Erik Cardelús: En skola för samhället eller särintresset?

Vad är samhällskostnaden för instabila och spekulativa skolor? Erik Cardelús reflekterar över vem som vinner och vem som förlorar på ett skolsystem av Darwinistisk modell (red.).

En afton i början av maj cyklar jag förbi min gamla grundskola, belägen i ett av Stockholms särskilt utsatta områden. Mycket har hänt i orten, speciellt tydligt är att min gamla grundskola har krympt och krisat. Kunskapsresultaten har rasat, elever flytt, lärare avlöst varandra. Tidigare hyste skolan uppåt tusentalet elever, med parallellklasser från ettan till nian. Idag är antalet nere på 252 elever, allt enligt Stockholms stads hemsida.

I likhet med många andra kommunala skolor i socioekonomiskt svaga områden har skolan haft svårt i konkurrensen. Denna skola mitt i orten har fastnat i en mörk spiral: färre och mer krävande elever, otillräckliga resurser, svårare att rekrytera och hålla kvar lärare. Lättare lär det inte bli i dagens kärva besparingstider.

Så vad gör man med tunnare elevunderlag och tommare lokaler? Under ett antal år har det hysts religiösa friskolor i delar av lokalerna. Namnen har varierat, men senast var det ett framtidsklingande namn på en skolenhet som hösten 2022 stängdes av Skolinspektionen. Bakom beslutet stod Skolinspektionen, men också ett tungt yttrande från SÄPO som gjorde gällande att det är en ”miljö som förespråkar enklavisering av samhället i stället för respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar”. Även ekonomiska oegentligheter fanns med i bilden. Stiftelsen som drev skolan invände mot beslutet, men nu är skolan stängd och eleverna har fått söka sig någon annanstans.

Skoldarwinism eller välgörande konkurrens? En skola för samhället eller särintresset? Att skolor belägna i socioekonomiskt svaga områden kärvar, är inget nytt. Allt enligt logiken: en produkt eller producent som väljs bort förtvinar och försvinner. På andra sidan stan fick Tensta gymnasium slå igen för ett halvdussin år sedan. Marknaden dikterar: vinn eller försvinn!

Men är marknadens diktat alltid bäst för de många skattebetalarna och för att skapa ett säkert och stabilt samhälle? Möjligen finns det andra berättelser, andra sätt att räkna. En instabil skola, där enheter öppnas och stängs, barn och ungdomar flyttas runt medför rimligen merkostnader, både ekonomiskt, socialt och pedagogiskt. Men också demokratiska och säkerhetsmässiga värden sätts på spel.

Att ordna nya skolplatser, nya lokaler och ny personal kommer inte gratis för skattebetalarna. Att stigmatisera vissa områden – som skolfria eller skolmässigt oattraktiva – sätter också sina spår i området. Alla blir inte goda förlorare, även om idealet säger så. Utanförskapet skaver. Gistna dörrar öppnas till enklavisering, extremism och kriminalitet. Att det finns obehagliga korrelationer mellan skolmisslyckanden och asocialt beteende har aldrig varit en hemlighet, allra minst bland unga testosteronstinna män med skeva förebilder.

Lika uppenbart är att lärande och undervisning gynnas av kontinuitet; långsiktiga och långvariga relationer är ett fundament i skolverksamhet. Här finns också en trygghetsfaktor: att föräldrar ska kunna lita på att närmaste skolan är god nog. Ingen ska behöva vara en ansökningsfantom för att ge sina barn en god skola. Lika uppenbart har en sammanhållen skola också en central demokratisk funktion: att barn och ungdomar med olika bakgrund möts öppnar för tolerans, acceptans och förståelse. Vardagens samexistens och samverkan kostar långt mindre än att utöka polisstyrkor, anställa fler mångfaldskonsulter och ge feta forskningsbudgetar åt kriminologer. I skolvardagens samexistens och samverkan läggs grunden för ett tryggt, stabilt och framtidsinriktat samhälle.

Erik Cardelús är lektor vid institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet.

Foto: Jon Tyson

2 Comments on “Erik Cardelús: En skola för samhället eller särintresset?

  1. I ett samhälle med stora och ökande inkomst- och förmögenhetsskillnader leder ”marknadisering” till att valfriheten ökar för de resursstarka, men minskar för de resurssvaga.
    En offentlig politik som tillhandahåller viktiga tjänster med gemensam finansiering är då oerhört kraftfull för att utjämna skillnaderna och göra livet gott även för dem som inte har råd att själva köpa det mesta av livets goda. Vackra utomhusmiljöer, god sjuk- och hälsovård utan betalningskrav, ett föreningsliv och folkbildning öppen för alla kan njutas även av dem med små inkomster.
    Och skolan är en av de mest grundläggande av dessa tjänster. Inget barn har valt föräldrar, bostad eller grannar. Alla barn ska kunna se fram emot att få komma till en skola med omtanke, värme, trygghet och plats för för personlig utveckling. Det är inte en sak för föräldrar att ordna efter rik eller fattig förmåga, det är en uppgift för oss alla om vi vill leva i ett gott samhälle.

  2. Darwins utvecklingslära och Newtons gravitationslag är ur Immanuel Kants synsätt inte av den dignitet som Kopernikus Tankeomvälvning var. Själv presenterade Kant en sådan Tanke-omvälvning, jämförbar med Kopernikus. Se mina tidigare texter.
    Här vill jag lyfta fram svagheten hos Pedagoger och Lärare, som inte tycks kunna bemöta Politiker och Journalister på en PROFESSIONELL ABSTRAKTIONSNIVÅ.
    Se min blogg och dess P.S. av den 22 maj 2023:

    ”Skolan! Politikernas eller Journalisternas nyhetsmarknad?”
    https://kunskapsvetenskap2012.blogspot.com

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »