tillbaka till 1960-talets skåpmat som väcktes i Företagen med Blooms taxonomi. Min bok tar fram kritiken från dåtidens forskare (a.a. s 139). En kritik som berör PSYKOLOGINS ABSTRAKTIONER.
NYBERG är, enligt min uppfattning som KUNSKAPSTEORETIKER, enbart partner till Jonsson för att styrka med naturvetenskaplig NEOROVETENSKAP, att funktionella hjärnavbilder kopplar hjärnsystem till olika minnesprocesser.
Men FAKTORERNA hos Jonsson & Nyberg, utgör inget bevis för Kants beskrivning av KUNSKAP, som en UTVIDGNING i mångfald av det ”Gegenstand” vi skapar av Tinget i sig.
Se också hur forskare just nu, i Arbetslivet, kritiserar begreppet ”Learning Agility” i P&L 21.10 2020 ”Nytt omtvistat begrepp”.