Erik Rezazadeh: Ta skolans dolda rasism på allvar

Självgodheten står vägen för arbetet med rasism i Sverige. Det finns mycket kvar att göra när det gäller rasismen i skolan. Man bör även stärka dessa delar i lärarutbildningen, menar Erik Rezazadeh (red.).

De senaste dagarna har en ny rapport från Rädda Barnen uppmärksammats som visar på att var fjärde elev med utländsk bakgrund har utsatts för diskriminering eller trakasserier i skolan och att i 60 procent av fallen så har detta berott på religion eller etnicitet (omskriven i bl.a.  SvD) Jag skulle vilja dela med mig av det som jag har sett och hört av elever och elevers föräldrar när jag har varit lärare ute på skolorna.

När man tänker sig rasism i skolan tänker man många gånger på uttalad rasism. Jag skulle dock vilja uppmärksamma att det också finns en subtil rasism i våra skolor. När man är ute på skolorna kan man se att i klasser med enbart en enda elev med utländsk bakgrund så är dessa ofta ensamma och står utanför social gemenskap. När man ser en klass där de flesta är ”etniska svenskar” men där det finns några få med utländsk bakgrund kan man se att elever med utländsk bakgrund ofta ”hänger” tillsammans. Jag har sett hur elever med utländsk bakgrund och ”svenska” elever sitter på olika sidor av klassrummet eller på olika ställen i skolan och inte umgås med varandra. Nu skulle en invändning här kunna vara att denna uppdelning är frivillig. Men när jag har pratat med dessa elever berättar de för mig att denna uppdelning inte är frivillig. Utan faktum är att dessa elever med utländsk bakgrund blir exkluderade av de svenska eleverna och därför ”hänger” tillsammans. När jag har tagit upp dessa situationer med andra lärare tar de inte detta på allvar utan får som svar att de själva får bestämma vilka de vill vara tillsammans med.

Jag skulle även vilja uppmärksamma de berättelser som jag har hört av elevers föräldrar. Jag har hört av elevernas föräldrar att på föräldramöten så exkluderar de ”svenska” föräldrarna de ”utländska föräldrar” ur den sociala gemenskapen. När exempelvis den utländska föräldern sätter sig på ett bord så sätter sig de ”svenska” föräldrarna sig på ett annat bord.

Många lärare själva utsätter elever för rasism visar Rädda barnens rapport. Även om det förekommer att lärare utsätter elever för uttalad rasism finns det även här en dold rasism jag vill uppmärksamma. Forskning visar på att etnicitetsrelaterad betygsdiskriminering förekommer. Det kan ske till exempel på grund av antagandet att elever med utländsk bakgrund har lägre potential.

Det har gjorts en svensk studie där ett hundratal lärare fick bedöma uppsatser som var identiska bortsett från uppsatsförfattarens namn. Betyget blev lägre när namnet klingade muslimskt jämfört med när det lät amerikanskt eller svenskt. I en annan svensk studie gjord vid Handelshögskolan i Stockholm lät forskare lärargrupper rätta nationella prov med olika namn. Detta både anonymt och icke-anonymt. I de fall där namnen framgår tenderar det vid betygssättning att vara till nackdel för icke svenskklingande namn.

Forskningen i Sverige när det kommer till rasism i skolan är inte lika utbredd i Sverige som den är i ett flertal andra västeuropeiska länder som till exempel Tyskland. Jag hävdar att mycket av den forskningen som gjorts i Tyskland även är relevant för Sverige. Omfattande forskning i Tyskland visar bland annat att barn och ungdomar med utländska namn får lägre betyg i skolan än barn med tyska namn för samma insats.

En studie gjord vid universitetet i Mannheim visar att grundskolebarn med utländsk bakgrund som presterar lika bra får lägre betyg av blivande lärare. I den experimentella studien visar forskare att blivande lärare ger elever med turkiska namn lägre betyg i rättskrivning, även om antalet fel i uppgifterna är detsamma som hos de tyska eleverna. Drygt 200 lärarstudenter med erfarenheter av praktik i skolan deltog i studien. Den avgörande faktorn för olika betygsättning var elevernas namn. Medan en grupp lärare gavs en skrivuppgift gjord av ”Max” gavs den andra gruppen en identisk uppgift av ”Murat”. Antalet hittade fel var detsamma, oavsett om man förmodade att eleven var ”tysk” eller ”turk”. Bedömarna härledde olika betyg från samma antal fel. ”Murat” fick lägre betyg än ”Max” för samma prestanda.

Ett liknande mönster har hittats med avseende på betygsättning i matematik av studenter med och utan utländsk bakgrund. I en studie hade man kontrollerat hur invandrarbakgrund för studenter påverkar deras matematikbetyg. För detta ändamål kontrollerade utbildningsforskare regelbundet 1 500 elever under två skolår för deras matematiska förmåga. Även här framgick det att barn med utländsk bakgrund fick ett lägre betyg i matematik med samma språkkunskaper, social bakgrund och prestation jämfört med sina klasskamrater utan utländsk bakgrund (länk till studien här).

Jag har fått höra berättelser om elever som säger att de får höra av sin lärare ”vad bra svenska du pratar” även fast de är födda och uppvuxna här i Sverige. Andra elever har berättat för mig om rektorer som har sagt att alla som har utländska föräldrar ska läsa svenska som andraspråk. Många elever som är födda och uppvuxna i Sverige berättar om att de har fått läsa svenska som andraspråk enbart för att deras föräldrar är utländska och deras egen svenska inte är sämre än majoriteten av ”svenska” barnens med ”svenska” föräldrar.

Mellan januari 2019 och januari 2020 gick jag kompletterande pedagogisk utbildning på ett av landets största universitet för de som har minst en kandidatexamen i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur rasism påverkar relationerna mellan eleverna nämndes i princip inte alls och detsamma gäller etnicitetsrelaterad betygsdiskriminering. Vi har en bild i Sverige av oss själva av att vi är det mest jämställda landet i världen som gör att det blir svårt att ta tag i frågan. Man pratar ofta om att rasism mestadels bara finns i andra länder. Denna självgoda bild gör att det är lättare att få det till att de som anser sig ha utsatts för rasism exempelvis överreagerar. Frågan om strukturell rasism och hur detta tar sig till uttryck i skolan måste tas upp i mycket högre grad på lärarutbildningen.

 

Erik Rezazadeh är gymnasielärare

Bild: mmi9, Pixabay.

One Comment on “Erik Rezazadeh: Ta skolans dolda rasism på allvar

  1. Vad menas med rasism och strukturell rasism? Det verkar som att artikeln utgår ifrån extremt breda definitioner och det vore intressant att veta hur dessa ser ut samt varför de används.

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Malin Tväråna
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Janna Lundberg
Gunnlaugur Magnússon
Hanna Sjögren
Ola Uhrqvist

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

KONTAKTA OSS

    Translate »