Erik Cardelús: I marknadsflumskolan går billig före behörig

För de skolor som drivs utifrån en företagsekonomisk logik ges billiga obehöriga lärare företräde framför dyrare behöriga lärare. Det krävs mer än bara fina ord för att göra skolan bra, skriver Erik Cardelús (red.).

För åtta år sedan publicerades antologin Den engagerade läraren. Det är en flerstämmig volym, byggd på intervjuer av skribenten Christer Isaksson. Här framträder flera kända politiker, som Jimmie Åkesson, Mikael Damberg och Anna Kinberg Batra.

Precis som anges står lärarens engagemang i fokus. Här flödar adjektiv som ”god”, ”sträng men engagerad” och ”besjälad”, verb som ”brinna” och ”stötta”. Här slås fast att ”läraryrket är ett kallelseyrke” (s.7). Det är fina fraser, värmande ord.

Men engagemang är en skör planta, som kräver ljus, vatten och näring. Eller mer konkret: en respektfull skolpolitisk behandling. Frågan är om dessa nödvändigheter finns i tillräcklig grad. Värderas lärare och deras speciella kompetens tillräckligt mycket i samhället idag? Om inte, varför är det så?

Det enkla svaret är nej. Ännu tydligare blir det vid läsning av Dagens Nyheter (9/2-21). Här berättas om behöriga lärare som har svårt att få jobb, trots att lärarbristen enligt samstämmiga siffror är enorm. Ännu värre beräknas det bli i framtiden, då hela 45.000 lärare saknas inom en tioårsperiod, enligt Skolverket. Samtidigt sjunker behörighetsgraden i svensk skola. På fem år har andelen behöriga sjunkit från 72 till 70 procent. Allra värst är det på friskolor som enbart har 62 procent behöriga lärare.

Varför är det så här? Varför stiger arbetslösheten bland behöriga, samtidigt som det råder brist på just denna yrkeskategori? En rimlig förklaring, som också ges i DN-reportaget, är att skolor föredrar att anställa billiga obehöriga lärare framför dyrare behöriga lärare. Billig går före behörig. Parallellt rapporteras det ofta om aktiebolagsskolor som gör mångmiljonvinster, detta genom att maximera intäkter och pressa kostnader, en enkel företagsekonomisk logik. Vissa skolor har konsekvent lägre lärartäthet, vilket möjliggör besparingar och därmed vinster. Besparingstendensen syns inom den kommunala skolan, men dagens marknadstänkande är – föga överraskande – tydligast bland de stora bolagsskolorna. En genomgång i Svenska Dagbladet (1/10-18) beskriver det som ”Färre lärare per elev och färre med rätt utbildning. Så ser det ut hos de stora skolkoncernerna jämfört med både mindre friskoleaktörer och med kommunala skolor ”.

Allt detta är välkända teman, saker som stötts och blötts länge utan någon ljusning. Eller för att citera professorn i historia och utbildningsvetenskap Hans Albin Larsson (2012:123): ”Först sätter vi en maximikostnad för skolan och sedan uppfinner vi driftsformer och självstudiepedagogik som minskar kostnaderna för personal, läromedel och lokaler. Sedan kallar vi detta för pedagogisk förnyelse.”

Att det skrivs antologier där politiker hyllar engagemanget hos landets lärare räcker inte.  Varken dubbla tungor eller flummiga fraser gör skolan bättre. För hade vi accepterat att sjukvården hade en ökande skara obehöriga läkare, sjuksköterskor och psykologer, domstolarna befolkades av outbildade domare och Vägverket använde sig av icke-ingenjörer när vägar skulle byggas? Allt detta för att maxa intäkter, pressa kostnader och skapa vinster åt externa privata aktörer. Allt detta medan utbildad arbetskraft inom dessa yrkeskategorier väljs bort.

Ännu mer förvridet och förljuget blir det då marknadsskolans försvarare så ofta talar vitt och brett om kunskapsskolan som motvikt och motstånd mot flummet, relativismen och postmodernismen. För lika uppenbart vittnar favoriseringen av billiga lärare framför behöriga lärare just om ett oförblommerat kunskapsförakt, ett nedvärderande och en värderelativisering av utbildning, bildning och kompetens, men i detta fall drivet av en marknadsflumskola.

Erik Cardelús, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Referenser

Dagens Nyheter, 2021-02-08, Utbildade lärare har allt svårare att få jobbhttps://www.dn.se/sverige/utbildade-larare-har-allt-svarare-att-fa-jobb/

Isaksson, C. & Lärarnas Riksförbund (2013) Den Engagerade Läraren. Stockholm: Lärarnas Riksförbund.

Larsson, H.-A. (2012) ”Skola på ostadig grund” I: Grundskolan 50 år: från folkskola till folkets skola. Stockholm: Ekerlids förlag, s. 107-131.

Svenska Dagbladet, 2018-10-01, Glest mellan lärarna i friskolekoncernerna. https://www.svd.se/fa-larare-och-gladjebetyg–anda-vaxer-skolbolagen.

3 Comments on “Erik Cardelús: I marknadsflumskolan går billig före behörig

  1. Hej Erik!
    Viktigt och angeläget ämne du tar upp. Har likande erfarenheter som personerna i DN intervjun. De lärartjänster som utannonseras av friskolekoncerner kräver ofta ingen behörighet utan behörighet ses som “meriterande” men något som man inte nödvändigtvis vill betala för. Dessutom är tjänsteformen vagt formulerad “vikariat” eller viss tids” utan att veta vilken man vikarierar för eller vad “viss tiden” innebär. Ibland har jag sett exempel på att båda formuleringarna ingår i en och samma annons. När jag mejlade och frågade vad de menade fick jag så klart inget svar. Tycker dock att kraven på behörighet och att man ser värdet av att ha behöriga lärare är tydligt uttalat i många skolor men kanske främst i mindre friskolor och i kommunala skolor (där jag har turen att arbeta).

  2. Hej Erik!
    En kort kommentar (har inte så mkt utrymme). Viktigt och angeläget ämne du tar upp. Har gjort liknande erfarenheter i större skolkoncerner vad gäller att se värdet av behöriga lärare. Anställningsform (ofta vikariat eller visstid) och lön blir därefter. Tycker dock att många kommunala skolor och även vissa friskolor, där jag numera jobbar, både kräver och värdesätter behöriga lärare, särskilt i utsatta områden.

  3. Att man har fler obehöriga lärare behöver inte vara ett problem. Det är något man ser i USA där friskolor har fler “obehöriga” lärare men samtidigt bättre resultat. Samma kan mycket väl vara fallet i Sverige.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Hanna Sjögren
Malin Tväråna

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »