Ingegerd Tallberg Broman & Ingrid Pramling Samuelsson: Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen. Ska förskolan öppnas upp som politiskt slagfält, eller kan hållbarheten i verksamhetens inriktning värnas? (red.)

Förskolan har länge haft en väl förankrad position i det svenska samhället, med hög grad av konsensus kring dess organisation och integration av omsorg och utbildning. En ökad variation i förutsättningar med bristande likvärdighet, och allt mer tydliga skiljelinjer i den politiska debatten om förskolans inriktning, har brutit upp den tidigare mer enhetliga bilden av förskolan. Vi ser också fler krav på mångfald av ”barnomsorgsformer”, med bland annat barnomsorgspeng för vård av egna barn 1-3 år, och krav på att öka antalet familjedaghem.

Sedan 2011 utgör förskolan en frivillig skolform, rubricerad som utbildning och reglerad av skollagen och den år 2018 reviderade läroplanen. Enligt 1 kap. 4 § skollagen ska utbildningen i förskolan syfta till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Den 15/1 2020  behandlades förskolan i riksdagens kammare. De under året cirka 60 förslagen i motioner och Utbildningsutskottets betänkande (2019/20:UbU8) låg som grund för debatten. Vi ska med detta material som utgångspunkt ge tre exempel där dagens förskolepolitiska samtal visar ökande skillnader och tydliga motsättningar.

  1. Förskola för språkutveckling

Här återfinns yrkande med krav på att det svenska språket ska stärkas i läroplanen, på obligatorisk språkförskola och språktest med screening av alla barn från fyra års ålder. Förslag föreligger även vad gäller språktest av personalen, med certifiering i det svenska språket utifrån en nationell språkkravsmodell för att kunna bli anställd i förskolan. Här föreligger också yrkande på obligatorisk förskola för nyanlända barn från 3 år. Detta tema rymmer stor variation. Från exempelvis krav på enspråkighet till yrkande om stärkt flerspråkighet och rätt till modersmålsstöd.

  1. Förskola för att inhämta och utveckla värden

Bland yrkande framkommer krav på att genusstyrande verksamhet inte ska förekomma i förskolan.  I den politiska debatten som föregått yrkandena återkommer förslag på att stoppa genuspedagogik och normkritik. Argumentationerna kombineras emellanåt med krav på tydliggörande av familjens betydelse, kristen etik och västerländsk humanism. Förskola för nationell uppfostran och nationell kultur står mot mångfald, internationalism och interkulturalitet.

  1. Förskola för att förbättra måluppfyllelse i skolan och höja kunskapsresultat

Detta tema är förstärkt senare år. Bland yrkandena återfinns krav på ökat fokus på pedagogik och lärande, ”bort från barnpassning”, samt att all undervisning i förskolan ska vara evidensbaserad, att förskolan ska räknas in i läsa-skriva-räkna garantin för tidiga stödinsatser och att förskolan ska omfattas av mätbara kunskapsmål. Kritik mot förskola som utbildning och undervisning i förskolan har tidigare lyfts i den politiska debatten, vilket vi berört i ett inlägg i SOS (Pramling Samuelsson & Tallberg Broman 2019).

Förslagen redovisar sinsemellan en stor spännvidd. Denna återfinns dock inte bara dem emellan, utan också i förhållande till den gällande läroplanen (Lpfö 18). Förskolans läroplan har en mycket stark ställning i verksamheten, vilket såväl forskning som beprövad erfarenhet ger uttryck för (Tallberg Broman & Vallberg Roth, 2019). Förskolan utgör en kommunal verksamhet, med skollag och läroplan som nationella styrdokument. Den första läroplanen kom så sent som 1998 och den senaste revideringen, prövad i många referensgrupper knutna till förskolan, år 2018. Vi ska kort kommentera våra tre exempel i relation till läroplanens skrivningar.

1-Läroplanen statuerar att alla förskolor ska vara en språkförskola och ge alla barn likvärdiga möjligheter. Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer (Lpfö, s. 6). Alla barn ska ges rätt att utveckla och använda sitt modersmål om de har ett annat modersmål än svenska. Läroplanen framhäver förskolan som en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald (Lpfö s. 5-6).

2-Arbetslaget ska enligt läroplanen aktivt arbeta med jämställdhet och rektor ansvara för att jämställdhet inkluderas i det systematiska kvalitetsarbetet (Lpfö s. 19). En särskild granskning av förskolans arbete med jämställdhet har på regeringens uppdrag genomförts av Skolinspektionen (2017) till stöd för förskolans jämställdhetsarbete.

FN:s konvention om barnets rättigheter som nu blivit lag i Sverige utgör en grund för läroplanen. Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i konventionen, som också är nära relaterad till de globala hållbarhetsmålen.

3-Även om förskolan utgör en skolform och lyder under skollagen är förskolan inte skola i traditionell mening. Den har tillkommit med ett mycket vidare syfte, att både ge omsorg och vara en kunskapskälla. Lek och skapande har alltid varit centralt i förskolan och skiljt förskolan från skolans ämnesinriktning. Barn leker de erfarenheter som de blivit delaktiga i, vilket betyder att en förskola av god kvalitet ger barn rika erfarenheter som de kan bearbeta i sin lek. Lärarnas delaktiga och engagemang i barns lekvärld, har också visat sig ge stora möjligheter till att peka ut innehåll som knyter till läroplanens mål och utvecklar barns kunskapande (Pramling m.fl., 2019). Läroplanen markerar den integrerade förskolan: Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (Lpfö, s. 7). Lärandeinriktningen är tydlig men omsorg har en förstärkt ställning i den senaste läroplanen.

Vi finner, efter att ha tagit del av förskolepolitisk debatt en splittrad bild av vad förskolans syfte och innehåll ska vara och vem den ska vända sig till och varför. Vi ser stora skiljelinjer mellan de olika partiernas förslag, men också mellan olika förslag och den gällande, nyss reviderade, läroplanen. Den utredning rörande en hållbar förskola, som i tidigare upprop krävts från de två fackliga organisationerna och en större grupp förskoleforskare (Eidevald m.fl. 2019) har ökat i aktualitet. Stärk kunskapsunderlaget för politiska beslut. Värna hållbarheten.

 

 

Ingegerd Tallberg Broman, professor, Malmö universitet och Ingrid Pramling Samuelsson, professor, Göteborgs universitet

 

Bildkälla: Uwe Baumann, Pixabay

 

Referenser

Eidevald, C. m. fl. (2019). Upprop för en likvärdig och hållbar förskola.

Lpfö 18. Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Pramling, N., Wallerstedt, C., Lagerlöf, P., Björklund, C., Kultti, A., Palmér, H., Magnusson, M., Thulin, S., Jonsson, A. & Pramling Samuelsson, I. (2019). Play-Responsive Teaching in Early Childhood Education. Dortreched: Springer.

Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (2019). Begränsa inte förskolan till kuddrummet. Skola och samhälle.

Riksdagen (2020). Utbildningsutskottets betänkande (2019/20:UbU8).

Skolinspektionen (2017).  Förskolans arbete med jämställdhet. Stockholm: Skolinspektionen.

Tallberg Broman, I. & Vallberg Roth, A.­ -C. (2019). Förskollärare, förändrat undervisningsuppdrag och professionella strategier. Malmö: Malmö universitet.

 

 

 

Lämna ett svar

Obs! Kommentarer begränsas till 500 tecken (inklusive blanksteg).

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Din e-postadress behövs för godkänd kommentar. S.O.S. sparar e-postadresser, men vidareförmedlar dem ej. På begäran kan din e-postadress tas bort ur vårt register, varvid kommentar/kommentarer raderas.

SKOLA OCH SAMHÄLLE

WEBBTIDSKRIFT
ISSN 2001-6727

REDAKTÖRER
Magnus Erlandsson
Sara Hjelm
Magnus Hultén
Malin Ideland
Anders Jönsson
Björn Kindenberg

E-POST
redaktionen@skolaochsamhalle.se

© COPYRIGHT
Skola och Samhälle

ISSN 2001-6727

S.O.S. på Twitter

KONTAKTA OSS