Birgitta Härfast och Anna Pilebro Bryngelsson: Samordnat ledarskap istället för utvisning (replik)

Hur kan lärare arbeta systematiskt med sitt ledarskap för ökad arbetsro? Frågan ställdes i en kommentar till Birgitta Härfast och Anna Pilebro Bryngelsson efter deras text Undervisning istället för utvisning. Här är deras svar. (red.)

Vi använder modellen, LIBRUSS, akronym för verktygen Ledarskap, Instruktioner, Beteenden, Uppmärksamhet, Situationen och Social färdighetsträning. Modellen baseras på Kognitiv beteendeteori och fungerar för skolledare, lärare, elevhälso- och fritidspersonal. Med LIBRUSS får de en gemensam bas för samordnat ledarskap. Kognitiv beteendeteori bygger på inlärningspsykologi och teorin passar därför utmärkt i skolan. Då undervisningen måste fungera för varje elev fokuserar vi samtidigt på akademiskt lärande och på att lära in de beteenden som stödjer undervisning och klassrumslärande men även vid lärande i skolans övriga miljöer. Här följer en kort genomgång av LIBRUSS:

Ledarskap. Skolpersonal behöver inom organisationen, genom sina egna beteenden, leda sociala processer och påverka elevers beteenden så att individuella och gemensamma uppgifter och mål kan utföras och nås. Vuxna leder barn, det är vår tydliga utgångspunkt och med målet att eleverna ska utveckla förmågan att leda sig själva.

Instruktioner ges i form av önskvärda beteenden, aldrig i inte-instruktioner.

Beteenden. Tydliga instruktioner ges kring beteenden, det vill säga de handlingar som behöver utföras. Vid behov av förändring är det lättare att ändra ett beteende än en egenskap.

Relationen lärare-elev är professionell och syftar till att utveckla eleven. Ledaren bär ansvar för att skapa och vidmakthålla en god relation.

Ledaren måste vara vaksam på hur hen riktar sin egen uppmärksamhet. Mest uppmärksamhet ska ges när önskvärda beteenden följs. Det ska löna sig märkbart att följa ledarens instruktioner och det mest belönande är att få ledarens uppmärksamhet. Viktigt är att ge rikligt med bekräftande uppmärksamhet. Det finns risk att elever söker negativ uppmärksamhet, om det är mest det som erbjuds från ledaren.

Situationen. Vi säkrar att det är fysiskt möjligt att följa instruktioner och att miljön är ordnad för att stödja alla önskvärda beteenden. Om instruktionen är att arbeta självständigt med en uppgift kan det vara väldigt svårt för vissa att inte småprata med kamrater om de sitter i fyrklöver eller parvis. Ett ansvarstagande ledarskap koordinerar miljön på ett genomtänkt sätt i förväg. På så sätt minimeras risken att eleven får negativ uppmärksamhet från läraren på oönskat beteende.

Social färdighetsträning kan ske individuellt eller i grupp. Elever övar i ordinarie miljö in beteenden som ännu inte är fullt inlärda. Det kan handla om strategier för att leka och/eller ha konstruktiva sociala kontakter genom att hantera motgångar utan att använda våld.

Vi har haft elever i stort behov av särskilt stöd som utgångspunkt, men arbetar i huvudsak med ledarskapsverktygen på gruppnivå. De elever vi främst vill stötta är de elever som riskerar att utvisas från klassrum och omplaceras. En del interventioner kan av skolpersonal därför tyckas onödigt konkreta och detaljerade för elever som egentligen inte behöver dem. Men, alla elever uppskattar den arbetsro metoden ger och på så sätt ställer vi inte elever mot varandra.

Utvisningar, som vi i den förra artikeln beskrev, i form av uppmaning att lämna klassrum eller placeringar i specialskolor brukar ofta föregås av uttalanden från lärare om att jag har gjort allt jag kan för eleven. Vi har tagit fasta på det och utformat detta enkla, lättillgängliga pedagogiska verktyg för lärare att använda särskilt vid undervisning av elever med stora behov av särskilt stöd. Enkelt, men samtidigt komplext eftersom det hela tiden kopplas till det faktiska nuläget för eleven, gruppen och läraren.

Det tar tid att hjälpa elever och lärare att hitta rätt i kravnivåer och i LIBRUSS. För många lärare har det varit förvånande hur stor skillnad verktygen faktiskt gör när de tillämpas konsekvent. För att nå dit har vi föreläsningar för skolpersonal, direkthandledning i klassrum och andra skolmiljöer, samt handledning genom reflekterande samtal med teamet som ansvarar för elevgruppen.

Ansvarig skolledare deltar alltid i samtalen, så att handledningen blir ett tydligt beslutsforum.  För att metoden ska fungera måste rektor formulera mål för särskilt stöd som innefattar både akademiska mål på individnivå och mål kopplade till elevens behov av att lära in beteenden som underlättar akademiskt lärande. När rektorer missar det senare, exkluderas elever förr eller senare från både grupper och lärande.

Alltför ofta används ett konfliktperspektiv vid analyser av problem i skolan och lösningar söks via kamp eller flykt. Alltför ofta placeras problem på individnivå: det är något fel på eleven som gör att hen måste bort! Alternativt: läraren är dålig och behöver ersättas! Därför utvisas fortfarande elever från klassrum och därför skuldbeläggs lärare som inte “lyckas” på egen hand. Vi har en modell som tydligt placerar ansvaret där det ska vara, i organisationens samlade kompetens. Ingen ska känna sig ensam i ett svårt ansvar och elever har rätt till samhörighet i grupp och lärande.

Skolminister Ekström uttrycker att vi behöver förebygga. Vi har under de senaste fem åren använt och utvecklat LIBRUSS med mycket goda resultat. Vi har höjt kunskapsresultat markant och minskat andelen elever som inte undervisas tillsammans med sin klass. Parallellt med detta har sjuktal minskat stort och trivsel på arbetsplatsen gått från rött till grönt. Vi har dock funnit att vi behöver fokusera än mer på skolledarnivån och utformar därför just nu en utökad modell av LIBRUSS för mer samordning på grupp- och organisationsnivå.

Birgitta Härfast är socionom, handledare och organisationsutvecklare på konsultbasis och Anna Pilebro Bryngelsson arbetar som rektor. Författarna har arbetat tillsammans under fem års tid med att utveckla lärande och studiero och god arbetsmiljö för lärare.