Ingegerd Tallberg Broman: Vi får den förskola vi väljer

Den fria etableringsrätten har varit gynnsam för vinstdrivande förskoleaktörer. Men för barn och unga i de kommuner som betalar för förskolebolagens vinst blir det en kostsam ordning. Situationen förvärras av minskande barnkullar, låg prioritering av utbildade förskolelärare och etableringsmönster som förstärker segregation. Men situationen är vald, och kan förändras om vi så väljer, skriver Ingegerd Tallberg Broman (red.).

Förskola har visat sig utgöra en lönsam investering. Detta har gynnats av en fri etableringsrätt, avsaknad av krav på barngruppernas storlek, förskollärartäthet, eller andel för verksamheten utbildad personal. Möjligheten att köpa upp lokalt förankrade och väl fungerande mindre fristående förskolor har underlättat tillväxten för aktiebolag. Sammantaget har det inneburit en kraftig ökning av denna juridiska form för att driva förskola.

De enskilda aktörerna i förskolan är många och har genomgående utgjort en större andel i förskolan än i grundskolan. De idédrivna ideella förskolorna lade historiskt grunden med olika pedagogiska inriktningar, trossamfund, naturprofiler etcetera. Detta har jag närmare belyst i rapporten ”Om privata aktörer, fristående förskolor och vinstdrivande koncerner i ett nationellt och lokalt Malmöperspektiv” (Tallberg Broman, 2024). Här finns motsvarigheter internationellt, särskilt vad gäller förskoleverksamheter med pedagogiska profiler. Den nuvarande svenska modellen, med en offentligt finansierad förskola som drivs av 290 kommunala och 1 910 enskilda huvudmän, dominerade av aktiebolag, som i ökande omfattning utgör delar i internationella koncerner, är däremot en synnerligen ovanlig företeelse. Den kan endast exemplifieras från Sverige.

Sedan 2009 råder fri etableringsrätt i förskolan. Den är reglerad i skollagen, och innebär rätt till godkännande och bidrag om grundkraven i skollagen uppfylls. I intervju med Malmös kommunalråd med ansvar för skola och utbildning, Sara Wettergren (L), i samband med ovanstående rapport, framhöll hon etableringsrätten som den största problematiken kopplad till friskolesystemet. Wettergren kommenterade hur kommunen kan ha vetorätt vad gäller vindkraftverk, men saknar möjlighet att påverka etableringen av förskolor och skolor med enskild huvudman i kommunen, var och när och i vilken omfattning de startar upp, och lägger ner, och motsvarar sitt uppdrag. ”Vi vill ha tillbaka skolpengen” skriver Wettergren tillsammans med kommunstyrelsen ordförande i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), utifrån att skattepengar fördelas till skolbolag, som använder dem till annat än till barns och ungas utbildning (SDS 23/12 2023).

De minskande barnkullarna och den mycket ojämna etableringen av aktiebolagsdrivna förskolor och skolor förstärker problematiken kopplad till fri etableringsrätt. Aktörerna trängs i de storstadsnära kommunerna med goda sociala och ekonomiska förutsättningar.

Nyligen (mars 2025) publicerade Skolverket en rapport med titeln ”Enskilda huvudmän i förskolan”. Denna har varit efterfrågad, då den senaste, och enda, kartläggningen från Skolverket publicerades år 2014. Behov av översiktliga faktaunderlag om förskolor med enskild huvudman är stort. De har även i liten utsträckning berörts i statliga utredningar relaterade till friskolesystemet, och den faktakunskap som kommer med dessa.

I Skolverksrapporten redovisas en markant förändring av den fristående förskolesektorn över det senaste decenniet. Andelen av förskolebarnen som går i förskolor med enskild huvudman ökar och merparten av dessa, 60 %, går i aktiebolagsdrivna verksamheter. Denna närmast dramatiska förskjutning har varit snabb och snedfördelningen i ett kommunperspektiv är slående. En geografisk, social, ekonomisk och pedagogisk segregation kan konstateras. Olika förskola i olika delar av landet, i olika stadsdelar och till olika barn.

De åtta största koncernerna presenteras. Flera har utländskt ägande, expanderar i andra länder och är aktiva i fler branscher än förskola och skola. Skolverket framhåller de komplexa ägarstrukturerna, där det även är svårt att få korrekta bilder då ägandeförhållande kan ändras snabbt. Detta anges vara förenat med en säkerhetsrisk, med referens till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Ökade svårigheter för kommunerna att granska och pröva lednings- och ägandeförhållande, att förhindra olämpliga aktörer, betonas. Särskilt problematiskt läge har förskolesektorn, där nationell statistik över ansökningar och tillstånd saknas. Dessa förhållande har inte tidigare belysts så tydligt i en myndighetsrapport och är angelägna att uppmärksamma.

Skolverket framhåller att det generellt föreligger en brist på förskollärare. Detta är en tveksam sammanfattning. Det råder generell brist på prioriteringar av denna yrkesgrupp och på dess förutsättningar, i en verksamhet där utbildning utgör främsta kvalitetsfaktorn. Genomgående är andelen förskollärare, liksom andelen utbildade barnskötare, lägre hos enskilda huvudmän, medan andelen som saknar utbildning är högre. I en skolform med svag reglering, utan krav på användningen av barnomsorgspengen, är en låg andel förskollärare i förskolor drivna av aktiebolag (30 %) inte en oväntad konsekvens.

I den fakta- och statistikredovisande rapporten framstår förändringarna av förskolesektorn, de idédrivna förskolornas försvagade ställning, de stora koncernernas övertagande och tillväxt, som närmast obeveklig. De är dock alla beroende av fattade beslut, av skolpolitiska reformer, som skapat förutsättningar för den bristande likvärdighet och sociala och pedagogiska utbildningssegregation som blivit en följd av dessa.

Ingegerd Tallberg Broman är aktiv medlem i ”Nätverket för en Likvärdig Skola” och professor emerita vid Malmö universitet.

Referenser

Skolverket (2014) Privata aktörer inom förskola och skola. En nationell kartläggning av enskilda huvudmän och ägare. Rapport 410.

Skolverket (2025). Enskilda huvudmän i förskolan. Rapport 2025:9.

Stjernfeldt Jammeh K. & Wettergren, S.(2023). Syftet är att kräva tillbaka den skolpeng vi betalat ut. Sydsvenska Dagbladet, 23/12.

Tallberg Broman, I. (2024). Om privata aktörer, fristående förskolor och vinstdrivande koncerner i ett nationellt och lokalt Malmöperspektiv. Nätverket för en Likvärdig Skola.