Eric Cardelús: Skoldebatten har fastat i det klickbara

I jakten på drastiska historier och positioner i skoldebatten har fokus hamnat på det enskilda och personliga. Detta riskerar att hämma politisk förändring menar Eric Cardelús (red.). 

Tydligt är att vi människor ofta dras till förenklade och personvinklade budskap. Från savannen och framåt har vi varit beroende av varandra för att leva och överleva. Och trots dagens historiskt unikt högutbildade befolkning, fastnar vi lätt i det förenklat personburna.

Före jul illustrerades detta banala påstående av ett DN-reportage (11/12-21) som skruvade upp den skolpolitiska och klickokratiska temperaturen. I centrum stod paret Hans och Barbara Bergström, grundare av den extremt lönsamma och starkt expanderade skolkoncernen Internationella engelska skolan. Reportaget var påkostat: sex sidor glansigt papper, effektivt skrivet och bildsatt av skribent Björn af Kleen och fotograf Alexander Mahmood.

Där och då uppstod en skolpolitisk ”snackis”, eller snarare ”skrikis.” För ingen skolrelaterad artikel lär ha fått sådant genomslag i närtid. Men vem vinner på ett skolpolitiskt samtal frontat av paret Bergström? Bilderna av marknadskolans förmenta baksidor är inte nya, oavsett politisk hemvist. Så vad är poängen med att emotionalisera och personfixera allt detta?

I Aftonbladet (11/12-21) stod att ”Skolmiljardären vill att vi håller käften” och paret Bergström ”beter sig som en parodi på elaka välfärdskapitalister.” I ett annat mediesvep märks att många belackare tog fasta på att Barbara Bergström torkat av sina tvättade händer på DN-fotografens kläder. Ingen slump, utan ett djupare karaktärsfel, tycktes många mena.

Kort därefter gavs Barbara Bergström möjlighet att förklara sitt uppseendeväckande agerande. Hennes replik kan tyckas mild och försonlig, men tidigare har paret Bergström inte skrätt med orden för att freda sin position. Exempelvis har Barbara sagt sig vilja kräkas på kritiken mot IES, en kritik som benämns ”bullshit”. Vidare märks åsiktenatt det får vara slut på kommunistväldet”, alltså den rådande skolpolitiska ordningen där paret Bergström själva blivit miljardärer.

Från annat publicistiskt håll hördes att Bergström-debatten var ”smått surrealistisk”, att handtorkningsincidenten fått groteska dimensioner och att avskyn mot Bergström är orimlig (SvD 13/12-21). Här, liksom senare i en artikel av Johan Hakelius (2021) i tidningen Fokus, påstås att DN-artikeln placerat sig i en pressetikens och smaklöshetens gråzon. Hakelius kallar DN-artikeln för ett ”yxjobb”. SvD-journalisten Nina Solomin menar att artikeln triggar ”en latent kollektiv arketyp hos många”, ”den förhatliga Kapitalisten, som skamlöst suger ut folk och drivs av egoism och ondska.” Det hänvisas till Storpotäten i 1970-talets vänsterpolitiserade barnprogram, liksom att miljardären Barbara Bergström provocerar många då hon är en kvinna i 75-års åldern och uppträder extravagant. Ett feministiskt spår blandas in och uppmärksamheten riktas mot något allmänt förkastligt: kvinno- och ålderistiskt förtryck. Och vem vill förknippas med sådant? Eller som ett förstorat citat i texten anger:

”Vi skulle må bra av fler sådana kaxiga 75-åriga tanter, i en kultur där svenska kvinnliga intellektuella skäms så mycket över sina utseenden att de inte vill vara med i tv.”

Kommunistvälde, kräkas, yxjobb, bullshit, könsrelaterat och ålderistiskt förtryck, storpotäter, ondska och parodier på välfärdskapitalister. Inför denna ström av röststarka, emotionella och tematiskt yviga inlägg, uppstår funderingar kring sambandet mellan den extrema/unika skolpolitiska modellen i Sverige och gapigheten. Här tycks ytterligheterna göda varandra, ungefär som i ett upphettat gräl där de höjda rösterna triggar och tröttar ut varandra. Kvar blir den bittra smaken av dubbel förlust.

Underligt är ändå att en extrem skolpolitisk modell slagit starka rötter i ett annars så försiktigt, sakligt och konsensusdrivet land som Sverige. Eller bör självbilden uppdateras? Vi är kanske inte så mellanmjökiga som vi tror. Här inverkar nog också de digitala praktikernas snabbhet, där reptilhjärnan övermannar framloben, affekter dränker eftertänksamheten.

Uppenbart har inget jämförbart land följt Sverige i att skapa och upprätthålla en så marknadsvänlig skola, med så flexibla och frikostiga möjligheter att ta ut vinst från skattefinansierad verksamhet. Få, om ens något annat land, har haft en så stark ökning av mellanskolvariation under samma tid, med barnrika områden där skolor faller sönder och stängs. Här finns också en omfattande betygsinflation, som forskare knutit till skolkonkurrens. Få andra länder har så skriande lärarbrist som just vår egen kunskapsnation, detta trots talet om att lärare är samhällsbärande, skapar framtiden och ger trygghet i dagens segregerade samhälle.

Återigen till frågan: Kan den gapiga skoldebatten ha förlamat och förhalat många av de modifieringar och korrigeringar som kunde gjorts sedan det tidiga 1990-talets felslagna reformer? Med andra ord, att skrikigheten har övermannat sakligheten. Paradoxal blir den hårda kritiken mot Bergströms, en kritik som sällan riktas mot de regelverk, beslutsprocesser och politiker som skapat och upprätthållit ett system med lågt stöd bland såväl lärare som allmänhet. Här syns politiker som växlat över till välavlönade poster inom just bolagsskolor, tendenser som kritiserats av alltifrån den tidigare MUF-ordföranden Benjamin Dousa till skribenter utan partitillhörighet (Kornhall 2016; Larsson 2020 & 2021; SvD 10/1-20). För undersökningar visar att 80 procent eller mer av befolkningen motsätter sig dagens ordning.

I glappet mellan folkopinion och förd politik uppstår sannolikt kognitiv dissonans, liksom maktlöshet och irritation. Att tänka multipersonellt, multifaktoriellt och systemiskt kräver mer än en förenklad personcentrering. Och om partier frångår opinionen, kan säkert villospår locka. Kognitiv dissonans kan också uppstå hos många av dem som valt populära bolagsskolor åt barnen, men är kritiska till skolsystemets segregation och bristande stabilitet. En sorts valfrihetens medelklassångest, där private good skär sig mot common good, för att tala akademiska (Englund 2018). För hemsk blir risken att dra svarte petter i ett konkurrens – och valfrihetssystem som drivs av en inneboende rädsla för att välja fel, hamna snett och bli en förlorare tillsammans med andra förlorare. Men måste det vara så här?

I svensk-finska jämförelser märks att finländarna har ett större förtroende för skolan och lärarna, den närmaste skolan är oftast den bästa skolan, liksom att det råder mindre av förändringsjuka, valfrihetsfokus och att skoldebatten är mer saklig och sansad på andra sidan Bottenviken. Exempelvis konstateras i en jämförelse av den svenska respektive finska PISA-rapporteringen att de svenska artiklarna är mer politiserade och ”bombastiska, medan PISA i det finländska materialet i större utsträckning förankras i en pedagogisk diskurs och omskrivs på ett mer nyanserat sätt (Rehnberg 2019:4; jfr Sahlberg 2012 & 2021; Cardelús 2021).

Så i ljuset av detta och under detta valår, finns poänger med att sortera och slipa resonemang och sakargument, snarare än att fladdra runt i känslostyrda personfrågor. För varken skolmiljardären Barbara Bergström eller någon annan enstaka uppseendeväckande aktör har ensamt skapat eller upprätthållit det system vi har idag.

 

Eric Cardelús är lektor, lärarutbildare och mångårigt verksam gymnasielärare

Foto: Yakup Ipek, Pixabay.

Referenser

af Kleen, B. (2021-12-11) Barbara Bergström: Kritiken har inget med verkligheten att göra.

Bergström, B. (2021-12-11) Replik från Barbara Bergström om Aftonbladets ledare om DN-reportaget om IES. I Aftonbladet: https://bloggar.aftonbladet.se/ledarbloggen/2021/12/replik-fran-barbara-bergstrom-pa-aftonbladets-ledare-om-dn-reportaget-om-ies/

Cardelús, E. (2021-11-02) Därför är Finlands skolor bättre, I: Tidningen Kvartal, https://kvartal.se/artiklar/darfor-ar-finlands-skolor-battre/

Dagens Industri (2018-05-15) ”Engelska skolan: ’Det får vara slut på kommunistväldet nu.’” https://www.di.se/nyheter/engelska-skolan-far-vara-slut-pa-kommunistvaldet-nu/

Dagens Nyheter (2021-12-09) ”Barbara Bergström: Kritiken mot vår skola har inte med verkligheten att göra.Det är bullshit.” https://www.dn.se/sverige/barbara-bergstrom-kritiken-mot-var-skola-har-inget-med-verkligheten-att-gora-det-ar-bullshit/

Englund, T. (2018) Är demokratin hotad? Om privata intressen och skolans omvandling. I: Utbildning och demokrati, vol 27, nr 1, 115-135.

Hakelius, J. (2021) Offer för af Kleens yxjobb. https://www.fokus.se/kronika/barbara-bergstrom-perfekt-offer-for-af-kleens-yxjobb/

Göteborgs-posten (2021-02-13) Åtta av tio vill begränsa eller vinstuttag i skolan. https://www.gp.se/nyheter/sverige/%C3%A5tta-av-tio-vill-begr%C3%A4nsa-eller-f%C3%B6rbjuda-vinstuttag-i-skolan-1.41077012

Kornhall, P. (2016) Korruption i Sverige. Stockholm: Leopard förlag.

Larsson, M. (2021) De expansiva. Stockholm: Tankesmedjan Balans.

Larsson, M. (2020) De lönsamma. Stockholm: Tankesmedjan Balans.

LR Opinion (2014-09-09) Svenska folket om vinster i skolan. https://www.lr.se/opinion–debatt/undersokningar/2014/2014-09-09-svenska-folket-om-vinster-i-skolan

Renberg, H.S. (2019) PISA-press: svenska och finska mediekonstruktioner av ”världens bästa skola”. Stockholm: Förvaltningsakademin, se speciellt sidan 4.

Sahlberg, P. (2012) Lärdomar från den finska skolan. Stockholm: Studentlitteratur. Se även videon på Youtube, Pasi Sahlberg, 2021-02-26, In Teachers We trust, https://www.youtube.com/watch?v=iItRqQ8KHCo

Skolverket (2021-12-29) Skolkonkurrens skapar betygsinflation. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/skolkonkurrens-skapar-betygsinflation

Sima, J. (2021-12-11) Skolmiljardären vill att vi håller käften, i Aftonbladet, https://www.aftonbladet.se/ledare/a/QyEXLJ/skolmiljardaren-vill-att-vi-haller-kaften.

Solomin, N. (2021-12-13) Avskyn mot Bergström är inte rimlig. https://www.svd.se/avskyn-mot-bergstrom-ar-inte-rimlig

SvD, 2020-01-10, Muf: Borgerligheten sitter i knät på friskoleföretagen.

SVT Nyheter (2017-07-05) Majoritet av svenskarna vill begränsa vinster i välfärden. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/majoritet-vill-begransa-vinster-i-valfarden

SVT Nyheter (2021-12-12) Skolmiljardärens beteende kritiseras https://www.svt.se/nyheter/kritikstorm-miljardaren-torkade-hander-pa-fotografens-skjorta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Comments on “Eric Cardelús: Skoldebatten har fastat i det klickbara

  1. Det var nog rätt tänkt av Cardelús, men vill man hyfsa diskussionen ska man kanske inte beteckna vissa åsikter som extrema. Jag har själv försökt hyfsa debatten på skoltwitter men talat för döva öron. Det är uppenbart att glåpord och hatiska kommentarer huvudsakligen kommer från friskolans kritiker.
    Åsikten att friskolor bör vara tillåtna är en legitim åsikt, lika legitimt är det att anse de inte bör tillåtas. Men när de nu finns, vore det bra om friskolans kritiker kunde ge förslag på hur de kan förbjudas och att vi kan återgå till en situation som fanns före friskolereformen. (Friskolor fanns långt före reformen …).
    Bemöt argumenten med motargument, inte glåpord och nedsättande omdömen.

  2. Det är klart att det finns ett systemfel i den svenska skolan. Det är det vi borde diskutera. När skolkommisionens förslag verkar problematiska att genomföra, då har vi ett svårt läge. Speciellt när det finns en koppling till en annan samhällsfråga. Nämligen gängkriminalitet. Gängkriminella har oftast en misslyckad skolgång.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »