Malin Tväråna: Efter tio år av skoldebatt behöver vi din röst!

Skoldebatten rasar som aldrig förr, men hörs tillräckligt många insatta och kritiska perspektiv? En uppmaning från redaktionen att delta i debatten!

När nättidskriften Skola och Samhälle startades, vid i början av 2010, valdes namnet S.O.S. för att den handlar om skola och samhälle, men också för att vara en  signal om att det nu var hög tid att föra en fördjupad, kritisk och bred diskussion om vart skolan är på väg.Vid den tiden fördes nämligen den diskussionen knappast i media i övrigt. Avsikten var att det skulle vara en webbtidning som inte kunde definieras partipolitiskt. Den skulle vara öppen för alla och publicera texter av, lärare och lärarutbildare som är mitt i vardagsarbetet med skolan och lärarutbildningen, forskare som vill delta i kritisk debatt om skolan, elever, föräldrar, politiker och allmänhet. Det enda kravet på det som skrivs var att det på allvar försöker komma  under ytan, schablonerna, det gängse talet. 

Såhär beskrevs situationen år 2010: 

Den nuvarande situationen ger mycket lite utrymme för en fördjupad och kritiskt  granskande utbildningsdebatt. Det mesta som sägs i offentligheten handlar om  skolans och lärarutbildningens brister. Det är en ensidigt svart bild av  tillståndet i den svenska skolan som målats upp: mobbning, brist på ordning,  kunskapsfientlighet, sjunkande kunskapsresultat, allt fler elever klarar inte  målen, dåliga lärare på grund av en otillräcklig lärarutbildning o.s.v. 

Det är ytterst olyckligt om det offentliga samtalet om skolan är alltför ensidigt,  inte sätter in diskussionen i större sociala sammanhang och inte vilar på några  idéer om vilken roll skolan bör spela för elevernas bildning och utbildning. Skola och samhälle har i offentligheten glidit isär.  

Om samhällsdebatten ignorerar skolan och aldrig på allvar tränger in i dess  problem kan de övergripande samhälleliga beslut som tas förvärra problemen  istället för att lösa dem. Vi behöver en bred kritisk debatt om skola och  utbildning som utgår från dagens och morgondagens samhälle och som bygger  på praktisk erfarenhet och forskning. Den nuvarande situationen är med andra ord ett allvarligt demokratiskt  problem. 

Idag har debatten om skolan börjat puttra och bubbla, för att nyligen mer eller mindre explodera. Lärare och rektorer har höjt sina röster och publicerat en mängd uppmärksammade artiklar om skolans situation i dagspressen. I flera fall har detta följts upp med inslag i nyhetssändningar. Debatten har ofta haft en upprinnelse i diskussionerna på “skoltwitter” och i arbetet hos ideella organisationer som tankesmedjan Balans och nätverket för likvärdig skola. Även professionella reportrar har publicerat granskande reportage och böcker om skolan – 5-6 stycken om den svenska skolmarknaden bara denna vår.  Och SVT har tagit upp frågan om skolans roll och plats i samhället både i politiska debattprogram, i humorprogram och nu senast i en serie från Vetenskapens värld.

Så behövs S.O.S. inte längre? Snarare tvärtom. Vi välkomnar denna storm av intresse för den rådande situationen i skolan, men fortsätter hävda att det är ytterst olyckligt om det offentliga samtalet om skolan är alltför ensidigt,  inte sätter in diskussionen i större sociala sammanhang och inte vilar på några  idéer om vilken roll skolan bör spela för elevernas bildning och utbildning. Vi behöver diskutera både vilka reformer som behövs på skolans område, och hur de ska genomföras, och hur vi ska kunna få en skola med arbetsro, mening, riktning och reella förutsättningar. Vi behöver fler olika röster om vad som behöver hända för att svensk skola ska kunna återta sin plats som ett nav i samhället, och om vilken som egentligen är skolans uppgift och roll. Vi vill höra fler lärare beskriva vad det innebär att arbeta i svensk skola idag, fler forskare föra en kritisk debatt om vad vi faktiskt vet och ännu inte vet om skolan, fler lärarutbildare pröva idéer för en god lärarutbildning, fler politiskt engagerade berätta hur de tror att situationen kan förbättras, och fler föräldrar och elever som höjer sina röster kring vad de vill att skolan ska vara. 

Vi vet att artiklarna på SOS bevakas av myndigheter, lärosäten och fristående aktörer på skolans område. Här blir du hörd.

Skriv! Sänd oss dina idéer, tankar, din frustration, dina argument, din framtidstro, din förtvivlan, dina visioner, din ilska eller ditt hopp.  Nu skrivs berättelsen om vad som hänt med skolan de senaste decennierna, och om vilken som är dess framtid. Var en del av den debatten.

Malin Tväråna är ordförande för Skola och Samhälle, gymnasielärare och lektor i didaktik vid Uppsala universitet

6 Comments on “Malin Tväråna: Efter tio år av skoldebatt behöver vi din röst!

    • Det är väldigt välkommet, Elsemarie! Under fliken “Bidrag” finns vår adress, och information om hur inläggen brukar se ut.

      Vi ser fram emot att höra av dig,
      Malin, red.

  1. Bra, har vidarebefordrat till både Twitter och Facebook, hoppas lärare hör av sig om sin vardag. Den formativa bedömningen behöver beskrivas mer, så läarre känner sih bekväm med den sortens bedömning.

  2. Malin,

    Du skriver att “(v)i behöver fler olika röster om vad som behöver hända”. Men finns det då inte en risk att fler röster som lyfter allt fler aspekter och problem snarare skapar förvirring, kaos och frustration än en konstruktiv debatt?

    Skulle inte ni på redaktionen kunna välja ut några frågor och låta läsarna fokusera en fråga i sänder? Inläggen skulle då kunna visa på komplexiteten bakom även till synes enkla frågor? Och vi läsare skulle tillsammans kunna fördjupa oss i ett litet ämne i sänder.

    Tror att politiker och andra inte inser komplexiteten i skolan och därför ofta väljer alldeles för enkla lösningar på skolans problem – fort ska det gå och billigt ska det bli!

    Här skulle nog S.O.S. kunna göra en meningsfull insats …

    • Ett förslag väl värt att överväga, trots att det kan kräva ytterligare lite mer redaktionsarbete än nuvarande mer “fria” upplägg. Samtidigt håller jag verkligen med om att få av skolans problemfrågor får den fördjupade diskussion de är värda.

  3. Verkligen fint initiativ från SOS . Om någon forskare skulle kunna skriva om en effektstudie som jämför utfallet av socioekonomiskt blandade grupper och de som inte är blandade.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »